Amnesty
Internationalavslöjar kränkningar och sätter press på
regeringar och makthavare runt om i världen.
Foto:
Amnesty International
AMNESTY
INTERNATIONAL
Tiggeriförbud
Kränkning
av värdighet
Tiggeriförbud
kan kränka rätten till mänsklig värdighet enligt
Europadomstolen. Det går inte att kriminalisera fattigdom. Kommuner
i Sverige får dra tillbaka tiggeriförbudet.
Johanna
Westeson: |2021-01-25|
Den 19 januari 2021 kom en efterlängtad
dom från Europadomstolen för mänskliga rättigheter i fallet
Lacatus mot Schweiz. Fallet rör en rumänsk romsk kvinna som
bötfälldes i Genève 2015 för att hon tiggde. Bötfällningen
skedde med hänvisning till en lokal stadga som kriminaliserar
tiggeri på offentliga platser – ett tiggeriförbud. Amnesty
Sverige välkomnar domen och hoppas att den innebär att de kommuner
som infört tiggeriförbud i Sverige nu drar tillbaka dessa. Det
går inte att kriminalisera fattigdom.
Kvinnan
som blivit bötfälld kunde inte betala boten, och hon
frihetsberövades därför i fyra dagar. Hon vände sig till
Europadomstolen och menade att förbudet mot att tigga berövade
henne möjligheten att försörja sig, vilket står i strid mot
hennes rätt till privat- och familjeliv (artikel 8 i
Europakonventionen). Hon hävdade också att förbudet inskränkte
hennes yttrandefrihet (artikel 10) och var ett uttryck för
diskriminering med hänsyn till hennes romska etniska bakgrund
(artikel 14).
Domstolen
dömde till kränkning
Domstolen
kom i sin dom fram till att kvinnans rättigheter kränkts under
Europakonventionens artikel 8. Domen visar tydlig lyhördhet för
den utsatthet som hon befann sig i, och domstolen formulerar det så
här (översatt från franska):
(Vi)
noterar att den sökande kvinnan kom från en extremt fattig familj,
var analfabet, saknade arbete och inte hade tillgång till socialt
stöd. Att tigga var ett sätt att överleva för henne. Domstolen
bedömer att, eftersom hon var i en så uppenbart sårbar situation,
hon hade rätt att, som en följd av rätten till mänsklig
värdighet, fortsätta sin strävan och försöka möta sina
basbehov genom att tigga.
Kvinnans
överlevnad stod på spel
Med
andra ord kunde tiggeriförbudet inte rättfärdigas i det här
fallet eftersom kvinnans möjlighet till överlevnad stod på spel.
Och rätten att göra det som är nödvändigt för att överleva
är inneboende i rätten till mänsklig värdighet. Om Genèves
tiggeriförbud som sådant skriver domstolen:
Bestämmelsen
kriminaliserar tiggeri i allmänna termer. Ett generellt förbud av
en viss sorts beteende [alltså tiggeri] är en radikal åtgärd som
kräver starka bevekelsegrunder och synnerligen noggrann granskning
av domstolarna […]. I det här fallet omöjliggjorde
lagstiftningen en genuin avvägning av olika intressen genom att
generellt straffbelägga tiggeri.
Sannolikhet
skäl att tigga för överlevnad
Domstolen
konstaterade också att straffet som drabbade kvinnan var
oproportionerligt hårt med hänsyn till förseelsens natur, och att
straffet hon fått hade inskränkt hennes värdighet och motverkat
själva innebörden i rätten till privat- och familjeliv under
artikel 8 i Europakonventionen. Kvinnan hade, upprepade domstolen,
bestraffats för sina handlingar i en situation där hon med all
sannolikhet behövde tigga för att överleva, i uppenbar strid mot
rättigheterna under konventionen.
Europadomstolen
tog inte upp frågan om yttrandefrihet och diskriminering. Det
betyder inte att den menade att dessa rättigheter inte kränkts.
Det betyder bara – och är vanlig praxis från domstolen – att
den inte såg någon anledning att gå in på dessa grunder eftersom
den redan konstaterat att den första grunden, kvinnans rätt till
privatliv, kränkts.
Hur
ska vi förstå det här?
Domstolens
resonemang är inte glasklart, men vi kan dra några allmänna
slutsatser: Tiggeri kan inte
kriminaliseras utan att förbudet vägs mot vilken effekt det skulle
ha på de enskilda som drabbas – alltså på de människor som
tigger. När en sådan avvägning görs måste de enskildas
utsatthet tas i beaktande. Om människor lever i extrem fattigdom
och har mycket små möjligheter att försörja sig på annat sätt
än att att tigga, är staternas utrymme att förhindra dem från
att göra det mycket begränsat under Europakonventionen.
Överlevnad,
även genom att tigga för sin försörjning, är intimt förknippad
med rätt till mänsklig värdighet.
Vad
händer nu i Sverige?
Stigmatisering
för en sårbar grupp
Domen
i fallet Lacatus mot Schweiz är bindande för staten i fråga,
alltså Schweiz. Men den har också en så kallad prejudicerande
verkan för alla andra stater som anslutit sig till
Europakonventionen, inkluderat Sverige. Det innebär att domen även
hjälper andra stater att förstå hur konventionen ska tolkas, i
det här fallet i förhållande till tiggeriförbud.
I
Sverige har femton kommuner beslutat om att införa tiggeriförbud
eller tillstånd för tiggeri. Det är en mycket liten andel av
Sveriges kommuner, men det är ändå en allvarlig utveckling som
har lett till stigmatisering och ytterligare utsatthet för en
mycket sårbar grupp.
Europadomstolens
bedömning
Den
avvägning av intressen som Europadomstolen kräver, och som sätter
individens utsatthet och rätt till mänsklig värdighet i centrum,
fanns inte med i Högsta förvaltningsdomstolens dom i december 2018
som konstaterade att tiggeriförbud kan införas i lokala
ordningsstadgor. Den har också lyst med sin frånvaro i de beslut
som tagits på kommunal nivå. Amnesty hoppas nu att
Europadomstolens bedömning gör att kommunerna omprövar sina
beslut, och kommer att följa frågan noga i kontakter med
regeringen och rättsliga instanser.
Amnesty
International är en oberoende internationell organisation som
arbetar för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, nu och i
framtiden. Genom att avslöja kränkningar och skapa uppmärksamhet
och opinion sätter vi press på regeringar och makthavare runt om i
världen.
Läs
mer om vårt globala arbete på där hittar du också alla de
nyheter, blixtaktioner och rapporter vi publicerar.
