 |
| |
Ukraina:
Hundratals dödade i Rysslands skoningslösa bombning av
Charkiv.
|
Foto:
Amnesty International |
AMNESTY
INTERNATIONAL
Rysslands
skoningslösa
bombning
av Charkiv
I
den ukrainska staden Charkiv har hundratals civila dödats av
Rysslands urskillningslösa artilleribeskjutning med förbjudna
klustervapen och missiler med dålig träffsäkerhet. Det
konstaterar Amnesty International i en ny rapport som släpps i dag.
Anna
Johansson: |2022-06-13|
Rapporten "Anyone can die at any time: Indiscriminate
attacks by Russian forces in Kharkiv, Ukraine" dokumenterar
hur ryska styrkor, genom skoningslös bombning av bostadsområden i
Charkiv, orsakat stor död och förödelse sedan Rysslands invasion
av Ukraina inleddes i slutet av februari.
Genom
omfattande utredningar har Amnesty hittat bevis för att ryska
styrkor vid upprepade tillfällen använt såväl klustervapen av
modell 9N210/9N235 som avståndslagda minor. De är bägge
förbjudna i internationella avtal på grund av sin
urskillningslösa verkan.
–
Charkivs invånare har fått utstå konstant beskjutning med
urskillningslösa attacker under de senaste månaderna. Attackerna
har dödat och skadat hundratals civila. Människor har dödats i
sina hem, på gatorna, i lekparker, på begravningsplatser, medan de
köat för humanitär hjälp eller när de handlat mat och
mediciner, säger Donatella Rovera, senior rådgivare för Amnesty
Crisis Response Team.
–
Den upprepade användningen av klustervapen, som är förbjudna i
större delen av världen, är chockerande och ännu ett tecken på
en fullständig likgiltighet för civila liv. De ryska styrkor som
bär ansvar för dessa horribla attacker måste ställas till svars
för sina handlingar, och offren och dess familjer måste ges full
upprättelse.
Chefen
för den medicinska avdelningen vid Charkivs regionala
militärförvaltning uppger att 606 civila har dödats och 1 248
skadats i Charkiv-regionen sedan invasionen inleddes. De flesta
attacker som Amnesty utrett orsakade flera dödsfall över stora
ytor.
Även
om Ryssland inte anslutit sig till vare sig konventionen om
klusterammunition eller konventionen om antipersonella minor är
urskillningslösa attacker och användningen av urskillningslösa
vapen förbjudet enligt folkrätten. Urskillningslösa attacker som
leder till att civila dödas eller skadas, eller till att civil
infrastruktur skadas, utgör krigsbrott.
Attack
mot lekpark
Bombningarna
av Charkiv, en stad med 1,5 miljoner invånare, inleddes den 24
februari i samband med Rysslands invasion av Ukraina.
Bostadsområden i norra och östra delarna av staden drabbades
hårdast av artilleribeskjutningen.
Eftermiddagen
den 15 april sköt ryska styrkor klusterbomber mot och omkring
Myru-gatan i grannskapet Industrialni. Åtminstone nio civila
dödades och över 35 skadades, däribland flera barn. Läkare vid
Charkivs kliniska sjukhus visade de metallfragment som avlägsnats
från patienternas kroppar, däribland de typiska bitar av
stålstavar som återfinns i klusterbomber av modell 9N210/9N235,
för Amnestys utredare.
Tetiana
Ahajeva, en 53-årig sjuksköterska, stod vid porten till sitt
bostadshus när flera klusterbomber exploderade. Hon berättade för
Amnesty: "Plötsligt lät det som många fyrverkerier
överallt. Jag såg moln av svart rök där explosionerna ägt rum.
Vi kastade oss på marken och försökte hitta skydd. Vår grannes
son, en 16-årig pojke som hette Artem Sjevtjenko, dödades direkt…
Hans pappa fick höften krossad och en splitterskada i benet. Det
är svårt att säga hur länge explosionerna pågick — en minut
kan kännas som en evighet."
I
en närliggande lekpark fick Oksana Litvynjenko, 41, förödande
skador när flera klusterbomber exploderade där hon promenerade med
sin man Ivan och deras fyraåriga dotter. Splitter borrade sig in i
hennes rygg, bröst och buk och punkterade hennes lungor och
ryggrad. Hon avled den 11 juni. Attacken skedde på eftermiddagen
när många familjer befann sig i lekparken med sina barn.
Den
26 april berättade Oksanas man Ivan för Amnesty: ”Plötsligt
såg jag en blixt… jag tog min dotter och knuffade henne mot ett
träd och kramade trädet, så att hon skyddades mellan trädet och
min kropp. Det kom mycket rök, jag kunde inte se någonting… När
röken runt mig lättade såg jag människor på marken… min fru
Oksana låg på marken. När min dotter såg sin mamma på marken i
en blodpöl sa hon till mig: ’Nu går vi hem: mamma är död och
människorna är döda’. Hon var i chock och det var också jag.
Jag vet fortfarande inte om min fru kommer att återhämta sig;
läkarna kan inte säga om hon kommer att kunna prata eller gå
igen. Vår värld har vänts upp och ned.”
Efter
över en månads intensivvård förbättrades Oksanas tillstånd
något, men den 11 juni avled hon av sina skador. Amnestys utredare
hittade fenor, metallkulor och andra fragment som är typiska för
klustervapen av modell 9N210/9N235 i lekparken. Flera mindre kratrar
var också synliga i betongen på marken, vilket stämmer överens
med den sorts skador som uppstår vid explosion av klusterbomber.
Attack
på kö för humanitär hjälp
Minst
sex människor dödades och 15 skadades morgonen den 24 mars, när
klusterbomber slog ner på en parkeringsplats nära
tunnelbanestationen Akademika Pavlova, där hundratals människor
stod i kö för att få humanitär hjälp.
Valeria
Kolysjkina, butiksbiträde i en djuraffär i närheten, berättade
för Amnesty: "En man dödades strax utanför affären. Han
stod utanför och rökte medan hans fru köpte djurfoder…
Metallsplitter flög in genom fönsterrutan, över mitt huvud där
jag stod bakom disken. Sen kom det ännu mera explosioner. Det var
fullständig panik. Affären var full med människor. Vi sprang till
lagret längst in i affären för skydd. Det var väldigt otäckt…
jag trodde att jag skulle dö."
Ruslan*,
en lokal polis som blev vittne till attacken, sa: "Det var
verkligen en hemsk situation, splitter föll som regn."
I
en krater i asfalten hittade Amnestys utredare delar av en 220mm
Uragan-raket, som bär 30 stridsdelar. I området hittade de även
fenor och delar från klustervapen av modell 9N210/9N235, liksom
flera kratrar.
Ytterligare
två klusterbomber träffade taket på en kyrka, ungefär 500 meter
från där raketen slog ner. Kyrkan fungerar som en humanitär
samlingsplats där volontärer förbereder mat- och
hjälpförsändelser som ska delas ut till människor som har svårt
att själva ta sig till platser där humanitär hjälp delas ut, som
äldre och personer med funktionsvariationer. Pastorerna Petro
Lobojko och Serhij Andrejivitj visade upp splitter från två
klusterbomber för Amnestys utredare. Bomberna hade borrat sig
igenom kyrkans väggar och dörrar efter att ha exploderat på
taket.
Förlorade
lemmar
Eftermiddagen
den 12 mars slog en Gradmissil ner i en lekpark i grannskapet
Saltivka. Veronika Tjerevytjko, en 30-årig logistikchef och mamma
som bor vid lekparken, förlorade sitt högra ben i attacken.
Hon
berättade för Amnesty: ”Jag satt på en bänk när explosionen
inträffade. Jag minns att jag hörde ett visslande ljud strax före
explosionen. Sen vaknade jag upp på sjukhus och mitt högra ben var
borta. Nu är mitt liv uppdelat i tiden före och efter den 12 mars.
Jag kommer att vänja mig vid detta. Men nu försöker jag ofta
röra vid mitt förlorade ben, eller klia mig på foten… Jag vet
inte vad jag ska säga om människorna som gjorde detta. Jag kommer
aldrig att förstå dem.”
Tre
människor dödades och sex skadades när en serie klusterbomber
exploderade i samma grannskap morgonen den 26 april. 57-åriga Olena
Sorokina, som överlevt cancer, förlorade båda benen i
explosionen. När hon satt utanför sitt bostadshus och väntade på
leverans av humanitär hjälp hörde hon ljudet av en flygande
granat och sprang mot ingången till byggnaden.
Olena
tappade medvetandet, och vaknade senare upp i en ambulans och insåg
att hon förlorat ett ben. Hon togs till sjukhuset där hennes andra
ben också behövde amputeras. Hon är nu i västra Ukraina och
hoppas bli förflyttad till en rehabiliteringsklinik någonstans i
Europa. Olena berättade för Amnesty: ”Efter min kamp med cancern
måste jag nu ge mig in i en ny kamp för att lära mig att fungera
utan ben.”
Missiler
som saknar styrningsmekanismer – som Grad eller Uragan, som
rutinmässigt används av ryska styrkor – är till sin natur inte
träffsäkra, vilket gör dem till urskillningslösa när de
används i befolkade områden. Indirekt eld från icke-styrda
artillerigranater har en felmarginal på över 100 meter. I
bostadsområden där byggnader ligger med bara några meters
mellanrum är det praktiskt taget garanterat att sådana
osäkerheter kommer att kosta civila liv och orsaka utbredd
förödelse och skada på civil infrastruktur.
Ukrainska
styrkor har å sin sida ofta utgått från bostadsområden när de
genomfört attacker, vilket äventyrat civila i de områdena. Det
tillvägagångssättet strider mot folkrätten, men rättfärdigar
på inget vis de ryska styrkornas upprepade urskillningslösa
attacker.
Metodik
Amnestys
utredare har undersökt 41 attacker (som dödat minst 62 människor
och skadat minst 196) och intervjuat 160 människor i Charkiv under
loppet av 14 dagar under april och maj 2022. Bland de intervjuade
finns överlevare av attacker, släktingar till offer, vittnen och
läkare som vårdat de skadade. Organisationens utredare har samlat
in och analyserat bevismaterial från attacker, särskilt delar
från ammunition, liksom en stor uppsättning digitala bevis.
Amnestys
pågående dokumentation om kränkningar av mänskliga rättigheter
och folkrätten som begås under kriget i Ukraina finns tillgänglig
i sin helhet här.
Anmärkning:
*En del efternamn har utelämnats av säkerhetsskäl.
Rapporten
finns bifogad som PDF
amnesty/documents
www.amnesty.org |
