Foto: Regeringskansliet

Intervju

Informationsskugga

"Europarådet ligger i en informationsskugga", säger Thomas Hammarberg, Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter med 47 medlemsstater att hålla ordning på. Vi ställde sex frågor till honom. Vi undrade bland annat om Europarådet verkligen behövs nu när EU ständigt blir större?

till utvecklingen av mänskliga rättigheter (MR), demokratiska processer och ett väl fungerande rättsväsende. En svaghet är att detta viktiga arbete inte görs känt utanför den innersta kretsen, Europarådet ligger i en informationsskugga.

Du är sedan två år kommissarie för mänskliga rättigheter med ansvar för att granska alla 47 medlemsländer, det är ganska många! Hur klarar du den uppgiften?

– Jo, det är många. Jag har hittills hunnit med att besöka drygt hälften av dem. Det svåra är förstås att fortlöpande följa MR-utvecklingen i alla 47 tillräckligt ingående för att kunna ge meningsfulla rekommendationer. Vi har god hjälp av ombudsmännen och de frivilliga organisationerna i dessa länder - de har blivit partners. Regeringarna är representerade på ambassadörsnivå här i Strasbourg vilket underlättar dialogen. Men det är klart att jag skulle behöva mer resurser än de ca 20 medarbetare jag har nu.

Vilka har varit dina starkaste upplevelser eller överraskningar hittills?

– På plus-sidan har det varit kompetensen bland de enskilda organisationerna men också beredskapen hos regeringarna att verkligen gå in i en dialog – under resorna kan jag se de politiska ledarna på högsta nivå vilket har öppnat för meningsfull kontakt. Bland de negativa intrycken har varit de mycket usla förhållandena i fängelserna i en rad länder. Det är snarare en regel än ett undantag att fängelserna är överbefolkade och den materiella standarden mycket låg. Rättvisan fungerar fortfarande illa i en rad länder, inte minst i dem som tidigare styrdes av kommunistiska regimer. Mitt intryck är att en skrämmande stor andel av fångarna i de länderna är helt oskyldiga eller har fått orimliga hårda straff för mindre förseelser.

Finns det länder eller frågor som du särskilt prioriterar i ditt arbete?

– Detta år prioriterar vi åtgärder mot diskriminering av flyktingar och minoriteter, personer med funktionshinder och personer som tenderar att bli diskriminerade pga. av deras sexuella orientering. Barns rättigheter och jämställdhet mellan könen är stående teman – just i år är det rättigheterna för unga lagöverträdare och skydd mot kvinnovåld som särskilt prioriteras. En annan prioritering är att bevaka att de mänskliga rättigheterna respekteras i kampen mot terrorismen.

Jag undviker att peka ut vissa länder framför andra. Idén är att de alla skall granskas. Ländernas olika storlek och mängden av varningstecken gör förstås att vi i praktiken får ägna mer tid åt några – jag har rest mycket i Kaukasus och Ryssland, till exempel.

EU blir allt större och kan med hjälp av samarbetsavtal och medlemskapsförhandlingar påverka allt fler länder i rätt riktning gällande rättstatsutveckling och mänskliga rättigheter. Vad är Europarådets roll i sammanhanget? Behövs Europarådet när vi har EU?

– EU har spelat en historisk viktig roll genom de krav som unionen ställt för medlemskap. Däremot är EU sämre när det gäller att följa upp de kraven efter beslut om medlemskap – där blir faktiskt Europarådet särskilt viktigt eftersom det har program för fortlöpande granskning och dessutom domstolen för MR.

Europarådet är värdebaserat och har det bästa systemet i världen för granskning av respekten av de mänskliga rättigheterna. Den andra skillnaden till EU är att Europarådet är en pan-europeisk organisation som innefattar Ryssland, Kaukasus och Turkiet – vilket ger öppningar för samtal som kan vara viktiga för hela Europas framtid.

Sverige blir ordförande i Europarådets ministerkommitté den 7 maj. Vad har du för förhoppningar på Sveriges ordförandeskap?

– Sverige sköter sig alltid väl i sådana roller – nästan lika bra som Finland... Det program som utarbetats för ordförandemånaderna är alldeles utmärkt med bland annat en konferens i Stockholm i september. Det handlar om barns rättigheter, och en annan konferens i november om hur regeringar bör planera för att effektivt kunna genomföra sina förpliktelser om att skydda de mänskliga rättigheterna.

Men vad jag sagt till utrikesminister Carl Bildt är att han och Sverige inte nöjer sig med detta, utan också bör ta ansvar för Europarådets framtid. Det behövs en tydligare artikulering av organisationens roll i det framtida Europa. Och det behövs tuffa åtgärder för att garantera att rådet har en ledning och en administration, som verkligen möter de krav som nu måste ställas. Med andra ord – att Europarådet ges den prioritet som dess uppgift verkligen förtjänar.

Hösten 2005 valde Europarådets parlamentariska församling svenske Thomas

Hammarberg till Europarådets MR-kommissarie. Hammarberg tillträdde i mars

2006. Mandatet avser sex år. Enligt nuvarande regler kan omval inte ske.

Thomas Hammarberg är född 1942 och har tidigare bland annat varit

generalsekreterare för Rädda barnen (1986-1992) och generalsekreterare för

Amnesty International (1980-1986).

Intervju med Thomas Hammarberg för regeringskansliet