Trygghet och säkerhet

Våldsamma upplopp i Sverige

Våldsamma upplopp i Sverige – från avvikelse till normalitet, är benämningen på en skrift från MSB. Skriften är initierad för projektet Trygghet och säkerhet i utsatta områden. Det gäller frågor kring social oro och utanförskap och konsekvenserna för säkerheten i samhället. Frågorna som berörs är idrottshuliganism, ungdomsbråk, stenkastning mot polis, anlagda bilbränder. Demonstrationståg som infiltrerats av huliganer, vilket lett till rena kravaller. I alla tider har våldet tagit plats när missnöjet jäser. Men våldet får aldrig ta över demokratiska yttringar som demonstrationer. Våldsyttringar måste därför stävjas i tid.

 Paul Lindberg: |2011-10-12| – Våldssamhällen har alltid funnits, med stora konsekvenser för folkflertalen. När våldet tar över, förlorar det goda samhället sin betydelse. Med en ökad våldsspiral kan det bli svårt att upprätthålla normala samhällsförhållanden. Det jag saknar i denna rapport från MSB är betydelsen av underhållningsvåldet i den kommersiella subkulturen. Det handlar många gånger om hjärntvätt, som sätter sina spår i en realiserad härmning av underhållningsvåldet. Många älskar faktiskt våldet – både som underhållning och som lösningar av motsättningar. Det finns en omfattande våldskultur, som slagsmålsklubbar, och satanistmusik med kraftiga och vulgära våldsinslag. Om man inte vill se att det finns en påverkan från underhållningsvåldet, från exempelvis filmvärlden, som en viktig delfaktor, så lär våldet överhuvudtaget inte upphöra. Det enda blir i så fall polisiära, men nödvändiga åtgärder som räknas, och med ett alltmer uppskruvat våldsbeteende. Våld föder våld!

Demonstrationer med klara demokratiska avsikter har saboterats när våldsverkare infiltrerat och trängts sig på dessa manifestationer, vilket fått till följd att de demokratiska avsikterna söndrades av huliganer, som tog till våld och förstörelse. Efter sådana händelser har vissa demokratiska organisationer tvingats upphöra med verksamheten. Våldsverkarnas avsikter med att sabotera demokratirörelser lyckades alltså. Våldet, girigheten och destruktiva tendenser ser ut att öka i samhället, vilket destabiliserar de demokratiska möjligheterna. Är det avsiktlig? Det förekommer ett sabotage mot demokratin på många olika sätt. Demokratin måste skyddas mot olika odemokratiska krafter. 

Här efter följer ett enda exempel ur skriftens rika innehåll. Ladda ned hela skriften som medföljer denna artikel.

"NORMALT UPPLOPP OCH KRAVALLER"

"Kravaller eller upplopp tycks vara ett ’förväntat’ eller ’normalt’ inslag när en större folkmassa samlas, det må vara politiska manifestationer, idrottsevenemang eller ungdomsfester Det tycks finnas en förväntning (eller farhåga) om att upplopp ska ske i princip när många människor samlas. Därför förbereder sig polis och andra myndigheter inför alla större evenemang, och säkerhetstänkandet har en given plats när sådana planeras. Både

vid demonstrationer och andra evenemang som den ena sidan anordnar kan bråk förväntas och stora polisstyrkor inkallas för att hålla ordning. En arena för våldsamma händelser har därmed etablerats.

Konfrontationerna mellan vit makt-miljön och de autonoma, mellan höger- och vänsterextremism, står för en stor del av de händelser vi undersökt. På sätt och vis liknar de den mest förekommande ickepolitiska formen av upplopp, fotbollshuliganismen (där ishockey och någon gång också bandy kan uppträda). Det finns inte bara ”högriskmatcher” längre utan också ’högriskmöten’ inom politikens sfär. Särskilt påfallande är den stora likheten mellan supporterbråk och bråk mellan ”fascister” och ’antifascister’. Båda typerna av bråk kan driva på förväntningarna om att något ska ske eftersom polisens bedömning av hotbilder och säkerhetsbehov skickar en sådan signal. Våldet finns latent, även om det inte bryter ut. När något händer blir polisens huvuduppgift att skilja parterna åt, att transportera bort bråkstakarna.

Trots att säkerligen ett stort antal individuella brott har begåtts följs de inte av anmälningar. Att urskilja vem som har gjort vad är mycket svårt, än mer att kunna driva saken till åtal. Att upplopp och kravaller snarast blivit vardag vid fotbollsmatcher gör att det blir en del av matchernas dramaturgi, vilket också lockar nyhetsfotografer och journalister. Liknande processer finns när nynazister demonstrerar, eftersom det där nästan rutinmässigt sker konfrontationer med antirasister."