 |
| |
Klimatkrisen är allvarlig. Lika allvarlig är
utarmningen av den biologiska mångfalden i världen.
|
Foto:
RLC |
FORSKARNA
VARNAS:
Utan
samsyn kan varken klimat
eller
biodiversitet räddas
Forskning och arbete sker för att lindra båda
kriserna. Problemet är att åtgärderna hittills inte har
samordnats. I en internationell studie pekar forskare på vikten av
att ta hänsyn till båda kriserna samtidigt, både inom forskning
och vad gäller konkreta åtgärder
Jos Barlow m.fl:
|2021-09-23|
– Klimatåtgärder kan inte bortse från
att den biologiska mångfalden är hotad. Vi måste ta hänsyn till
båda kriserna samtidigt om vi ska undvika att åtgärder inriktade
på den ena krisen resulterar i att den andra förvärras, säger
Honor C Prentice, professor emerita vid Lunds universitet och den
enda forskaren verksam i Sverige som varit involverad i studien som
nu publiceras i The Journal of Applied Ecology – inför klimatmötet
COP26 i Glasgow.
"Klimatåtgärder
kan utrota arter"
Friska
ekosystem bidrar till att bromsa effekterna av klimatuppvärmningen
medan skadade ekosystem förlorar sin förmåga att ta upp och lagra
kol och i stället släpper ut växthusgaser. Naturliga ekosystem är
extremt komplexa och deras funktioner involverar direkta och
indirekta interaktioner mellan myriader av organismer – växter,
djur och mikroorganismer – och deras miljöer.
–
Det är därför knappast överraskande att pågående klimatåtgärder
som dramatiskt modifierar och förenklar ekosystem redan bidrar till
utrotning av arter och förvärrar mångfaldskrisen. Nu behöver vi
tänka övergripande och tillsammans – både nationellt och
internationellt, säger Honor C Prentice.
Enligt
forskarna bakom artikeln är klimatkrisen och mångfaldskrisen ofrånkomligt
ihopkopplade. Om man inte erkänner detta kommer många ansträngningar
som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser att leda,
inte bara till en förlust av den biologiska mångfalden, men också
till vidspridda förluster av ekosystemtjänster.
Gräsmarker
hotas av skog
Ett
exempel på hur fel det kan gå är vad som är på väg att ske med
traditionellt hävdade gräsmarker i Europa, såsom betesmarker och
slåtterängar. Dessa karakteriseras av exceptionellt diversa växtsamhällen,
som i sin tur stödjer en mångfald av insekter som levererar
viktiga ekosystemtjänster som pollinatörer. Artrika gräsmarker i
många områden är nu direkt hotade av trädplantering som syftar
till att binda kol. I det moderna landskapet finns dessa gräsmarker,
som har utvecklats under tusentals år, bara kvar i områden där
jordmån eller topografin utgör ett impediment till uppodling. De
har en låg produktivitet, men en oersättlig artrikedom, och binder
dessutom mycket kol i marken.
Forskarna
efterlyser en radikal uppgradering av de globala miljölagarna och
bestämmelserna för att stödja den biologiska mångfalden under
den pågående klimatkrisen.
Efterlyser
balanserad finansiering
–
Finansiering riktad till båda kriserna behöver vara balanserad,
och skadliga finansiella incitament – som till exempel
subventioner till utvinning av fossilbränsle eller till destruktivt
jord- eller skogsbruk – måste kastas på historiens sophög, säger
Honor C Prentice.
I
artikeln identifierar hon och hennes kollegor fem prioriterade områden
där ekologisk forskning behövs för att bland annat kunna
identifiera sårbara ekosystem, kvantifiera och jämföra positiva
eller negativa effekter av olika klimatåtgärder på den biologiska
mångfalden samt utvärdera ekologiska åtgärden och försäkra att
de är effektiva och hållbara.
Artikeln
med titeln “Time to integrate global climate change and
biodiversity science-policy agendas” publiceras i tidskriften The
Journal of Applied Ecology
Forskarna:
Jos Barlow, Nathalie Pettorelli, Phil Stephens, Martin Nuñez,
Romina Rader och Tadeu Siqueira
Time
to integrate global climate
|
