Klimatkris
utan lösningar
Massiva
motorvägsbyggen
Tyskland
utmärker sig genom nya massiva motorvägsbyggen, som en lösning av
den ekonomiska krisen. Regeringschefen Angela Merkel tvingades till
detta av det mäktiga tyska industrikapitalet. Bakom industrin står
även fackliga intressen, som till varje pris vill rädda vad som räddas
kan. Detta är ohållbart, kortsiktigt och mycket ansvarslöst!
Krisen är total!
Paul Lindberg: De tyska konjunkturprogrammen för att sätta
fart på ekonomin tar sin början redan i januari 2009, med massiva
och mycket omfattande motorvägsbyggen över hela Tyskland. Det är
viljans triumf för de ekonomiska intressena, vilket kommer att ge
ödesdigra följder för nästkommande generationer. Befintliga
industristrukturer ska alltså inte få rubbas, trots att det är
livsnödvändigt för en klimatförändring.
Den
ekonomiska krisen skulle kunna ha setts som en skänk från ovan,
och om detta tagits tillvara skulle en ny industriutveckling ha
kommit tillstånd. Alternativ industriutveckling vore naturligtvis
mera på sin plats. Kollektivtrafik av alla slag är eftersatta i
hela Europa på grund av den heliga bilismen, välsignad av Mammon.
Det är bortskämda mäns infantila bilintressen i förening med
storkapitalet som får bestämma i denna överlevnadsfråga.
Medan
miljoner människor i hela Europa, ja hela världen, föregår med
gott exempel, och frivilligt avstår med nya bilköp på grund av,
bland annat, den annalkande miljöbomben, så är det ansvariga
politiker som sätter käppar i hjulen och förhindrar denna möjlighet.
Det tyska åtgärdsprogrammet drabbar mycket värre än om ett
alternativt åtgärdsprogram kommit till stånd. Chansen togs inte när
den gavs!
Framtidutsikterna är nu i kris!
Enig
kritisk miljörörelse
EU
söker komma undan besvärliga ansvarskrav, och vill inte föregå
med gott exempel för att möta klimatkrisen. Genom att låta u-länderna
stå för utsläppsminskningar, för att istället skjuta den
europeiska omställningen på framtiden gör inte den europeiska
politiken trovärdig.
Politikernas
krav är alltså att mer än två tredjedelar av utsläppsminskningarna
ska ske utanför EU. Svenska regeringen driver denna linje hårdnackat.
Förslaget innebär att u-länder får hjälp med klimatsmart
teknik, men att EU slipper att ta sitt ansvar.
Enligt
miljörörelserna måste även EU tvingas verka efter klimatsmart
teknologi, självklart!
EU
saknar regler för hur de 20-procentiga målen ska kunna uppgraderas
till 30 procent, ifall de internationella överenskommelserna i Köpenhamn
går i lås. Det finns heller inga regler för åtgärdsmöjligheter
för nationer som inte rättar sig efter överenskommelserna. Det ser
mera ut som rekommendationer.
EU:s
20-procentiga klimatmål ligger fast fram till 2020, men det brister
i överenskommelser för hur det ska förverkligas. Beslutet handlar
om minskade utsläpp av växthusgaser med 20 procent, räknat från
1990; 20-procentig ökning av förnyelsebar energiutveckling, och 20-procentig energieffektivare hushållning.
EU
har alla de kunskapsresurser som fordras för att lösa de två
mastodontproblemen: den globala ekonomikrisen och den globala miljökrisen.
Det går att lösa dessa kriser. Men det finns intressen som inte
vill förlora sin ekonomiska hegemoni över ägandet. Och som inte
vill ha de strukturomvandlingar som världen är i behov av.
Politikerna går tyvärr i dessa makthavares ledband, och det är en
olycka för världens människor!
Problemens
lösningar ligger i att alla måste bidra till omfattande omställningar,
men efter förmåga och bärkraft. Allt måste förändras!
|