IHS

REDAKTION

Övriga artiklar

Till framsidan

Brev till Rikare Liv

 

www.rikareliv.info

FOTO: RLC

Det goda samhället

Välfärdssamhälle för alla

Egoism som politisk ideologi, fick i samhällsomvandlingen påtagliga konsekvenser för Sveriges invånare. Kärlekslösa orättvisor gjorde ett demokratiskt Sverige till något som mest liknar en kleptokratisk bananrepublik. Välståndsmänniskor ställdes mot en försvarslös underklass. Egoism rotades i ondska.


  Paul Lindberg  |2010-08-04Summeringen av Alliansens regeringsinnehav kan betecknas som en darwinistisk-politisk ideologi. Egoism som föredömlighet istället för solidarisk gemenskap, omsattes i en brutal verklighet. Mot denna dekadens står nu behoven och väntar, för en välutvecklad demokrati grundat på kärlek och rättvisa – för att alla ska kunna hänga med.

Sverige är i behov av utökade sociala rättigheter för de behövande. Samhällsreformer har sina givna lösningar genom rättvis fördelningsdemokrati. Men också genom ekonomisk prioritering, och nationalekonomisk hushållning med riktade transfereringar för det goda samhället. Det behövs en demokratisk nationalekonomi grundad på en kraftfull humanism, istället för asocial spekulationsekonomi, som ständigt destabiliserar samhället och skapar samhällsoro.

SOCIAL SORTERING

Alliansregeringen förändrade Sverige i grunden. Under första regeringsåret inleddes omfattande och stora ingrepp inom samtliga samhällsområden.

Människor sorterades som vinnare eller förlorare, med påtvingad egoism som politisk ideologi. Arbetslösa anklagades för att själva vara orsaken till sin egen arbetslöshet, och piskades att söka jobb, som egentligen aldrig fanns.

Förtidssjuka diskriminerades med en brutalt nedbantad försäkringskassa, och beskylldes för att vara lata. Och läkarna beskylldes för okynnessjukskrivningar.

Regeringen hade som huvudsaklig strategi att splittra människorna i vårt land, bland annat genom "lönespridning". Och de lyckades att öka inkomstklyftorna.

Inkomstöverföringar har gjorts i en omfattning som fått en allt större del av folket att utgöra en ny fattigdomsbefolkning. 

Trots de fattigas låga inkomster (socialbidrag m.m.), så görs deras situation sämre på grund av ständiga avgiftsökningar på i stort sätt allting. Inkomsterna står inte i paritet med avgiftsökningarna. Låginkomsttagarna borde kompenseras med skattereducering och indexreglerade inkomster i relation med kostnadsökningar.

Fattigdomen under alliansregeringen har per definition ökat i Sverige, enligt EU. Och krafttagen som togs under mandatperioden har varit att resolut splittra Sverige i ett A-lag och ett B-lag. Splittringen fick katastrofala följder för B-laget.

OM FÖRDELNINGSDEMOKRATI

Bergspredikan och fältpredikan anses vara Jesus grundläggande och principiella värdelära. Jesus ber lyssnarskaran att samla in maten som människorna medtagit, för att därefter fördela maten rättvist, efter var och ens behov, och efter var och ens förmåga, och det visade sig räcka till alla, och det blev över.

Detta är civilisationsprinciperna för ett samhälle som grundas på kärlek och rättvisa – Det goda samhället

TILLVÄXT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING

Flygbolag och bilindustri världen över, har återhämtat sig efter den ekonomiska kraschen. Aldrig förr har så kallade stadsjeepar och van-bilar florerat så mycket på motorvägarna som i dag. Folk vill ha bilar, skriver biljournalister i den massmediala världspressen. I samma höga grad skrivs varnande artiklar om samma sak, men om konsekvenserna av denna dystra utveckling. Men det är marknadens ekonomism och BNP-tillväxten som bestämmer över den globala utvecklingen.

Finansminister Anders Borg skriver i DN-Debatt:

"Det är en historisk kraftig kris vi upplevt. Vi vet var den hade sina rötter. Den grodde i en jordmån av global makroekonomisk obalans (anm: världsekonomisk kris), nya komplexa värdepapper, otillräckliga regleringar, bristande tillsyn av finansmarknaderna samt girighet och ansvarslöshet hos aktörer som ständigt gapade efter mer."

Ja, Anders Borg har helt rätt i det han skriver, (DN-Debatt 10-06-13). Men av detta drar han helt andra slutsatser än det han själv kommit fram till. I samma artikel låter han sig vifta bort sin egen analys och förlorar sig i nyliberalismens drömvärld om hägrande BNP-tillväxt i Mammons tecken. Som om Sveriges tillväxt och den globala tillväxten skulle kunna förhindra den globala uppvärmningen, eller skapa rättvisa och jämlikhet hos människorna.

Anders Borg skriver vidare: "En lång rad viktiga frågor ligger alltså framför oss. Alliansregeringen har haft en tydlig och konstruktiv hållning i dessa utmaningar, som är central för både Europas och Sveriges framtida tillväxt, sysselsättning och offentliga finanser".

Om det bara gällde nyliberal kapitalism som skall värnas, då är nog Anders Borgs "viktiga frågor" alldeles rätt. Men nu är andra problem involverade inom samtida världsekonomi, och det gäller tillväxtens påverkan på den globala uppvärmningen, som nu är både mätbar och en växande fara i verkligheten. 

Tyvärr är politiker inte förändringsbara, och de sviker inte gärna sin egen politiska ideologi, även om miljökraschen står för dörren.

Flygbolagen är alltså glada när resenärerna åter tar flyget och vinsterna ökar, det ger klirr i kassan, men det blir även vägen för en snabbare global uppvärmning. Miljön får alltså stå tillbaka, när vinstökningar istället kan skördas.

Svante Nycander (DN:s tidigare chefredaktör) skriver också ett inlägg i DN:

"Antiliberalism är ett utbrett fenomen, inte bara inom marxistisk och socialdemokratisk vänster. Det finns en grön, civilisationskritisk variant och en postmodern ogiltigförklaring av övergripande tolkningar och tankesystem, "stora berättelser", bland dem liberalismen. Att nyliberalerna i Timbrohögern blivit den starkaste motkraften till vänstern i idédebatten har gjort andra liberaler osäkra och modfällda. Nyliberalismen kom sent till Sverige, den saknar rötter i den frisinnade folkrörelsetraditionen och den kulturradikala Verdandiliberalismen."

Svante Nycander utgår som vanligt från sig själv som liberalismens måttstock. Han glömmer att det finns socialliberaler, liberalsocialister, som aldrig låter sin egen frihet få bli andras ofrihet. Nyliberalismen däremot har gjort miljoner människor ofria i denna världsordning. Det borde inte få glömmas.

Miljöminister Andreas Carlgren ger även han sin omvärldsanalys. Han skriver om ett svenskt initiativ "Forerunners Climate Coalition", ett samarbete mellan länder som vill vara föregångsländer med ambitiösa klimatmål. Allt för att öka trycket mot de stora utsläppsländerna, som bland andra USA och Kina, för att förmå de industriella stormakterna att gå med på bindande klimatavtal. Det är en skrivelse som gjorts av miljöminister Andreas Carlgren (C). Det låter föredömligt och förhoppningsfullt.

Han skriver: "Nu behövs nya politiska initiativ för att Sverige offensivt och konstruktivt ska medverka i det internationella klimatsamarbetet."

Under regeringens mandatperiod har motorvägsbyggen tagit plats i en omfattning som aldrig förr, och med en överkapacitet som gjort vägprojekten till de dyraste hittills. Samtidigt som kollektivtrafiken fortfarande haltar fram, till och med utan kryckor. Samma regering, med sina regionalpolitiker i Stockholm, ivrar för Förbifart Stockholm, i ett elefantsjukt projekt som slår alla rekord med att kasta pengarna i sjön, eftersom behoven är av något helt annat slag.

Ett tips för nya politiska initiativ är att skrota alla projekt som inte gynnar människorna. Omdirigera ekonomiska resurser till miljöutvecklande resurser för en större miljöföredömlighet.

Ett annat tips är att låta Sverige visa upp reellt goda exempel på realiseringsbara miljöförändringar och som gynnar miljöutvecklingen – utan motkrav av andra länder. Därefter kan "Forerunners Climate Coalition" utvecklas till en föredömlig och trovärdig frontorganisation, med kapacitet att ställa krav gentemot omvärlden. Men också ett instrument för handelsrestriktioner mot länder som inte levererar godtagbara miljöprodukter. 

Ytterligare ett tips är att med lagliga medel göra klart att bilismen i sin nuvarande form inte längre kan bre ut sig på miljöns bekostnad. Trots den globala uppvärmningen rullar det fram allt fler stadsjeepar och van-bilar än någonsin. En regering måste själv framgå med det goda exemplets politik, och inte bara hyckla!