 |
| |
Intresseorganisationen
Svenskt
Vatten har just utkommit med en rapport om fosforfrågan. Slammets
innehåll av fosfor har varit ett väl använt argument för
slamspridningen
|
Foto:
RLC
|
REN
ÅKER–REN MAT
Svenskt
Vatten
Organisationen
far med osanning
Svenskt
Vatten påstår att konstgödsel innehåller mer kadmium än slam.
Detta är inte sant.
Svenskt Vatten påstår även
att det ”finns överhuvudtaget ingen koppling mellan slam på
åkermark och de sjukdomar som gruppen hänvisar till”. Detta är
också osant. Tvärtom bidrar all spridning och exponering för
hormonstörande miljögifter till de hälsorisker som WHO pekar
ut.
|
Gunnar Lindgren: |2015-03-14|
Gifterna finns odiskutabelt i slam. Med Svenskt
Vattens argument skulle exempelvis utsläpp till luften av
dioxiner från en särskild industri vara ofarliga eftersom
industrin inte nämns i rapporten.
Även
om miljögifter till navelsträngsblod kommer
från andra
källor, skall alla källor pressas tillbaka, i synnerhet sådana
som enkelt kan åtgärdas – som exempelvis genom att stoppa
slamspridningen.
Det
bör vidare påpekas, att de miljögifter som drabbar oss via
livsmedel och som också sprids med slam är särskilt riskfyllda (Persistent
Organic Pollutants s k POPs). De är svåra att bryta ned och lagras upp
i fett. De finns i navelsträngsblod och bröstmjölk.
|
|
|
|
|
|
I
figuren ovan från WHO-rapporten visas hur miljögifter
från samhället samlas upp i slammet (biosolids) och
avdunstar till lufthavet. |
|
Halten
sjunker hos mamman medan den ökar hos det barn som ammas. Vissa
dioxiner kan följa mamma och barn i flera generationer. Genom
spridningen av dessa svåra miljögifter kan de enligt
Livsmedelsverket idag påvisas i mjölk, kött och ägg.
Slutligen
– strategiskt sett bör både svensk animalieproduktion och
produktion av spannmålsprodukter tänka igenom om man verkligen
skall godta miljögifter i sina produkter som kommer från spridning
av ett avfall som avloppsslam? Om man tvekar att kräva slamstopp,
hur många procent av halterna av miljögifter i navelsträngsblod
och foster anser man i så fall får komma från slam via livsmedel?
Fosforfrågan
Svenskt
Vatten har just utkommit med en rapport om fosforfrågan. Se Revaq/fosfor.pdf.
Slammets
innehåll av fosfor har varit ett väl använt argument för
slamspridningen. Så även i denna rapport.
Kommentarer
angående fosfor av Gunnar Lindgren:
»
Det
är ett naturvetenskapligt faktum att fosfor inte kan ”ta slut”.
Det finns således ett grundläggande fel i Svenskt Vattens
påståenden om att fosfor kan ta slut. Till skillnad från olja och
kol är fosfor ett grundämne som är beständigt. All den fosfor
som har lagts på jordbruksmarkerna finns kvar någonstans, men inte
där den behövs och skulle vara.
»
Den helt dominerande delen av åkermarken används för odling av
foder till djur. Därmed finns den mesta fosforn i stallgödsel. Men
denna förs inte tillbaka till spannmålsodlingar utan lagras upp
runt djurgårdarna. Här finns en stor mängd fosfor – stora delar
av den konstgödselfosfor som har använts under åren. Om
djurgårdar och spannmålsgårdar kunde bindas samman skulle en stor
del av behovet av fosforgödsel försvinna. Eftersom en mindre del
av åkerarealen används för odling av råvaror för livsmedel blir
mängden fosfor i både urin och avföring, och då även i
avloppsslam, jämförelsevis blygsam och ofta kraftigt överdriven.
Det skall också nämnas att en liten del av fosfor i åkermarken
lakas ut av nederbörd och förs bort med vattnet. En del av detta
slutar som sediment på havsbotten.
»
Idag bidrar det avloppsslam som sprids med endast cirka 2 procent av
den lättlösliga fosfor som cirkulerar i det svenska jordbruket. En
betydande del av fosforn i slam är otillgänglig då den har
bundits fast med fällningskemikalier – ofta järn – i
reningsverken. Se Fosfor-och-mullbildande-amnen-i-slam.pdf.
»
Tillgången på fosforfyndigheter är mycket stor. Det
tillförlitliga geologiska sällskapet USGS (United
States Geological Survey) anger att reserverna
här på jorden kommer att räcka i cirka 370 år, långt längre
än de flesta andra gruvbrutna mineraler. Det gäller så kallad
”brytvärd” fosfor. I världshaven finns dessutom enorma
mängder fosfor.
»
För Sveriges del finns därutöver mycket stora mängder fosfor i
de svenska slagghögarna i malmfälten och har beräknats kunna ge
oss fosfor i över 1 000 år.
»
Dessutom skall påminnas om att naturen själv liksom växtodlingen
har klarat sig under tusentals år utan konstgödsel. Dagens oro
kring fosforfrågan har skickligt trummats fram av
slamspridningsintressena. Men idag riskerar slamspridningen att
underminera den svenska animalieproduktionen enligt ovan.
»
Idag kommer tekniska/ekonomiska metoder fram som kan skilja kadmium
från fosforn i både avloppsslam och råvara för konstgödsel.
Därmed får råvarans innehåll av kadmium liten betydelse för
kadmiumhalten i den färdiga konstgödseln.
Slutord
I
och med att det idag finns tekniska/ekonomiska alternativ för att
skilja fosforn från kadmium, miljögifter, kemikalier, smittämnen,
läkemedelsrester, radioaktiva ämnen, okända ämnen samt alla
nedbrytningsprodukter, vore det en framgång för det uthålliga
samhället om vi tillsammans kunde lämna den hälsovådliga
slamspridningen bakom oss och arbeta för att skapa det riktiga och
uthålliga kretslopp vi alla vill se.
Se
även Ren Åker – Ren Mat:
Miljogifter
i livsmedel.pdf
|
