 |
|
Vatikanen,
maktens paradis på jorden. De vackraste feodalpalatsen i Italien
ägdes till största delen av kyrkans kardinaler, vilka också
utgjorde kyrkans främsta aristokrati. Denna maktkultur
regerar Katolska Kyrkan än idag.
|
Foto:
Up&Down
|
MORDET
PÅ PÅVEN JOHANNES PAULUS I
Katolicism
i vår tid
Ett
dystert historiskt kapitel
Katolska
kyrkan har aldrig varit särskilt human under sin långa existens.
Hierarkisk hegemoni garanterade feodalväldets innehav av kyrkan långt fram
in i 1900-talet. Kyrkans ledning ägdes av furstehusen.
Paul
Lindberg: |2019-02-26|
Kännetecknet
för katolska kyrkan har gällt den fullkomliga avsaknaden av
demokrati. Så har det varit närmare två tusen år. Okritiskt
bifall och undergivenhet har varit dogmen mer än läran om Jesus. Förföljelserna
mot oliktänkande har influerats av högerextrema krafter ända in i vår
tid. Konservativ katolicism i USA är kanske den mest påtryckande, odemokratiska
och intoleranta världsuppfattningen. De hatar sig fram i sitt
religiösa utövande. De har inte lärt sig någonting annat.
Katolicism
är den största världsreligionen någonsin med 1,3 miljarder
medlemmar, de föds traditionsenligt som namnkristna, med infogade traditioner som övertygelser. Traditioner
har många gånger ersatt Guds ord som Jesus berättade om.
Katolicism tolkar
kyrkans ståndpunkter åt medlemmarna – men som inte alltid går i Jesus fotspår.
Förutom
teologin så andas den katolska kyrkan en politisk högervridning,
framförallt i USA – men även på många andra håll i världen.
Efter kyrkans förening med det romerska kejsarväldet – några
hundra år efter Jesus bortgång – har den
totalitära makten härskat ända fram till i vår tid. Jesus
varnade för att han skulle förrådas efter det att han gått bort.
Närmare
tvåtusenårig påvemakt. Den gigantiska påvekyrkan
skapade makten och tron på sig själv och ville kalla sig Guds
kyrka. Under kyrkans långa makthistoria fanns det många som
motsade sig maktfullkomligheten. Det var de med en seriösare tro
och innerlighet som lät sin röst göra sig hörd, och som gått till
historien. Några exempel är den helige Franciscus, eller sådana
som Savonarola, Joachim av Floris och många fler. Den mest kända av dem alla
är kanske Martin Luther. Och med dessa banbrytare fanns det en mängd
andra med samma kaliber som fick sätta livet till.
I
modern tid tillsattes den friske och alerte Johannes Paulus I till
påve, 1978, som efter 33 dagar plötsligt dog. Hans värdering var
närmast socialhumanistisk och gällde utvecklingen av en
demokratisk socialliberalism med fullkomligt medinflytande för
kyrkans och samhällets medlemmar. Hans naturliga död ifrågasattes
av forskare och medicinska experter. De menade att påven mördades.
Efter
påvens död tillsattes den polske kardinalen till påve med namnet
Johannes Paulus II. Han var till skillnad från Johannes Paulus I en
mycket konservativ och reaktionär människa. Kanske beroende på
hans hat av den kommunistiska diktaturen i Polen under hans
verksamma tid innan han blev ny påve. Att han blev ny påve var en
stark reaktion mot påven Paulus I, som bara försvann, och hatades
av den högerreaktionära amerikanska katolska kyrkan. Så kan det
gå i kyrkan som alltid använt sig av våld för sin grandiosa
myndighet. (Se artikellänken nedtill
– mordet på påven)
Katolska
kyrkans despotism. Nuvarande påven Franciscus tog sig namnet
efter den helige Franciscus, vilket var ett bra val och som visade
vägen för hans föresatser. I världspressen undrade en del journalister
hur länge den nye påven skulle få leva – en makaber undran. Syftningen
gällde den tidigare påven Johannes Paulus I bortgång – han som inte fick leva.
Dessa påvar har samma humanistiska läggning med ambitionen att
öppna kyrkan för både en kvalitativare demokrati och
humanisering.
Kopplingen
med allt det som inte gillas av framförallt den amerikanska
Katolska kyrkan och den humanitära demokratin är krigisk och till
och med kopplad till den amerikanska maffian, som idag agerar
globalt på uppdrag av dem som har förbindelser och dunkla behov. När påven
Franciscus tog sig an Vatikanbankens ohederliga samförstånd med maffian,
tillsatte påven en kommission, för att få bukt med Vatikanbankens
kriminella
penningtvätt.
Kort tid därefter brännmärktes
kardinal George Pell som pedofil, som utsetts till ordförande för
kommissionen vilket fick stor uppmärksamhet i hela
världspressen. Sensationen har uppmärksammats på världens alla
löpsedlar. Flera anmälde sig för att få skadestånd, vilket
maffian hjälpt till att skaffa fram bevisning för. Men, George
Pell, ställdes inför en kraftig juridisk bearbetning av olika
seriösa och öppna undersökningar. Det visades att Pell inte var skyldig
till något av de beskyllningar som avsiktligt skulle tillkrångla
möjligheten att få stopp på maffians bästa mygelbank. Nu i
dagarna ställs Pell åter igen inför domstol med anklagelser som
tidigare. Det är mycket mörka krafter som agerar för att rädda
sina tillgångar i Vatikanbanken.
Homosexuella
är kriminella endast om kriminell brottslig handling gjorts, precis som
för heterosexuella. Det kan gälla våldtäkter med mera, annars anses inte homosexualitet som kriminellt
längre i den europeiska unionen. Lagar i demokratiska samhällen
måste efterlevas, och om hur människor vill leva i sina
förhållanden. En sådan humanism måste väga mer än kyrkans egen
rätt att sätta sig över individens vilja. De kan inte ha egna
lagar om de är rättsvidriga. Exempelvis rätten att vara gift och
inneha prästtjänst i kyrkan, eller rätten att inneha kvinnlig prästtjänst.
Våldtäkter
på alla sätt och vis, på barn eller vuxna är alltså avskyvärt
och kriminellt. När sådana beskyllningar anklagar präster i den
katolska kyrkan så prövar domstol om det är sant och bevisbart.
Präster som är homosexuella utnyttjas i en bedrövlig propaganda
för att stoppa allt inom Katolska kyrkan som inte har en
ultrakonservativ värdering.
Enligt
Katolska kyrkan i USA informerades det om att de excesser som
framkommit i USA har sådana handlingar omfattats i samma proportionerliga
omfattning som homo- och heteropersoner av landets befolkning. Om
detta kan du läsa nedan: Otidsenlig påvemakt!
Läs
om mordet på påven
Johannes Paulus I,
och om motsättningar i dagens Katolska världskyrka.
den-stora-konspirationen
i
guds namn
Otidsenlig
pÅvemakt
|