|
Sverige ratificerade förbudet
klustervapen den 23 april i år. |
Foto:
© Stephene de Greef/Cluster Munition Coalition |
SVENSKA
FREDS:
Klustervapen
och Sverige
Undanhållande
av information
I
Oslo har det tredje statspartsmötet om konventionen som
förbjuder klustervapen (CCM) hållits. Vid mötet kom stater som är
parter till förbudet att berätta om hur de lever upp till sina
förpliktelser att skrota befintliga klustervapen liksom att röja
och ge stöd till drabbade områden och samhällen i enlighet med
avtalet. Men Sverige har ännu inte uppgett all information om de
svenska klustervapnen, vilket är ett krav enligt avtalet.
Siavash Golzadeh: |2012-09-26|
I
Oslo har det tredje statspartsmötet om konventionen som
förbjuder klustervapen (CCM) hållits. Vid mötet kom stater som är
parter till förbudet att berätta om hur de lever upp till sina
förpliktelser att skrota befintliga klustervapen liksom att röja
och ge stöd till drabbade områden och samhällen i enlighet med
avtalet. Men Sverige har ännu inte uppgett all information om de
svenska klustervapnen, vilket är ett krav enligt avtalet.
Fler
än 100 länder är representerade på mötet och Sverige är ett av
dessa. Sverige ratificerade förbudet den 23 april och blir
juridiskt bundet av det den 1 oktober i år. Som statspart är
Sverige skyldigt att delge information om de svenska klustervapnen,
hur skrotningen fortgår, och på vilket sätt stöd till drabbade
ges.
REGERINGEN
VÄGRAR GE INFORMATION OM KLUSTERVAPEN
–
Vi välkomnar de uppgifter vi har fått om att skrotningen av
Bombkapsel 90 är påbörjad. Men regeringen har hittills vägrat
att uppge hur många klustervapen Sverige har, vilket man som land
är skyldigt att göra under konventionen. Sverige måste därför
likt alla andra länder offentliggöra hur många klustervapen vi
har haft och upphöra med hemlighetsmakeriet, säger Anna Ek,
ordförande för Svenska Freds.
Osloprocessen
om att förbjuda klustervapen lanserades år 2006 som svar på de
urskillningslösa effekter klustervapen visat sig ha på
civilbefolkningar. Omkring 98% av de som drabbats har varit civila,
varav 40% barn. Oexploderade klusterbomber har legat kvar i
konfliktområden långt efter krigets slut. Klustervapenförbudet
trädde i kraft och blev internationell lag 1 augusti 2010 och har
inneburit betydande framsteg i skyddet av civila under och efter
väpnade konflikter.
HÄLFTEN
AV VÄRLDENS KLUSTERVAPNEN HAR SKROTATS
–
På bara två år har över hälften av världens lagrade
klustervapen skrotats och varje dag pågår röjningsinsatser. Att
klustervapenförbudet kom på plats så snabbt innebär att vi
antagligen har undvikit samma typ av humanitär katastrof som
personminorna orsakat och fortsätter att orsaka än i dag, säger
Anna Ek.
Några
fakta från den internationella klustervapenrapporten ”Cluster
Munition Monitor” visar att:
»
Under 2011 skrotade 10 statsparter sina lager av klustervapen. Detta
motsvarar mer än 107.000 klustervapen och 17.6 miljoner
substridsdelar.
»
Totalt sett sedan förbudet kom till har stater som är parter i
konventionen om klustervapen skrotat nästan 750.000 klustervapen
innehållandes 85.800 miljoner substridsdelar. Detta motsvarar mer
än 60 procent av alla deklarerade lager som finns i världen.
»
Mer än 48.000 odetonerade substridsdelar förstördes under
röjningsinsatser förra året i 10 stater och två områden under
2011.
»
Det registrerades nya offer för klusterbomber i Kambodja, Irak,
Laos, Libanon och Sudan, liksom Västsahara under 2011.
Läs
mer på: www.the-monitor.org
Siavash Golzadeh
är press och kontaktperson på Svenska Freds.
|