Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

I mikro- och makrokosmos finns en förunderlig och spännande värld, och som vi alla är delar av.	Foto: NASA

KUNSKAPEN PÅ GOTT OCH ONT

Den principiella orsaken

Begären och viljans triumf

Att vara eller inte vara, det är frågan. Påståendet konstaterar människans mest tongivande fråga någonsin. Den relevanta frågan kring varats orsak tillhör sannolikt människans existentiella och djupaste innebörd. Svaren ger sig till känna i nutiden, med ett accelererande tempo – men på tudelade sätt – bland annat från en seriös och sökande forskarkår. Samtidigt som svaren avslöjas tycks den globala gemenskapen stå inför en annan parallell kunskapsutveckling, som avslöjar en alarmerande framtid om en obestridlig final – på grund av den missriktade livsstilen. Den nuvarande världsordningen missar målet, vilket leder till den stora finalen. Det kan man kalla en cynisk paradox.

 Paul Lindberg: |2012-03-29| Albert Einsteins efterlysning av en enhetlig beskrivning av den fysikaliska verkligheten närmar sig någonting som liknar en uppfyllelse. Den mest påkostade och omfattande forskningen i vetenskapens historia visar sig i sökandet efter svaret till universalfrågan kring varat. 

Varför har denna fråga fängslat människans kunskapshunger i en sådan omfattning? Varför ingår människornas främsta intelligenser inom denna forskning? Och varför bidrar den rika världen med den största finansieringen av just fysikens elitforskningsprogram?

CERN-projektet och liknande forskning runt om i världen har huvudsakligen en grundläggande vetenskaplig målinriktning, och det som söks är svaret på frågan som Shakespeare ställde i Hamlets monolog. Frågan är egentligen lika gammal som människan själv. Frågeställningen är allomfattande och encyklopedisk, och berör allt och alla. Frågan tillhör också människans fundamentala brännpunkt i livet, inom alla ämnesområden – andligheten, filosofin och naturvetenskapen. Vad driver denna kunskapstörst?  

BAKOM VILJAN STÅR BEGÄREN

Den spetsvetenskapliga forskningen kring frågan om en allomfattande standardmodell berör alla de stora frågorna som människan gett sig i kast med. Drivkraften kan för vissa vara begären, som ständigt och pockande driver det egna egot till att begå sådana handlingar och tankar som blir orsak till mönster. Men där finns verkligen en skillnad på kunskap och Kunskap. 

De trälbundna begären binder människan vid ett öde där hon egentligen gör uppror mot sig själv. Och som oupphörligt förgör det som var grunden och orsaken för det som söktes. I den knytnävshårda viljans begär blottar sig de påstridiga, eller totalitära begären, med konsekvenser av exempelvis påtvingade sanningar, med bevekelsegrunden av att låta viljan uppnå de önskade avsikterna.

Dagligen kan vi se olika viljor, bra och dåliga, i interagerande processer vinna framgångar. Och de med en alltför stark vilja styrs av de individuella begären, det kan gälla begäret att till vilket pris som helst framtvinga seger, eller prestigefull framgång. Här är det viljans växelverkan med passionen, som båda är redskap eller kraft, men som istället skulle kunna transformeras till enbart aktivering för det goda ändamålet – den goda viljan. Och det är något som kan läras ut.

De onda begären riktar den starka viljan utan samvete mot medmänniskor, och därför är den urskillningslösa viljan destruktiv och söndrande. Den bländande viljestyrkan hos dem som till varje pris tvingar sin vilja över andras fria vilja är inte ovanligt bland människor, vi kan se det tydligt i det som kan likna arternas kamp. Och denna förgiftning är tydlig inom politiken och hela den maktdrivande världsordningen.

I stället borde den goda viljan odlas och läras ut för att ersätta begärets herravälde. Begärens träldom måste förändras i en ny konstruktiv viljeförädling för ett tillmötesgående av de elementära, allmänna och mänskliga behoven.

KUNSKAPEN PÅ GOTT OCH ONT

I kölvattnet efter Albert Einsteins teori om en standardiserad förklaringsmodell av fysiken utvecklades en rad tvärvetenskapliga undergrenar, vilka kan räknas som verktygen för den holistiska enhetsförklaringen av standardmodellen.

Standardmodellens forskningsgrenar är följande:

String theory, Superstring theory, Bosonic string theory, M-theory, Type I string, Type II string, Heterotic string, String field theory, Holographic principle.

Till dessa forskningsområden tillkommer ytterligare en rad närliggande discipliner, som sannolikt kommer att utöka de nu erkända forskningsgrenarna. Den tvärvetenskapliga och holistiska helhetssynen har varit den ofrånkomliga potentialen för den accelererande kunskapsutvecklingen kring teorierna om standardmodellen.

Tillsammans bildar teorierna mångdimensionella matematiska "korsord", vars detaljfrågor får svaren att göra helhetsbilden allt klarare, begripligare och mer övertygande. Standardmodellen skulle i så fall utgöra delarnas alla svar till det rätt lösta korsordet. Men vad är nyttan med denna forskning, kan man fråga sig. 

När en ny Nobelpristagare utnämnts brukar frågan alltid ställas om hur nyttans betydelse kan ta sig ut. Och bakom en hel del framgångsrika innovationer har grunden lagts av forskare som fått Nobelpris. 

Men oavsett forskningens spinoffeffekter så är motiven i grunden ändå ett seriöst sökande kring den stora frågan om orsaken till varat. Det liknar ett ofrivilligt närmande till det andliga spåret som handlar om samma sökande, och detta har säkert irriterat vissa. Men denna irritation har inte sanningssökarna brytt sig om.

Drivkraften bakom varats förklaring är vetenskapligt, men som kanske kommer att resultera i den största spinoffeffekten någonsin, kan det visa sig. Effekten av forskningen kan ge en högre kvalitativ förklaring, än vad den enskilde forskaren egentligen lagt in i sin gärning. Poängen gäller att det är många tusentals forskare som tillsammans drar sina strån till förklaringen. Konsensus kan emellertid komma att visa att förståelsen av Alltet utgår via ljuset inom var och en. Det gäller både inom naturvetenskapen och bland de andligt sökande – de som håller sig utanför den fundamentalistiska inskränktheten.

HOLOGRAFISKA PRINCIPEN

Pierre Teilhard de Chardin, forskare och teolog, skrev 1955, ”Man utvecklas endast långsamt, från tidsålder till tidsålder, med att utarbeta essensen och helheten av ett universum inom sig”.

Stephen Hawking, forskare vid Cambridge, menar att allt det som dras in i ett svart hål skulle kunna rymma de matematiska energikoderna för hela universum. Det betyder alltså att svarta hål, trots allt, skulle ha ett funktionellt innehåll. Svarta hål kan aldrig minska i storlek, utan istället växer det till sig. Svarta hål har av en hel del forskare jämförts med en kvarn som mal ner materien, och till och med återanvänder energierna. Enligt Einstein är materia och energi ekvivalent och oförstörbart, vilket är en bevisad sanning.

Gerdust Hooft, kvantfältteoretiker, fick Nobelpriset 1993, föreslog att entropin inom alla områden, och inte bara svarta hål, växer mest med storleken på svarta hål-områdets kant och inte på området självt, det vill säga inte i själva svarta hålet. Detta är den grundläggande beskrivningen av den holografiska principen.

Craig Hogan, fysiker, fortsatte på Gerdust Hoofts forskningsspår och i sin forskning kring gravitationsvågor från rymden snubblades det över något som liknar ett epokgörande kring holografiska principen. Rymdbrus har uppfattats i superprecisa mätningar (GEO600). 

Hogan menade (2005) att bruset kan vara ett slags ”pixlighet”. Forskningen efter denna upptäckt har preciserat beläggen av rymdbruset som kvantgravitation. Forskningen har en tveksam inställning till Hawkings tes om koder som arkiveras i svarta hål, men förklarar att det ändå handlar om koder som arkiveras, eller sparas, men inte i själva svarta hålet. 

Och så kommer den häpnadsväckande upptäckten som förklaras med den holografiska principen: hela universums innehåll kan vara liksom inskrivet i svarta hålens horisontkanter, som två-dimensionella koder. Det betyder att universums originalkoder fungerar som två-dimensionella hologram.

Den principiella orsaken

Vad leder den nya fysikens framgångar till? Ja, det kan man undra. Är det Guds hemligheter som avslöjas? Knappast, men däremot tycks det onekligen stärka kännedomen om verkligen – och för många, kunskapen om Gud. Men universum som ett hologram, det låter inte så roligt. Många kan säkert känna ett visst obehag inför ett sådant paradigmskifte. Men när kunskapen under medeltiden avslöjade att Jorden var rund, och snurrade runt solen, så ställde den ståndpunkten till förtretligheter för dem som trodde att de visste bättre, och som inte ville ha några förändringar överhuvudtaget.  

Forskningens ståndpunkter i dag handlar inte så mycket om att universum och livet "bara" skulle utgöra ett hologram, det är inte vad forskningen kommit fram till. Däremot har ledande forskare, med Leonard Susskind i spetsen, kommit fram till att det ser ut som om det sker en arkivering av matematiska koder, vilka utgör information av varats alla realiteter. Och denna arkiverings teknikaliteter ser för närvarande ut som tvådimensionella hologram, som kantas vid de svarta hålens horisonter. Verklighetsbilden kommer säkert med tiden att nyanseras och göras tydligare.

Livet har en mening, och döden behöver inte vara ett fullbordat faktum. Livet segrar över döden, men kanske under förutsättningen att begären förändras till en positiv kraft. Det är enligt min mening och förhoppning, en möjlig slutsats man kan dra av den principiella orsaken!

Holografiska principen

Schematisk bild som förenklat exempel för den holografiska principen.

Tvärvetenskaplig forskning

Standardmodellens forskningsgrenar är följande:

String theory, Superstring theory, Bosonic string theory, M-theory, Type I string, Type II string, Heterotic string, String field theory, Holographic principle.