Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

.

Vad som ingår i den europeiska religionsfriheten är inte alltid glasklar när den ställs mot andra rättigheter, även om dess inre kärna är tydlig.

Foto: RLC

Myndigheten för stöd till trossamfund

Svenska demokratin 100 år

– ja må den leva!

För hundra år sedan, år 1921, fick kvinnor rösträtt i riksdagen. Från och med nu fick de flesta svenska medborgarna möjlighet att välja vilka som skulle stifta de lagar som skulle gälla för den svenska befolkningen.

Isak Reichel: |2021-12-30| Arbetet med att fördjupa och utveckla den svenska demokratin tog dock inte slut 1921. Det har fortsatt fram till våra dagar och fortsätter att utvecklas i takt med omvärlden. Frikyrkorna var pådrivande och avgörande i den tidiga kampen för att demokratisera Sverige. Trossamfunden har sedan dess varit betydelsefulla aktörer för att utveckla och fördjupa vår demokrati. Idag kan det handla om att se till att den demokratiska debatten hålls på ett respektfullt sätt eller om att arbeta för att mänskliga rättigheter inte kränks.

I likhet med andra folkrörelser är trossamfunden också skolor i praktiskt demokratiarbete. Detta är kanske särskilt viktigt för de många trossamfund med en majoritet medlemmar från andra länder. Trossamfunden är i många fall den bästa introduktionen till den svenska demokratiska modellen.

Mänskliga rättigheterna i varje demokrati

Religionsfriheten spelar en viktig roll för de mänskliga rättigheterna i varje demokrati. Men vad som ingår i den europeiska religionsfriheten är inte alltid glasklar när den ställs mot andra rättigheter, även om dess inre kärna är tydlig.

För att en reell religionsfrihet ska kunna existera krävs inte bara en grundlag som garanterar religionsfrihet utan även att alla som bor i Sverige kan praktisera sin religion utan att utsättas för hot och hat. Det krävs också kunskap om trossamfund och religiösa praktiker i hela samhället för att kunna se till att alla kan tillgodogöra sig sin religionsfrihet. Samhällsinstitutioner såsom skolan, sjukvården och rättsvårdande myndigheter behöver både förstå skillnader mellan olika religiösa förhållningssätt och religionsfrihetens olika aspekter för att vi som bor i Sverige ska kunna tillgodogöra oss vår religionsfrihet.

Om religionsfriheten och demokratin

Författarna till texterna i denna bok har utgått från olika perspektiv när de närmat sig frågeställningar om religionsfriheten och demokratin*, Boken riktar sig till alla som arbetar med, eller är intresserade av frågor som rör mänskliga rättigheter, religionsfrihet och trossamfund. Vi på Myndigheten för stöd till trossamfund har som ett av våra uppdrag att öka kunskapen om trossamfundsfrågor. Denna antologi är en del av detta arbete men också avslutningen på ett demokratiuppdrag kopplat till 100- årsjubileet av den allmänna rösträtten.

Isak Reichel, ansvarig för Myndigheten för stöd till trossamfund.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hela temaserien sammanställd i en skrift

År 2021 går mot sitt slut – året då den svenska demokratin firat 100 år. Vi på SST har därför valt att uppmärksamma demokrati och religionsfrihet lite extra.

Här bjuder vi på lite material som vi producerat under året. Läs vår skrift om nio perspektiv på religionsfrihet och se vår film på samma tema.

Nio textförfattare beskriver religionsfriheten ur nio olika perspektiv.

De senaste artiklarna i serien är:

DEL 7: Skolans värdegrund och en "allsidig" och "saklig" skola – ett religionsperspektiv

DEL 8: Mellan Religionsfrihet och yttrandefrihet; Det mediala samtalet om religion och trossamfund

DEL 9: Pluralism och religionsfrihet i muslimska samhällen genom historien

Läs mer om serien

Ladda hela skriften kostnadsfritt:

RELIGIONSFRIHET