 |
| |
Befogenhet att utöva våld innebär ett enormt
ansvar, och vi förväntar oss nu att regeringen säkerställer att
ordningsvakter kan utföra det uppdraget på ett rättssäkert sätt
– med full respekt för allas rättigheter och likhet inför
lagen, säger Johanna Westeson, Amnesty.
|
Foto:
RLC |
AMNESTY
INTERNATIONAL
Säkerhetshot
med ökade befo- genheter för
ordningsvakter?
Sverige:
Rättssäkerheten
hotas om ordningsvakter får utökade befogenheter. Amnesty
International Sverige har lämnat in organisationens synpunkter på
utredningen om en ny lag om ordningsvakter
Ami
Hedenborg:
|2021-10-08|
Amnesty avfärdar flera förslag om att utöka ordningsvakters
befogenheter. Den förlängda utbildningen räcker inte heller på långa
vägar för de stora och svåra uppgifter som ordningsvakter förväntas
kunna hantera. Och kontrollen över ordningsvakter måste stärkas för
att rättssäkerheten ska kunna garanteras.
–
Ordningsvakter har kommit att spela en allt större roll i det
offentliga rummet i Sverige under senare år. Lagen som finns i dag
är föråldrad. Men när fler befogenheter delegeras till
ordningsvakter finns det en risk att ansvaret för ordning och säkerhet
förskjuts till privata aktörer. Då hotas rättssäkerheten.
Ordningsvakter får med de nya förslagen ännu större del av det
statliga våldsmonopolet, vilket är oroande eftersom det redan i
dag finns indikationer på maktmissbruk och diskriminering från
ordningsvakters sida. Amnesty ser med oro på utvecklingen och förväntar
sig att förslagen nu granskas kritiskt, säger Anna Johansson,
tillförordnad generalsekreterare för Amnesty International
Sverige.
I
november 2019 gav regeringen ett uppdrag till en utredare att föreslå
en ny lag om ordningsvakter i Sverige. Uppdraget ingick i
regeringens 34-punktsprogram mot gängbrottsligheten. Den nuvarande
lagstiftningen är från 1980 och sedan den lagen tillkom har användningen
av ordningsvakter ökat explosionsartat i Sverige. I maj 2021 kom förslaget
på en ny ordningsvaktslag. Bland annat föreslår utredningen att
ordningsvakter ska ges nya befogenheter: att kunna transportera omhändertagna
och gripna samt kroppsvisitera omhändertagna och gripna för
identifikation. Den föreslår också att ordningsvaktsutbildningen
förlängs från nuvarande två veckor till minst fyra veckor. Den
inför ett uttryckligt krav på att ordningsvakters ingripanden måste
vara nödvändiga och stå i proportion till åtgärdens syfte, samt
att utredningar av brottsmisstankar där ordningsvakter är
inblandade ska göras av Polismyndighetens avdelning för särskilda
utredningar, SU.
Anklagelser
om övervåld och rasprofilering från ordningsvakter
Amnesty
har intresserat sig för ordningsvakters roll och uppdrag för att
upprätthålla ordning och säkerhet i Sverige under några års
tid. Anledningen är främst att vi nåtts av anklagelser om övervåld
och rasprofilering från ordningsvakter gentemot personer av
utomeuropeiskt ursprung. Dessa anklagelser väcker frågor dels om
ordningsvakters förmåga och förutsättningar att upprätthålla
diskrimineringsskyddet och allas likhet inför lagen, dels om
Polismyndighetens ledning och kontroll över ordningsvakterna.
Misstankar om olika behandling av människor utifrån hudfärg eller
härkomst från representanter för ordningsväsendet gör att förtroendet
för staten, våldsmonopolet och samhällskontraktet riskerar att
rubbas. Bland annat därför är ordningsvakters roll i samhället
en viktig människorättsfråga.
–
Frågan om vilka som har mandat att utöva våld och under vilka förutsättningar
är central för upprätthållandet av rättsstaten och de mänskliga
rättigheterna. Huvudregeln är att staten har våldsmonopol, men i
vissa mycket begränsade och strikt reglerade sammanhang kan våldsbefogenheten
delegeras till andra aktörer. När nya befogenheter ges till
privata ordningsvakter ut måste vi alltid fråga oss, överensstämmer
dessa med de centrala rättsstatsprinciperna? Hur tillgodoses
skyddet av den enskilda, i synnerhet eftersom det ofta är människor
i stor utsatthet som kommer i kontakt med ordningsvakter? Hur säkerställs
kraven på opartiskhet, ickediskriminering och ett respektfullt bemötande?
Det säger Johanna Westeson, jurist och sakkunnig i
diskrimineringsfrågor på Amnesty International Sverige.
Våra
huvudsakliga synpunkter kan sammanfattas enligt följande:
»
Amnesty är kritiskt till att “främjande av tryggheten” ska ingå
i bedömningen av om ordningsvakter ska få användas. Trygghet är
ett högst subjektivt begrepp, och frågan är vems trygghet som
prioriteras. Amnesty har tidigare uppmärksammat hur den här
diskussionen snabbt kan komma att omfatta endast vissa personers
trygghet, där andra inte får komma till tals på grund av
etablerade och diskriminerande föreställningar om vad som skapar
otrygghet, och gentemot vilka denna förmodade otrygghet riktas. Därför
blir att “främja tryggheten” ett inte tillräckligt specifikt för
att uppfylla kravet på förutsägbarhet och legalitet.
»
Amnesty avstyrker förslagen om att ordningsvakter ska ges
befogenhet att transportera personer som omhändertagits och
befogenhet att kroppsvisitera enskilda i identifieringssyfte. Båda
förslagen innehåller stora risker ur rättssäkerhetssynpunkt, och
utredningens slutsats att dessa skulle göra Polismyndighetens
arbete mer effektivt räcker inte som motivering. Transport av
berusade personer eller personer som omhändertagits enligt
polislagen är en del av frihetsberövandet och placerar den omhändertagna
i en mycket utsatt situation. Transporter kan också innebära
arbetsmiljörisker för dem som verkställer dem om de inte har
tillräckligt goda förutsättningar, vilket Amnesty bedömer att
ordningsvakter sällan har. Kroppsvisitering i identifieringssyfte
är också en mycket ingripande åtgärd, ochen som ofta leder till
rasprofilering och annan kränkande behandling. Amnesty ser med stor
oro på hur den befogenheten skulle kunna komma att missbrukas, med
ännu lägre förtroendet för ordningsväsendet hos diskriminerade
grupper som följd.
»
Amnesty välkomnar att utredningen föreslår en förlängd
utbildning för ordningsvakter, men ser inte att de föreslagna fyra
veckorna på något vis kommer att räcka för att ge ordningsvakter
de förutsättningar som krävs för att utöva yrket rättssäkert.
Amnesty uppmanar i synnerhet att följande aspekter av utbildningen
stärks:
>
diskriminering utifrån alla diskrimineringsgrunder, liksom
diskrimineringens effekter från ett psykologiskt och sociologiskt
perspektiv
>
information om och analyser av olika former av rasism och intolerans
>
ras-/etnisk profilering
>
konflikthantering och självskydd, med fokus framförallt på förebyggande,
avledning och konfliktlösning samt på säkra grepptekniker
»
Amnesty ser behov av att Polismyndighetens ordning och kontroll över
ordningsvakterna stärks väsentligt. För att möjliggöra detta måste
det införas begränsningar på storleken på de geografiska områden
där ordningsvakter kan användas. Den som anlitar ordningsvakter måste
vara skyldig att löpande underrätta Polismyndigheten om hur och i
vilken utsträckning ordningsvakter används. Rapporterings- och
underrättelsekraven för ordningsvakter måste stärkas, och
Polismyndigheten måste ges en tydligare skyldighet att sammanställa,
analysera och följa upp rapporterna.
Övervåld
eller rasprofilering
Amnesty
välkomnar utredningens förslag om att en särskild
proportionalitets- och nödvändighetsbestämmelse införs i den nya
lagen. Med den tydliggörs det att ordningsvakters ingripanden måste
stå i rimlig proportion till syftet och att de alltid måste använda
den minst ingripande åtgärd som krävs. När Amnesty granskat
enskilda fall där ordningsvakter varit inblandade och anklagelser
riktats mot dem om övervåld eller rasprofilering har vi sett
brister just vad gäller tillämpningen av dessa centrala principer.
Samtidigt vill Amnesty understryka att det inte räcker med att förtydliga
dem i regelverket – de måste också faktiskt genomsyra
ordningsvakters yrkesutövning i allmänhet och våldsanvändning i
synnerhet.
–
Ordningsvakter blir genom sitt uppdrag representanter för det allmänna
och vikten av att allmänheten kan lita på att de inte överskrider
sina befogenheter kan inte överdrivas. Förtroende är A och . Därför
måste principerna om proportionalitet och nödvändighet nu också
in i utbildningen, fortbildningen, kontrollen och tillsynen av
ordningsvakter. Befogenhet att utöva våld innebär ett enormt
ansvar, och vi förväntar oss nu att regeringen säkerställer att
ordningsvakter kan utföra det uppdraget på ett rättssäkert sätt
– med full respekt för allas rättigheter och likhet inför
lagen, säger Johanna Westeson.
Hela
remissvaret från Amnesty International Sverige finns bifogat som
PDF.
www.amnesty.se
|
