Isaac Newtons profetia

Bibelns koder och framtiden

Enligt bibelns profetior kommer en apokalyptisk omvandling att ske. Det är främst hos profeten Daniel och Johannes uppenbarelse som detta ges uttryck. Jesus är centrum och den verkande orsaken för dessa tecken. Han tar ledningen över den nya världsordningen, som sker genom insikten och den goda viljan hos människorna. Inför dessa händelser pekar profetian mot att det är vår tid som gäller. Isaac Newton är den främste bland tolkare som kommit till samma slutsatser.

  Paul Lindberg: |2008-03-10| Isaac Newton tillhör alla tiders största vetenskapsperson. Hans verk utgör den vetenskapliga revolutionens höjdpunkter, och lanserade genom sina insikter en helt ny världsbild, newtonianism, som den moderna världsbilden ännu grundar sig på. I sitt matematiska praktverk Principia står slutorden: "Gud är allsmäktig, ständigt närvarande i sin skapelse, och genom studiet av naturen får vi kunskapen om Gud", och: "Genom att studera världen, ser vi Gud!"

År 1936 köpte den berömde ekonomen Manyard Keynes på en auktion stora delar av Newtons manuskriptsamlingar och anteckningar. Manuskripten hade varit undanhållna allmänheten i 200 år. Efter sex år hade Keynes lyckats lösa koderna – avhandlingarna vara skrivna med koder.

Keynes blev smått chockad över upptäckten av en massa ”humbug och amatörism”, som han mötte i dessa avhandlingar. Det var fråga om alkemi som tycktes gjorda av ”amatörer, grundade på rena fantasier”, enligt Keynes. Keynes, som inte själv var insatt i naturvetenskap, blev upprörd över att Newton överhuvudtaget hade lagt ned så mycket arbetstid på dessa oväsentligheter.

Men Newton var inte bara nyfiket barn av sin tid, utan även en gigant över tiden i sig. Han ville med visshet undersöka om det fanns några hemligheter och glömda erfarenheter i de mystiska gamla skrifterna från antikens alkemister och vetenskapande människor. Och han kom att upptäcka en hel del kunskaper, som står sig än i dag. Detta var av förnuftsmänniskan Newton, som ville att vi alla skulle tänka rationellt och fritt. Han anses vara den gnista som lade grunden för upplysningstiden.

keynes missförstod newton till en början, på grund av hans tids egen självtillräcklighet – en självgod rationalism som satte sig över alla tidigare värderingar i något slags troende på en linjär kunskapsutveckling. Men så tänkte aldrig Newton, han undersökte systematiskt och tog tid på sig, så att han med visshet fick veta allt om sakernas sanna tillstånd.

Den modernistiska tidens tillkortakommanden gav av okunnighet Newton epitetet världens siste magiker. Det som retade Keynes tidsanda mest var Newtons andlighet. Trettio och fyrtiotalen var inte precis andlighetens tidevarv. Man ansåg Newton varit en religiös fanatiker. Men han undersökte skrifter med vetenskapliga analyser och metoder i världsklass, visade det sig, bara för utforskandet om det kunde finnas något uns av universums hemligheter i dessa skrifter. Och han fann vad han sökte. Detta retade människor med ensidig lojalitet till den filosofiska materialismens värderingar.

I ”Queries” framlägger Newton sina tankar om ljusets partikelnatur, som ”Guds sensorium”, eller ”rummet för krafternas modeller”, och så vidare. Detta kan jämföras med Johannes inledning om Ordet och Ljuset, eller antikens tes om Pleroma. Hur som helst, ingen person har inspirerat andra forskare i sådan omfattning som Newton. En rad nobelpristagare och själsfränder har sina tankar länkade med varandra, och det andliga går heller inte att reducera. Allt hör samman i en enda holistisk realitet – vare sig man är troende eller inte.

i james gleicks bok om Isaac Newton, skriver han: ”Ingen förstår den mentala förmåga som vi brukar kalla matematisk intuition, än mindre genialitet. Människohjärnan skiljer sig inte mycket från en person till en annan, men numerisk begåvning verkar vara mer sällsynt, mer säregen än andra talanger. Den har ett slags tröskelkvalitet. Inte inom något annat intellektuellt område har geniet så mycket gemensamt med en idiot savant. Ett medvetande som vänder sig inåt, bort från världen, kan se tal som vore de skimrande väsen och finna ordning i dem, och magi; kan känna tal som vore de personliga bekantskaper. Även matematiker är flerspråkiga. En kraftfull källa till kreativitet är förmågan att lätt kunna översätta, att inse hur samma sak kan sägas på till synes olika sätt. Om en formulering inte fungerar, pröva då en annan.”

För ovanstående bok nominerades författaren till Pulitzerpriset 2003.

den bunt av manuskript som Newton överlämnade till Oldenburg, har kommit till kännedom i modern tid och behandlar makalösa teorier om materiens mikrostrukturer. Hans samtida inom Royal Societys och fram till modern tid förstod inte riktigt vad det var fråga om, och lät det bli opublicerat. Däremot blev det ständiga debatter kring ämnena inom sällskapet.

Newton hade genom utomsinnlig tankeförmåga (ESP, Extra Sensorisk Perception) skådat in i materiens kärna. Han hade ”anat” naturens fundamentala partiklar, alltså på atom- och partikelnivåer. Han förutsåg moderna instrument som skulle kunna förstora för att göra atomer helt synliga, (svepelektronmikroskop). Han utläste en rad fenomen, kemiska aktiviteter och processer. Han backade inte för fenomen som verkade mystiska eller onaturliga, och anade en kommande vetenskap om kvantfysiken, med dess egna lagar än den klassiska fysikens lagar.

På Royal Society demonstrerade han elektricitet, som han menade var en kraft som skapade liv – en föraning om elektromagnetism. Han menade att atomernas partiklar växelverkade för att kunna upprätthålla dimensionerna som en förutsättning för materien. Det var den växelverkande förändringen, som var den allmängiltiga förutsättningen för livet och materien. Och Newton citerar Herakleitos: ”Inget består utan förändring”, ”Allt flyter, inget är stillastående”, Och om sanningen skrev han: ”Platon är mig kär, Aristoteles är mig kär, men sanningen är mig kärare.” Om sig själv: ”Sanningen är frukten av tystnad och obruten meditation.”

Detta är andlighet, och handlar om inspiration. Det liknar vad Einstein upplevde då han i biografierna menade att allt ”bara kom” under loppet av några månader i hans ungdom. Resten av livet bearbetade Einstein dessa inspirationer.

irritationsmomentet fram till idag, har varit Newtons tolkningar av Bibelns texter, som anger en exakthet om att vår fördärvade värld upphör på grund av människornas vanvård – av i stort sätt det mesta. Dessa bibeltolkningar solkade hans rykte, världens främsta vetenskapsman sällade sig till profeterna.

Royal Society ville dölja denna sida av Newton. De ville skilja andlighet från vetenskap, även om en del av dem själva var troende. Men det ville inte Newton, han var övertygad protestant. Newton strävade bortom tidens och de klassiska lärornas begränsade områden och sökte nya sanningar om universum. Det var efter René Descartes som Newton hämtade tanken om att universum var som ett urverk, konstruerat och uppskruvat av Gud. Enligt Newton var detta inte hela sanningen: universum är levande, och jorden är levande som ett djur eller en växt.

Newton hade förmågan att undersöka riktigheten i allt det han rörde vid. Bland annat kring Descartes mekaniska fysikuppfattning. Newton dissekerade denna uppfattning i sådan omfattning att den tillintetgjordes. Forskningen kring teorin om gravitationen, som Newton ansåg vara en kraft vilken inte alls styrdes av slumpen, utan av en medveten vilja. I denna intensiva forskning utvecklades Newton personligen på bara 18 månader till tidernas störste matematiker någonsin. Han utvecklade matematiska uträkningar och förklarade planetrörelserna som står sig än i dag.

förklaringen av ljuset gjorde Newton berömd under hans egen samtid. Det var utgivningen av hans ”An Hypothesis Explaining the Properties of Light”, som offentliggjordes vid hans inträde vid Royal Society. Även här utgick Newton från Ordet och Ljuset, hämtat från bland andra Johannes evangelium.

Newton förklarar ljusets hemligheter, men vissa av hans beundrare bland tidens vetenskap försökte mörka hans syn på den gudomliga bakgrunden till dessa fenomen. Newtons avsikter var helt och fullt förklaringar kring Guds sanningar, men som han aldrig ansåg vara hemligheter, utan något människor fick bemöda sig om för att kunna förstå. Det tillhörde människans tillblivelse. Newton var aldrig någon kall beräknande vetenskapsman. Han hade en ödmjuk relation till kunskap i allmänhet och vetenskap i synnerhet.

Fel och brister upptäcktes hos Newton, ansågs det, men vår tids omvärderingar har trots allt lett till hans positiva fördel. Han skiljer inte på teologi, vetenskap och alkemi, eller någonting annat heller. I hans sökande är det istället i synteserna av vad han kom fram till, som vetenskaplig kategorisering kunde fastställas. Allt runt omkring i verkligheten var alltså objekten, som medium och forskningsmaterial.

många tyckte det var beklämmande att snillet Newton la ner 25 år på alkemi. Men han var tvungen att undersöka riktigheten i detta förbjudna och straffbara utövande. Kanske var det dragningen till det förbjudna, som en av många orsaker till detta sökande. Men Newton visste vad han gjorde.

Alkemister hade i århundraden långt före honom sökt myten om ”de vises sten”, sökandet efter de ingredienser som leder till rent guld. Straffet för alkemi under 1600-talet var hängning. De vises sten kan översättas med den värdefulla stenen som Jesus predikade om, och handlar om rikedomen av insikt och medvetande. Enligt Newtons egna manuskript har man kunnat avläsa hans kunnande och därför anses han ha varit Europas främste alkemist, detta berodde på hans analytiska och vetenskapliga metoder.

I moderniteten har många människor undrat varför Newton kunde lägga sådan energi på sådant "trams". För Newton var det antagligen frågan om vetenskaplig nyfikenhet, men hans innersta avsikter är än idag en undran, men som kan förklaras.

Hans målsättning var med all tydlighet ett allvarligt och seriöst experimenterande i vetenskapliga syften i kombination av ett sökande. Vetenskap är ett ständigt sökande. Eftersom en hel del av Newtons manuskript finns kring dessa experiment, så finns det en seriös forskning som söker göra om hans forskning för att undersöka avsikter och se om det fanns något av vetenskapligt värde.

på Indiana University i USA har professor Bill Newman forskat i många år för att tolka Newtons manuskript. Experiment har gjorts på samma sätt som för 300 år sedan. Forskningen har tolkats på ett exakt vis, men i moderna laboratorier. Ett experiment som utfördes var ett recept Newton själv hämtat från gamla antika skrifter från den romerska författaren Ovid. Det handlade om en legering, förstadiet till guld, enligt skriften. Forskarna menade att experimentet lyckades fullt ut i enlighet med Newtons beskrivningar.

Enligt Newton skulle experimentet resultera till en lilafärgad legering med en yta som av ett nät. Experimentet fungerade perfekt, och har vetenskapligt dokumenterats. Professor Newman menade att i dessa experiment tycktes metaller få liv och spira som växter. Newton skrev ett fascinerande manuskript, ”On Vegetation”, som inleds med en diskussion om metalliska träd, och om metallers växtlighet, som Newton kopplade med synen på universums uppkomst i stort. Med detta kom han fram till att Jorden är en levande planet, såsom Gaya.

Enligt Newton var förutsättningen för allt liv på jorden ”salnitrum”. Jorden var en levande varelse. Salnitrum var ett kosmiskt fenomen och genomsyrade hela universum. Det gav liv åt materia och möjliggjorde biologiskt liv. Jämför av stoft är du kommen, av stoft ska du åter bli. Han tyckte sig se jorden som ett gigantiskt djur, eller som en besjälad växt, och som andas.

I Newtons smältdeglar växte metallerna, som ändrade form, och blev större och större. Allt det Newton kommer fram till är holistiskt och utesluter begrepp som slump, som inte är någon förklaring alls. Newton:  ”Om vi var ett slumpartat virrvarr av atomer, vore vissa delar överflödiga. Atomer och mekaniska lagar går inte att jämföra med skaparens visdom.”

”Hermafrodit”  är ett av många experiment av Newton, som han beskriver som tvåkönad och både far och mor till stenen. Han syftar på antimonens gradtal, då han nämner ”hermafrodit”. Det är en kombination av stibnit med järn vid hög temperatur. Språkbruket är Newtons sätt att kodifiera för att hemlighålla vad han upptäcker. ”Gröna lejonet” och smutsiga ”horan” är andra kodnamn, som inte precis är någon trevlig benämning. Det var medvetet gjort för att förvilla. Det var som sagt dödsstraff på sådan här forskning.

1693 upptäckte Newton genom ett experiment att guld tillsammans med kvicksilver växte och, som han först trodde: han hade fått guld att växa. Han gjorde om experimentet, om och om igen, men kom fram till en avgörande slutsats: människor kan inte göra guld (eftersom det är ett grundämne). Han fick själv ett övertygande och fullständigt svar grundat på ren vetenskaplighet.

Han misslyckades aldrig med alkemin, han undersökte och kom istället fram till hållbara slutsatser.

ledtrådar finns vid kings college, Cambridge. Där finns manuskripten som köptes av Manyard Keynes i säkert förvar. Professor Rotansi menar att Tabulus Maradina, ett manuskript som beskriver hemligheten med ”de vises sten”, visar att Newton aldrig sökte göra sig rik med att lösa hemligheten. Istället sökte Newton Guds sanningar kring vetenskapen – kunskapens rikedomar.

Enligt Rotansi syftade han aldrig på att själv få magiska krafter för att med hokuspokuskrafter kunna bli som Gud. Han imponerades av Guds verk, men mer av Guds förmåga än av verken, och ville förstå Gud mer än Guds outgrundliga verk. Newton trodde att Gud förmedlade hemligheter till dem som kunde förmedla dem vidare i vällovliga syften. Det finns många moderna forskare med den inställningen även i dag. Därför ville han undersöka gamla skrifter och myter, för att kanske hitta vissa värdefulla kunskaper vilka gått förlorade under solens gång. Kunde man läsa en del av dessa skrifter mellan raderna skulle man också kunna tyda svaren om universums historia och dess kommande utveckling.

Newton gjorde vad han trodde var ett arbete i Guds tjänst, genom att söka förstå koderna för att avläsa framtiden. Han skriver själv om detta ”Jehovah Sanctus Unus” – Helig Gud. Han trodde sig vara utrustad med speciella gåvor, både i att analysera vetenskapen och att tolka världen.

Han har beskyllts för att ha trott sig funnit Guds hemligheter genom alkemin. Hans övertygelse var att han lärde ut en ny och mera vetenskaplig världsbild, som faktiskt står sig än idag. Vi kallar hans gåvor för inspirationer, precis så som en rad av världens främsta forskare och skapande människor varit behäftade med. Dessa inspirationer gäller för alla människor med goda uppsåt.

newton prästvigdes i anglikanska kyrkan, men kom omedelbart i konfrontation med hela den kristna historieframställningen. Han menade att både den katolska och anglikanska kyrkan aldrig förstått Guds innebörd. Han gör klart att Jesus inte alls är gudomlig på det sätt som kristenheten menat, och därmed sällas han till kättarna, enligt tidens synsätt.

Newton ansåg att ”treenigheten” var ett hädande av första budordet: Du skall inga andra gudar ha jämte mig! Han menade att beskrivningen av Fadern, Sonen och den Helige Ande är kätteri. Detta blev känt bland vissa kretsar som inte var toleranta.

Newton förföljdes också av en mobb som ville sätta åt kättare, det gällde också häxor som löpte stor risk att falla för mobbens mordlystnad. Folk dödades för mindre, genom att sparkas till döds eller att brännas.

Men Newton hade varit ganska försiktig med sina kodade manuskript. Han hade ingenting till övers för kyrkans försvarare och dess ortodoxi. Han är upprörd över de förföljelser som kyrkan hade gjort sig skyldig till, och hans upprördhet övergår i hat mot kyrkans ansvariga, och mot munkar och nunnor i största allmänhet.

Han var hatisk mot den kyrkliga korruptionen och skenheligheten, att biskopar ganska öppet hölls sig med frillor och gjorde sig förmögna på tvivelaktiga affärer. Men hans hat övergår i rena fördomar, då han gläds åt när katoliker blir straffade, som han ansåg vara antikrist. Hans tankar tycks handla om hämnd och om att ont straffas med ont, eller något liknande.

newton upptäckte att bibeln är kodad, framförallt Uppenbarelseboken. Han blev övertygad om att Guds uppsåt som förskingrades genom, först och främst den katolska kyrkan, eller i alla fall av dess hierarkiska ledning, med påven i spetsen. Kyrkan kommer att fördärva kristendomen, menade han, enligt hans egna manuskript. Hans utgångspunkt blir vad som står i Uppenbarelseboken och i dess symboliska sagovärld. Han ser den logiska kopplingen med korruptionen i den katolska kyrkan, som han ser som förräderi mot Bibeln. Han får ett passionerat hat mot dem som sätter sig mot rättvisan över folk och utnyttjar dem.

Newton sökte förstå Guds avsikter i frågan om Jesus återkomst och upprättandet av en ny och renare världsordning. Han såg matematiska koder i Uppenbarelseboken, och som utspelades i det ”himmelska templet”. För att förstå dessa koder måste han lära sig hur templet såg ut. Templet kunde nämligen avläsas av sin konstruktion. Han fann bland annat datumet för denna världsordnings övergång till en ny ordning. En restauration – en ny jord och nya himlar.

Salomos tempel var en kodifierad symbolik eller ritning över universum. Newton gjorde matematiska beräkningar och kom fram till helhetens innersta väsen, enligt honom själv. Problemet för den skeptiske är att dessa tankar av Newton är så pass avancerade, och faktiskt översättbara till modern vetenskaplighet.

stephen d. snobelen, professor vid University of Kings College, Halifax, upptäckte ett märkligt dokument i Newtons manuskriptsamling i Jerusalem, som visar att Newton ända fram till slutet av sitt liv sökte och hittade koder ur Bibeln.

Newton ansåg sig hittat datumet som förändrar världen i sin helhet. Enligt Snobelen visar dokumentet att Newton fann vad han letade efter. Han sökte fastslå ett datum för den nya eran och kom fram till att när Daniels bok och Uppenbarelsebokens profetia går i uppfyllelse så sker det i just vårt århundrade.

Snobelen säger att det inte framgår riktigt om det var Newtons mening att apokalypsen skulle tolkas som verklighet eller om det var en metafor. Men denna undran av Snobelen har knappast någon realistisk referens hos Newtons tankar, som egentligen inte har med Newton att göra. Newton bara konstaterar vad han kommit fram till, och ingenting annat.

Newton anger upprättandet av en ny världsordning till år 2060.

Isaac Newton, 1642-1727, brittisk matematiker, fysiker och astronom, professor i Cambridge, chef för engelska myntverket och parlamentsledamot.

Den allmänna gravitationen 1684. Han lade grunden till mekaniken. Allmänt anses Newton vara alla tiders främsta matematiker och naturvetare. 

I modern vardagsfysik finns Newtons principer inbyggda med hela den moderna och ändamålsenliga utvecklingen.