 |
| |
I
ledarens led. I förlängningen av populismen ligger en
strävan att ifrågasätta och nedmontera de institutioner och
funktioner som präglar en demokrati.
|
Tate
Gallery Foto:
RLC
|
KRISTEN HUMANISM
Vad
är populism?
Respektlöshet
för opposition
Jo,
det är sant att populister angriper eliten, säger Jan-Werner
Müller (Professor vid Princeton
University). Men det
räcker inte som karakterisering. Det finns många angrepp mot
eliten som inte är populistiska. Müller
varnade för risken att
benämningen populism kan användas på ett ogenomtänkt sätt där
den kanske inte egentligen är adekvat.
Lars
Söderholm: |2017-04-22|
Salen på ABF i Stockholm var fullsatt. ABF hade arrangerat
seminariet tillsammans med Arena och Katalys, två
socialdemokratiska tankesmedjor. Bland åhörarna fanns kända
socialdemokratiska profiler med Ingvar Carlsson i spetsen.
Mötet leddes av Carl Tham. Föreläsaren, Jan-Werner
Müller, är internationellt ledande forskare inom demokrati och
populism och verksam vid Princeton University. Sverker
Gustavsson, professor i statskunskap vid Uppsala universitet
medverkade också.
Vad
är då populism? Hur kan den definieras på ett meningsfullt
sätt? Müller framhåller att en populist talar för folket och
gärna talar för ”det verkliga folket”. Det ligger då nära
att förhållandet till opposition blir problematiskt. En populist
tenderar att uppfatta opposition som vilseförd och manipulerad,
kanske framdriven av en elit, och därmed som icke legitim. Den ses
inte som representativ för det verkliga folket. En populist
tenderar också att uppfatta granskning och undersökning som
illegitim. Men även en juridisk granskning som går emot en
populistisk ledares uppfattning kan av hen ses som illegitim. Vi har
sett exempel på att en journalistkår som kritiskt granskar en
ledares uttalanden kan kallas ”Folkets fiender” och en domare
som underkänner en införd bestämmelse benämns som ”en så
kallad domare”. Eller hur det i Ungern drivs igenom en lag som ska
stänga ner Central European University.
I
förlängningen av populismen ligger en strävan att ifrågasätta
och nedmontera de institutioner och funktioner som präglar en
demokrati. Dit hör en oberoende dömande myndighet, dit hör en
oberoende kår av media och journalister, men också oberoende
institutioner som universitet där forskare på ett
förutsättningslöst sätt kan granska vad som sker i samhället
och granska maktens agerande.
Förhållningen
till populismen. Så övergick Müller till frågan hur
demokratiska krafter i ett samhälle kan förhålla sig till
populistiska partier och strömningar. Han var mycket tydlig med att
en kontraproduktiv hållning är att låtsas att ett populistiskt
parti inte finns, att undvika varje form av beröring. Det ger bara
dessa grupperingar en bekräftelse av att eliten är emot dem och de
representerar folket, de vanliga medborgarna. Det bekräftar deras
världsbild och stärker deras position. Müller var lika tydlig med
att det också är kontraproduktiva att anamma populistiska
strömningars verklighetsbild. Müllers uppfattning
var att enda möjligheten var att sakligt och outtröttligt bemöta
deras argumentation.
Müller
pekade också på att populister ofta kommer till makten genom
andra, etablerade, partiers stöd. Det republikanska partiet har
hjälpt Donald Trump till makten. Inte minst viktig var där Newt
Gingrich, som väletablerad republikan, enligt Müller.
Vad
är en demokratisk stat? Müller och Sverker Gustavsson samtalade
kring vad som krävs för att en stat ska kunna kallas demokrati. En
förutsättning är att ledaren/ledningen har folkflertalet bakom
sig. Putins Ryssland är i den meningen en demokrati. Müller och
Gustavsson enades om att det krävs något mer, att samhället är
organiserat så att det är möjligt att på ett reguljärt sätt
ersätta statsledningen.
För
en demokrati krävs att det finns en legal opposition, att det finns
en oberoende journalistisk och medial granskning och ett oberoende
rättsväsen.
En ledare eller rörelse
som gör anspråk på att tala i folkets namn och som inte
accepterar opposition, oberoende granskning och oberoende dömande
som legitima utan tenderar att se dessa som fientliga mot folket
eller folkets vilja. Detta är populism. I dess förlängning ligger
en stat som är totalitär, och är totalitär i folkets namn.
Jag
går därifrån och känner att den här distinktionen är väldigt
viktig.
Müller
har nyligen gett ut en bok om populism som just kommit ut på
svenska och heter Vad är populism?
Först
publicerad i Kristen humanism.
kristenhumanism.org
|
