kraschar Svenska kyrkan


	I september är det dags igen – kyrkoval!	Foto: RLC

INFÖR KYRKOVALET

Kraschar Svenska kyrkan?

Marknadsplats eller Guds hus?

Risken ökar för nya medlemstapp inom Sveriges största trossamfund, Svenska kyrkan. Parallellt med att intresset för religion ökar i det så kallade postsekulära samhället verkar inte människor hitta svaren i vårt största samfund. Av statistiken kan vi nämligen utläsa fortsatt medlemstapp vilket göra att skör ekonomi och, på sina håll, mycket låga besökssiffror på söndagens högmässa drivit fram en ny reform där så kallade storpastorat ska rädda vad som räddas kan. Frågan är om det är rätt svar på den utmaning som Svenska kyrkan möter i vår tid.

Ulf Svensson: |2013-08-01| "Det finns tid att riva ner och det finns tid att bygga upp", är för många välkända rader fritt efter Predikaren. Det gamla samhället demonterades och det nya byggdes upp från att Sverige kristnades tills idag. Och just nu är vi i färd med att demontera välfärdssamhället och bygga en ny, global och konkurrensinriktad gemenskap. Det går sådär. Människor kommer i kläm och många lider och har svårt att hitta sin plats i det nya som växer fram. Allt större skaror bli arbetslösa och psykisk ohälsa har seglat upp som främsta orsaken till sjukskrivning. Vi mår inte så bra trots att vår fysiska hälsa sällan varit så bra. Och miljöhoten blir bara större och mer hotfulla.

Destabiliseringsprocessen

Kyrkan har för många varit ett ställde dit man kunnat söka sig, få hjälp och stöd samt gemenskap med andra. Inte minst på äldre dar när nätverken av nära och kära glesas ut i allt snabbare takt. Kort sagt en stärkande samlingsplats, en arena utan att vara tvungen prestera och i vissa ömmande fall få direkthjälp med mat, kläder och visst kontantstöd. Men vad händer när denna bastion börjar vackla, och varför händer det just nu.

Inom systemteorin, som vetenskapligt studerar system i allmänhet, finns en stor frihet att beskriva principer och begrepp som kan appliceras i en mängd olika sammanhang. Ett begrepp som dykt upp på sistone i samband med den ekologiska krisen är funktionellt utrotad. Med detta begrepp menas att en art kan vara utrotad innan alla individer håller på att dö ut. Minskningen är med andra ord så stor att arten har tappat sin ekologiska roll. Dessutom är risken överhängande att drar den med sig andra arter i sitt fall. Min hypotes är att Svenska kyrkan förlorat sin samhälleliga roll för länge sedan och det vi nu bevittnar är en utdragen process där marginaliseringen bara tilltar för varje dag som går.

Statistik

Kanske fick jag en föraning en dag på Skansen i Stockholm. Plötsligt dyker det ena paret upp efter det andra, finklädda, glada och fyllda av förväntningar. Det visar sig vara drop in-bröllop på Tingsvallen där inte mindre än 436 par vigdes en solig och varm dag varav 340 par valde borgerlig vigsel. Kanske är det lättare för dem som väljer borgerligt att välja detta alternativ men 96 par valde att gifta sig kyrkligt. 78 procent, eller 4 av 5 av alla paren, valde alltså borgerlig vigsel. Är detta anmärkningsvärt och ett tecken på Svenska kyrkan förlorade ställning eller en naturlig del av att man blivit ett samfund som andra och att Sverige nu blivit alltmer globaliserat och modernt med fler representanter för även andra religiösa inriktningar?

Granskar vi kyrkostatistiken kan vi konstatera följande:

a) Den 31 december 2012 var 67,5 procent av Sveriges befolkning medlemmar i Svenska kyrkan.

b) Detta motsvarar cirka 6,5 miljoner medlemmar.

c) Den 31 maj 2013 var folkmängden i Sverige 9 588 569 vilket är en ökning med 0,85 procent jämfört med motsvarande period föregående år.

d) Under första halvan av 2013 har 4 296 personer blivit medlemmar i Svenska kyrkan medan 21 466 begärt utträde.

e) År 1970 döptes 88 568 individer medan 57 673 döptes 2012. Döpta i procent av antal födda i Sverige var 1970 80, 6 procent medan motsvarande siffra för 2012 var 51 procent.

f) År 1970 konfirmerades 80 820 individer medan motsvarande siffra var 30 959 2012. Detta innebär i procent att av alla 15 åringar 1970 konfirmerades 80,7 procent medan motsvarande siffra är 31,3 procent 2012.

g) Antalet inträden till Svenska kyrkan var år 1970 2 571 medan antal utträden var 9 403. Motsvarande siffror för 2012 var inträden 7 571 och utträden 54 491.

Faktum är att något började hända åren 1999 till 2001, det vill säga under den tiden Svenska kyrkan bytte organisationstillhörighet och blev en församling som vilken annan trosförsamling som helst i Sverige. Nu rasade utträdessiffrorna i höjden och rekordet nåddes 2004 då hela 79 032 personer valde att lämna kyrkan. Nu blev också varje församling sin egen arbetsgivare mot tidigare då till exempel prästerna var anställda av stiften. Under dessa år sparkades kyrkoherdar på löpande band och det politiska verkade ta överhand över alla andra hänsyn.

Stilla rum & Frid tid

Stilla rum och Frid tid är exempel på reklambudskap man kunnat ta del av på bland annat tunnelbanan i Stockholm. Frågan är vad som är budskapet. Med tanke på statistiken är det väl snarare så att man i Stockholms stift vill ha mer liv och rörelse i alla de stilla rummen än det motsatta? Det är ungefär lika käckt som i reklamen då SJ talade om den inre resan medan resenärerna allt oftare saknade en yttre resa. Eller vad är det reklammakarna och reklamavsändarna vill att vi ser, känner och upplever eller ska längta till? En sak är säker och det är att när Stockholms stift skulle välja en ny biskop kom frågorna om förrättningarna, som prioriterades på första plats av medlemmarna, överhuvudtaget inte med i de agendor som biskopskandidaterna lade fram. Kanske krisen har något att göra med just detta – förväntningarna hos medlemmar och vad Svenska kyrkan vill leverera.

Ännu ett val

I september är det dags igen – kyrkoval! Nu saknar Moderaterna, till skillnad från exempelvis Kristdemokraterna och Socialdemokraterna, en egen organisation för just det religiösa livet. Några Moderater i min församling samlas under beteckningen Borgerligt alternativ. Frågan är om Moderaternas beslut om att som parti inte ställa upp i kyrkovalet kommer att innebära att valdeltagandet går under 10 procent. I alla andra demokratiska val skulle valdeltagandet på dessa nivåer vara lika med katastrof men knappast inom kyrkan. Frågan är också om storpastoraten kan skapa positiva uppåtspiraler eller om konkurrensens mellan tidigare grannförsamlingar nu når nya höjder på konfliktskalan, när dessa inkapslas i en och samma organisation - och att storkonflikter i storpastoraten påverkar andra samfund i negativ riktning. Tyvärr lutar jag åt det senare och inget tyder heller på att Svenska kyrkan som part i trossamfundssverige återfår sin plats i samhället, ett samhälle som i många stycken blir allt mindre av samhälle och mer av individualistiska projekt på en marknadsplats som inrymmer alltmer av det som tidigare inrymdes av ett solidariskt och demokratiskt samhällsbygge. Jag hoppas att jag har fullständigt fel!