 |
| |
Krig
och miljöförstöring är ett verk av satanism.
|
Foto:
RLC |
KRISTNA FREDSRÖRELSEN
Visa
framstegen för
klimaträttvisa
Länder
som har bidragit minst till miljö- och klimatkriserna drabbas ofta
hårdast av konsekvenserna. Alla länder och intressenter måste ta
ansvar för sina historiska och nuvarande destruktiva metoder.
Höginkomstländer och kraftfulla intressenter som bidrar med höga
utsläpp och stora fotavtryck av produktion och/eller konsumtion
behöver visa ledarskap.
Sara
Lindblom:
|2022-05-24|
Vi, undertecknade organisationer, uppmanar
Stockholm+50 att visa radikala steg mot global miljö- och
klimaträttvisa. Konferensen måste resultera i djärva och
påtagliga resultat som möter det brådskande i klimat- och
biologisk mångfaldskriser, samtidigt som man integrerar följande
principer:
Rättvisa,
jämlikhet och rättvisa:
Den
orättvisa fördelningen av naturresurser och bördor av
klimatförändringar och miljöförstöring måste ske. adresserad.
Länder
och samhällen som har bidragit minst till miljö- och
klimatkriserna drabbas ofta hårdast av konsekvenserna. Alla länder
och intressenter måste ta ansvar för sina historiska och nuvarande
destruktiva metoder. Höginkomstländer och kraftfulla intressenter
som bidrar med höga utsläpp och stora fotavtryck av produktion
och/eller konsumtion behöver visa ledarskap. Principer om
rättvisa, jämlikhet och rättvisa måste vägleda konferensens
rekommendationer.
Generationsöverskridande
och jämställdhet:
Globalt
sett påverkas kvinnor och flickor oproportionerligt mycket av
konsekvenserna av klimatförändringar och ekosystemförstöring.
Patriarkala maktstrukturer är bland de grundläggande orsakerna
till kriserna och de begränsar kvinnors och flickors inflytande
när det gäller att forma lösningarna. Svaren måste syfta till
att vara genustransformativa och ta itu med ojämlikhet mellan
könen och korsande maktrelationer. På samma sätt är barn och
ungdomar minst ansvariga för förstörelsen av vår planet, men
nuvarande och framtida generationer av barn och unga kommer att leva
längst med effekterna. Beslutsfattandet bör vägledas av deras
bästa och de måste garanteras inflytande.
Mänskliga
rättigheter-baserade synsätt:
Den
nyligen antagna rätten till en ren, hälsosam och hållbar miljö (HRC-resolution
48/13) måste skyddas som en grundläggande mänsklig rättighet.
Ett rättighetsbaserat synsätt ska användas i alla miljö- och
klimatlösningar. Detta inkluderar stöd och skydd av
miljörättsförsvarare i riskzonen, och främjande av
urbefolkningens och lokalsamhällets medlemmars rättigheter att
njuta av en hälsosam miljö och att delta i beslutsfattande i
miljöfrågor. Det innebär också att vidta åtgärder mot
kränkningar av mänskliga rättigheter orsakade av
miljöförstöring och att säkerställa tillgång till rättvisa
och rättsmedel.
Meningsfullt
och inkluderande deltagande:
Beslut
som påverkar klimat- och miljöåtgärder, på alla nivåer, måste
fattas genom transparenta processer och med rättvist och
meningsfullt deltagande av människor och samhällen.
Stockholmskonferensen 1972 var banbrytande för att engagera ett
brett spektrum av intressenter. I samma anda bör Stockholm+50
engagera civilsamhället och lokalsamhällen på ett meningsfullt
och intersektionellt sätt och resultera i rekommendationer som
garanterar rättvist och inkluderande beslutsfattande.
Med
ovanstående principer i åtanke måste ledarskapsdialogerna lägga
fram djärva och konkreta rekommendationer som påskyndar åtgärder
och förändrar de katastrofala effekterna av miljö- och
klimatkriserna.
Några
förslag på sådana åtgärder inkluderar:
1.
Främja ett naturpositivt mål och en ekonomi som passar inom
planetens gränser: Inse att den tredubbla och sammanflätade
planetkrisen med klimatförändringar, kemiska föroreningar och
avfall samt förlust av biologisk mångfald är brådskande; ett
naturpositivt mål för 2030 med avseende på biologisk mångfald,
och ett mål för kemisk förorening och avfall skulle kunna sättas
vid sidan av det befintliga målet att begränsa den globala
uppvärmningen till 1,5 C. För att uppfylla sådana mål bör
konferensen uppmana till ett åtagande för en inkluderande rättvis
övergång till en naturpositiv ekonomi före 2030.
2.
Garantera både natur- och rättighetsbaserade lösningar: I
takt med att uppmaningar om naturbaserade lösningar tar fart bör
konferensen föreslå en mer specifik definition av begreppet som
garanterar fördelar för både klimat och biologisk mångfald,
samtidigt som säkerställa respekt för ursprungsbefolkningars och
lokala samhällens mänskliga rättigheter. Alla investeringar i
naturbaserade lösningar ska baseras på funktionella och hållbara
lokala lösningar, och utvecklas tillsammans med urbefolkningar och
lokalsamhällen, i linje med fritt, förhands- och informerat
samtycke (FPIC).
3.
Säkerställa livsmedelssuveränitet: Återhämtningen från
covid-19 erbjuder möjligheter till omvandling av de globala
livsmedelssystemen för att stärka långsiktig motståndskraft,
främja hållbart styrd produktion och minska fattigdom och hunger.
Detta inkluderar övergång till jordbruk baserat på
agro-ekologiska principer, såsom agroskogsbruk, och småskaligt
fiske med låg påverkan, samtidigt som skadliga subventioner till
industrifiske och kemikalieintensiva jordbruksmetoder upphör.
4.
Avsluta fossilbränsletiden: Alla offentliga investeringar och
subventioner som är skadliga för natur och klimat måste ställas
in och styras om till verksamheter som bidrar till en grön och
rättvis omställning. Konferensen bör stödja uppmaningen till ett
icke-spridningsavtal för fossila bränslen som syftar till att
sätta stopp för all utforskning av fossila bränslen, fasa ut
befintlig produktion och snabba på verkliga lösningar för en
rättvis övergång.
5.
Håll den privata sektorn till svars: Processer för att
utveckla internationella, juridiskt bindande ramverk som kräver att
företag antar de högsta mänskliga rättigheterna och
miljöstandarderna bör stödjas. Företag, investerare och
utvecklingsbanker ska ta del av den gröna och rättvisa
omställningen, inte bara genom ekonomiska bidrag, utan också som
intressenter med ansvar för mänskliga rättigheter, miljö och
klimat. Transparens, ansvarsskyldighet, inflytande i beslutsfattande
och tillgång till prövningsmekanismer måste garanteras när
människor och natur påverkas negativt av den privata sektorns
verksamhet.
6.
Gör masskador på ekosystem till ett internationellt brott:
Allvarlig, utbredd och långvarig förstörelse av ekosystem är en
grundorsak till de nuvarande klimat- och miljökriserna. Konferensen
bör stödja uppmaningar om att göra sådan massskada, även känd
som ecocide, till ett internationellt brott.
7.
Skala upp finansiering: En drastisk ökning av klimat- och
biologisk mångfaldsfinansiering behövs, inte minst för anpassning
och förlust och skada i låginkomstländer. Sådan finansiering
bör i första hand komma som bidrag och inte lån, och vara ett
komplement till ODA-åtaganden. Vidare måste det säkerställas att
finansieringen når samhällen som är hårdast drabbade av
klimatkrisen och miljöförstöringen, inte minst småskaliga
jordbrukare och fiske, samt kvinnodominerade sektorer. Finansiering
av klimat och biologisk mångfald måste ha ett rättighetsbaserat
perspektiv, liksom principerna för lokalt ledd anpassning.
8.
Säkerställa återhämtningspaket för en inkluderande rättvis
övergång: Covid-19 återhämtningspaket måste möta det
brådskande av klimat- och biologisk mångfaldskriser och vägledas
av mål om en inkluderande rättvis övergång, med hänsyn till
distribution och jämställdhet. Återhämtningspaket bör utvecklas
tillsammans med företrädare för det civila samhället, inklusive
fackföreningar, miljöförsvarare, kvinnorättsgrupper, ungdomar
och barn.
9.
Sätt upp klimatmål för militären: Klimatkrisen är det
största säkerhetshotet i vår tid, och ett hot som inte kan mötas
med militära medel. Medan miljö- och klimatkriserna i allt högre
grad är och kommer att bli bidragande faktorer till konflikter,
orsakar ökad militarisering och konflikt i sin tur
miljöförstöring och storskaliga utsläpp. Konferensen bör
föreslå målsättning för den militära sektorns miljöpåverkan
och utsläpp av växthusgaser.
Stödgivande
organisationer: ActionAid Sverige; Afrikagrupperna; Amazon Watch
Sweden; Barnfonden; Svenska kyrkan; Diakonia; ForumCiv;
Framtidsjorden; Hungerprojektet Sverige IM; Svensk
utvecklingspartner; Kvinna till Kvinna; Foundation LM International
(Läkarmissionen); Olof Palme International Centre; Koordineras
genom CONCORD Sveriges arbetsgrupp för miljö- och klimaträttvisa.
Plan International Sweden PMU Svalorna Indien Bangladesh SweFOR SMC
- Faith in Development Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen
Svenska Naturskyddsföreningen Swedwatch United Nations Association
of Sweden Vi-skogen/Vi Agroforestry We Effect Women's International
League for Peace and Freedom (WILPF) Sverige WWF Sverige.
Kristna
fredsrörelsen:
krista
fredsrorelsen
|
