 |
| |
Allt
dyrare semester i utlandet, ökar även priserna i semesterlandet
Sverige.
|
Foto:
PhotoDisc
|
I
KLIMATKRISENS TECKEN
"Svemestertrend"
Svårare
för låginkomsttagare
Klimatkrisen
ökade konkurrensen om fritids- och semesterresurserna i Sverige,
vilket drev upp priserna. Vi
har till och med i klimatkrisens spår fått två nya ord för hur
vi bör agera – svemester och hemester.
Ulf
Svensson:
|2019-08-12| Vi befinner oss i en situation där
allt fler svenskar kämpar med allt högre levnadsomkostnader, låga
löner och pensioner men ändå försöker få en dräglig fritid
och semester – som innebär att vi medborgare antingen bör
semestra inom landet eller bo kvar i vår bostad under
semesterperioden och göra kortare eller längre utflykter.
I stället för egen bil
Det
är gott så eftersom transportsektorn fortfarande till stor del
bygger på fossila bränslen och är den enskilt största posten för
klimatutsläpp under semestern. Men frågan är hur väl vårt samhälle
är rustat för att stora grupper med låga löner och små
pensioner nu ska möta allt högre priser på fritidshusboenden,
kolonistugor, båtklubbar och liknande. Att hyra ett semesterboende,
köpa en resa eller äta ute är inte heller billigt under
semesterperioden, även om man väljer enklare alternativ som
vandrarhem.
Låginkomsthushåll
har heller inte tillgång till egen bil i lika stor utsträckning
som medel- och höginkomsthushåll vilket begränsar rörelsefriheten
i tid och geografi.
Frågan
är hur väl vårt samhälle är rustat för att stora grupper med låga
löner och små pensioner nu ska möta allt högre priser på
fritidshusboenden och liknande.
För
drygt 40 år sedan fanns ett embryo till en progressiv, inhemsk
rekreations- och semesterpolitik som våra rikspolitiker lyckades
torpedera. Politikområdet växte fram inom den fysiska
riksplaneringen som var vår hittills största satsning på hur vi långsiktigt
och hållbart borde använda våra inhemska mark- och
vattenresurser.
För
att göra våra mest attraktiva rekreations- och
semesterdestinationer tillgängliga för alla pekades till och med
25 primära rekreationsområden ut i landet. Tyvärr ”glömde”
politikerna att understödja dessa 25 områden med särskilda
resurser, lagar och riktlinjer vilket innebar att kommersiella aktörer
tog över. Detta innebar i sin tur att områdena blev ännu mindre
tillgängliga ekonomiskt för många svenskar.
Chockhöjer hyran
I
dag kan vi läsa artiklar om hur Skärgårdsstiftelsen i Stockholm
chockhöjer hyresnivåerna med upp till 200 procent som gör att många
hyresgäster tvingas flytta. Även båtklubbar drabbas av liknande
kostnadshöjning som innebär att båtar värda 4 000 – 5000
kronor kan få betala årsavgifter på 6 000 – 7000 kronor. På
svensk landsbygd pågår en fullständigt barock utveckling där människor
som bott i enklare fritidsstugor tvingas in i ett kommunalt VA-nät
där kostnaderna landar på flera hundratusentals kronor, ett VA-nät
som dessutom ger sämre miljö och hälsa än de lösningar som folk
redan har.
Frågan
är vart svenskar med små inkomster ska ta vägen på sin fritid
och semester i ett land med en unik allemansrätt, dåliga
kommunikationer till attraktiva men perifera semesterområden och
allt högre avgifter, priser och ökad konkurrens på inhemska
resurser för en aktiv och givande fritid och semester?
Ulf
Svensson civilekonom
Först
publicerad i Göteborgsposten10 aug, 2019
|
