 |
|
Maktens
verklighetsförklaring döljer sig alltför ofta bakom en
mask. Så har makten gestaltats i historien. Och så ser den
också ut i realitetens sanna verklighet.
|
Foto: Corel
|
Verklighetens
betydelse
Välkomna
till verkligheten
Att
hålla masken för lögnen
Europasamhället är i en konfrontationskris: Upprustning av
krigsmateriel; ihållande utsläpp av växthusgaser
på grund av globala
produktionsrekord inom biltillverkningen. Demolering av välfärd,
personalminskning och reducering av sjukvårdstjänster; påtvingat skuldslaveri för
boende; påträngande nationalism, och flykten undan krig i
massomfattning som orsakats av vapenhandeln. Detta är bara några
aspekter av en omfattande verklighet. Vad innebär fenomenet
verklighet?
Paul Lindberg: |2015-10-22| Verkligheten pockar
eftertryckligt på uppmärksamhet för nödvändiga åtgärder.
Om EU tappar
andan och tuppar av så minskar oddsen för Europas
demokratiska utveckling. EU-samarbetet måste därför lyckas med
upprättandet av den mänskliga säkerheten, och med nytänkande
åtgärder mot ett hotat och politiskt pressat
EU-samarbete. Gemenskapen av den omfattning som utgjort
EU-samarbetet hittills kan inte knycklas ihop utan återverkningar. Europas
folk pressades in under upptakten för ett EU-samarbete, och som
ensidigt grundades på den korporativa kapitalmaktens
intressen. Det skedde i samstämmighet med den politiska makten.
EU-konstellationen fick sitt medgivande från Europas mäktigaste
grupper och magnater. EU förutsågs bli en mäktig Mammonekonomi,
grundat helt på nyliberalism – det var det fundamentala
tillväxtmålet, och som nu råder i en stor del av världen.
Det påtvingade europascenariot,
kan till viss del ha utöst den destruktiva ultranationalismen, som reaktionen mot en
alltför omfattande förändring av Europa sedan Andra
världskrigets debacle.
Verkligheten
som begrepp handlar om realitet, vilket inbegriper reella
sakförhållanden och en hel mängd faktum. Ordet
"verklighet" är ett brett använt vardagsord, men också av essentiell
betydelse inom filosofin. I stort sätt har alla berömda
filosofiska storheter behandlat begreppet "verklighet".
TVÅ
HUVUDBESKRIVNINGAR AV VERKLIGHETEN
Realiteten
som betecknar egenskaperna att vara verklig och det
som är verkligt tillhör filosofins lingvistiska
beståndsdelar. De två huvudbetydelserna av begreppet
"verklighet" urskiljs också genom betydelsen av allt
det som redan är förverkligat. Dessa beskrivningar sätter därmed
en gräns mot den förmodade verkligheten, eller den förljugna
overkligheten – det skenbara, lögnerna och
propagandan. Begreppet
"verklighet" fick redan under antiken en stor betydelse
för rättsfilosofin.
Filosofen
Friedrich Hegel var tongivande inom denna specialitet under
1800-talet och skrev i sitt verk Rättsfilosofin: "Det
verkliga är det förnuftiga, och det förnuftiga är det
verkliga". Men, hur definierar man den ståndpunkten kan man
fråga sig. Vad finns det för förnuftigt med rasism bara för att
det är en reell verklighet? Nej, det låter sig inte göras, det
är helt oförnuftigt. Här handlar det troligtvis om filosofens
idealistiska tillkortakommanden. Han menar säkert att det verkliga borde
vara förnuftigt, och då blir förnuftet givetvis verkligt. Men så
är inte sakförhållandena i verkligheten.
Situationen
i EU-gemenskapen i dag provoceras av radikaliserade
högerextremistiska krafter som vill tillintetgöra EU. De vill
återgå till 1800-talets nationalchauvinism – för Kung och
Fosterland, eller med rasistisk nationalism. Vi kan heller inte se
hela skedet framför oss inför framtida eventuelliteter.
Rättsfilosofiskt
kan effektivare lagar reglera exempelvis kravet på att
medlemsländer själva måste uppfylla den mänskliga säkerheten
och de humanitära
grundprinciperna fullt ut, för att överhuvudtaget kunna vara
medlemmar i EU. Det ska i så fall, lagenligt, accepteras och ses som en
själklarhet. I annat fall borde lagöverträdelserna i värsta fall
leda till uteslutning ur gemenskapen. Med sådana grundprinciper kan
klargörande lagar för demokrati och humanitet också möjliggöra bekämpandet av den uttalade och
aktiva rasismen och främlingsfientligheten. Att djävlas med
medmänniskor är kriminellt!
Paradigm,
eller världsåskådning, har ofta fått stryka på foten när andra
paradigmer satt strålkastaren mot nya ståndpunkter och
åskådningar. Det gäller både bra och dåliga förändringar, som
ger sig till tals i de olika lägren.
Samhällsmedvetande
utvecklades genom en ändamålsenlig kunskapsprocess, som med tiden
har definierats med hjälp av både psykologi, filosofi och
teknologi som gjorts till allmänt medvetande. Utan humanism är
sådana yttringar ett reellt hot mot mänskligheten, och behovet av
mänsklig säkerhet har alltid varit stort genom hela historien.
veklighetsuppfattning
Begreppet
veklighetsuppfattning handlar som det låter, om hur
verkligheten är beskaffad. Det handlar om hur det s.k. sunda
förnuftet uppfattar sakernas tillstånd, och hur förnuftet
exempelvis påverkas av varseblivning (perception, förnimmelser)
genom bland annat medvetandet. Människans medvetande har förmågan
att sätta in perspektiv på framtiden. Och i detta sammanhang anses
det att det sunda förnuftet borde var helt lagbundet – men så
är det inte.
Det
som stör verklighetsuppfattningen är bl.a. motviljan att lösa
nödvändiga samhällsförändringar bland makthavarna. Det gäller
exempelvis omställningen av den fundamentalistiska
tillväxthysterin som hotar världens framtid. Människan tycks vara
skapad för att kunna lösa sådana problem, men makthavarna gör
det inte, trots att de är människor, därför att maktens
människor inte har någon framförhållning, genom uppbundenheten
till varandras maktintressen. Det har lett till samtidens politiska
låsning för stundens politiska nu.
Politiken
i dag handlar mycket om verklighetsflykt, det vill säga att
ansvariga maktmänniskor flyr de besvärliga, men nödvändiga
åtgärderna, och har i stället satt på sig sina magiska
flyktskyddsglasögon. Kraven blev allt för stora, och som översteg
förmågan. Men det kan vara än värre, att exempelvis alltför
många maktmänniskor fullständigt är utan moral och
ansvarskänsla och struntar i skyldigheterna. Det har inte varit
ovanligt i diktaturer runt om i världen.

|