Naturen
är nödvändig. Industrin är nödvändig – men
underställd naturen för livets skull.
Foto:
RLC
FRAMTIDENS
VINDKRAFTSBYGGE
Vindkraftens
utbyggnad
Prioritet
med ekosystemen
100
procent förnybart hotar det hållbara samhället. När två
generaldirektörer från Energimyndigheten respektive Naturvårdsverket
lägger ut texten om framtidens lokaliseringsstrategi av
vindkraftsutbyggnaden finns skäl att lyssna.
Ulf
Morgan Svensson: |2021-01-30|
Redan i inledningen av artikeln
– ”Vi inför ny strategi för vindkraftsutbyggnaden” (SvD
21-01-28) – talar man om vikten och värdet av samsyn och
samverkan. Men snabbt framgår att någon bred förankringsprocess
hos samhällets olika aktörer överhuvudtaget inte ägt rum när
man dragit upp sin nya strategi. Undantaget är statliga
myndigheter, länsstyrelser, Försvarsmakten, Sametinget med flera.
Dock
är civilsamhället, naturföreningar, forskare eller närboende
till vindkraftsparker inte närvarande i processen. Detta initiativ
verkar i stället vara ett beställningsjobb från den politiska nivån
med målet att få till en ökad utbyggnadstakt av ny vindkraft. Och
alla hinder ska effektivt tas bort, bland annat genom stora förändringar
i det kommunala planmonopolet.
”Riksintresse
för vindbruk”
Redan
2012 lade Energimyndigheten fram ett mycket kontroversiellt förslag
för nya riktlinjer gällande vindkraftsutbyggnaden. Det var inom
ramen för ”Riksintresse för vindbruk”, med rötter i den
fysiska riksplaneringen från 1970-talet, där olika markanspråk ställdes
mot varandra.
Förslaget
från Energimyndigheten var så okänsligt att till och med
vindkraftsindustrin protesterade. Exempelvis hade områden som
tidigare varit undantagna från exploatering på grund av mycket höga
naturvärden eller bebyggelse som ansetts ligga för nära
vindkraftsparker nu, efter ändrade kriterier och tillämpningar, ändå
utpekats som riksintressen för vindbruk. Förslaget förkastades av
remissinstanserna och gjordes om.
Hänsyn
till värdefull natur och hotade arter
Pliktskyldigt
nämner de båda generaldirektörerna i artikeln att vi också måste
ta hänsyn till värdefull natur, hotade arter och människans
livsmiljö. Men utifrån att vi missar 15 av 16 miljökvalitetsmål
undrar säkert många med mig vilka analyser som är gjorda, varför
tidigare planeringsaktiviteter inte har löst dessa utmaningar.
Många
forskare har också hävdat att det är lika viktigt att värna den
biologiska mångfalden som att bygga ny fossilfri vindkraftsel.
Eftersom man lyfter fram samsyn, samverkan och dialog i detta inlägg
undrar man oroligt om när detta viktiga moment kommer in i
processen.
Betänk
fallet i Malung-Sälen kommun, när ett förslag till ny
vindkraftspark resulterade i en lokal folkomröstning, så struntade
politikerna blankt i resultatet. Att motståndarna till etablering
vann folkomröstningen är inget som lokalpolitikerna bryr sig om.
Hållbara
beslut innefattar tre dimensioner
Uppenbarligen
väger miljön och människors intressen lätt i dessa sammanhang.
Myndigheterna går de ekonomiska intressenas ärenden. Den bild som
pryder artikeln är också talande apropå vad som händer med
naturmiljön.
Omfattande
vägsystem byggs, skog huggs ner, fundamenten omfattar runt 1500 ton
av bland annat betong och armeringsjärn (som någon gång ska avlägsnas),
vattenföringen i exploateringsområdet förändras påtagligt,
befintlig markanvändning hänvisas till andra markområden, annan
exploateringsverksamhet underlättas av ett utbyggt vägnät,
utbyggnad av elnätet, det saknas analys av den totala CO2 effekten,
hur avfallet kommer att hanteras osv.
Faktum
är att exploateringen har flera likheter med exploateringen av
Amazonas. Naturen riskerar att fragmentiseras och därmed degraderas
i sina kvaliteter.
Tiden
rinner ut för hållbarhetsfrågorna
I
en intervju med generaldirektören för Vinnova – ”Innovation
är en existentiell fråga” – framför Darja Isaksson att tiden
håller på att rinna ut för hur vi hitintills jobbat med hållbarhetsfrågorna.
Ska vi tro generaldirektören handlar det om att ställa om ”hela
system”.
Det
var detta perspektiv som myndigheten Statens Planverk på sin tid
utvecklade i form av den fysiska riksplanering som handlade om just
”helheten”, en planeringsform som hyllades internationellt.
Dåvarande
generaldirektören Lennart Holm hade två käpphästar som jag helt
saknar i dagens samhällsplanering. Det första var att planeringen
måste vara kunskapsbaserad. Det andra att medborgarna skulle ha
insyn och inflytande i planeringen.
Demokrati
och folklig förankring
Summa
summarum; den omfattande exploatering som kan utläsas av förslaget
till ny vindkraftsstrategi för att klara klimatmålen tycks gå
stick i stäv med flera andra mål som vi håller högt i det
svenska samhället. Demokrati och folklig förankring, att värna
den biologiska mångfalden, slå vakt om befintliga jobb, inte minst
inom turismen, i exploateringsområdena osv.
Till
skillnad från de båda generaldirektörerna ser jag inte eventuella
brister i 16 kapitlet, 4 paragrafen i miljöbalken som en av de avgörande
tvistefrågorna, utan de frågor som omger hoten mot hela vårt
ekosystem. Det är detta ekosystem som ger oss allt det vi behöver
och är den grundförutsättning som måste vara den självklara utgångspunkten
för den framtida vindkraftsutbyggnaden.
Ulf
Morgan Svensson är redaktör på Rikare Liv – Civilisation.