 |
| |
Ett
Nato-medlemskap bidrar inte till internationell fred och
utveckling.
|
|
KRISTNA FREDSRÖRELSEN
Svaret mot svenskt medlemskap i Nato!
Kristna
Fredsrörelsen motsätter sig ett svenskt medlemskap i Nato av tre
huvudsakliga skäl: det stärker inte vår säkerhet, det bidrar inte
till internationell fred och utveckling och frågan har inte
genomgått en gedigen analys och demokratisk process.
Sara
Lindblom:
|2022-11-28|
I ett remissvar på den förra regeringens promemoria som föreslår att
riksdagen godkänner svenskt medlemskap i Nato, skriver Kristna
Fredsrörelsen att medlemskap i Nato innebär att Sverige blir del i
en polariserad världsordning. ”Som alliansfritt land kunde Sverige
spela en konstruktiv roll i fredsförhandlingar och Sveriges höga
anseende som humanitär stormakt vilar bland annat på en
utrikespolitik som förordat folkrätt och dialog”.
Kristna
Fredsrörelsen anser att Sverige inte bör gå med i Nato och motsätter
sig därmed förslaget att Sverige ska ansluta sig till det
nordatlantiska fördraget. Vi delar bestörtningen och oron över
Rysslands folkrättsvidriga anfallskrig mot Ukraina och att Sverige
måste agera beslutsamt för att stärka säkerheten i vårt närområde.
Men Kristna Fredsrörelsen motsätter sig ett Nato-medlemskap för att
det 1) inte stärker vår säkerhet, 2) inte bidrar till internationell
fred och utveckling och för att frågan, 3) inte har genomgått en
gedigen analys och demokratisk process.
Kristna
Fredsrörelsen motsätter sig slutsatserna gällande de utrikes- och
säkerhetspolitiska konsekvenserna för Sverige (9.1.3) som
presenteras i promemorian.
Det är slående vilken grund analys som presenteras, hur snävt
perspektiv man utgått ifrån och hur konsekvenserna av detta
historiska skifte i svensk säkerhetspolitik inte tas på allvar.
Vidare ser vi ett behov av utredning av de ekonomiska konsekvenserna
(9.1.4) och om konsekvenser för svensk krigsmaterielexport (9.1.5 ).
Kristna Fredsrörelsen motsätter sig slutsatserna under övriga
konsekvenser (9.1.7).
Kärnvapen är inte ett skydd, utan ett hot mot säkerhet
Ett
Nato-medlemskap bidrar inte heller till internationell fred och
utveckling. Analysen bygger på ett snävt och föråldrat perspektiv på
säkerhet både i termer av vad säkerhet är och hur säkerhet uppnås.
Detta är djupt problematiskt då en ensidig fokusering på statens
territoriella säkerhet från externa militära hot missar den komplexa
hotbilden som vi står inför, men också då åtgärderna riskerar att
öka riskerna för vår säkerhet eftersom den valda strategin fokuserar
så ensidigt på avskräckande genom vapenmakt.
Kärnvapen
är inte ett skydd, utan ett hot mot vår säkerhet. Ett
Nato-medlemskap innebär att gå in i en kärnvapenallians och därmed
skulle Sverige bidra till att kärnvapen fortsatt utgör ett globalt
hot, istället för att bidra till dess avveckling genom att skriva
under FN:s kärnvapenförbud. En enda kärnvapensprängning skulle
innebära en humanitär och miljömässig katastrof med konsekvenser som
ingen stat kan hantera.
Ett NATO-medlemskap bidrar inte till fred
Sverige
bör av politiska skäl inte gå med i Nato eftersom det inte bidrar
till de mål vi har enats om globalt och som vi alla är beroende av
för vår framtid. Sverige har ställt sig bakom Agenda 2030 och är
därmed ålagt att bidra till målen för hållbar global utveckling.
Ett
Nato-medlemskap innebär en omprioritering av resurser från åtgärder
som bidrar till förebyggande av väpnad konflikt, genom att motverka
grundorsaker till krig, till ökade kostnader för militära kostnader
som inte leder till hållbar fred. Kristna Fredsrörelsen anser att en
utredning av hur den ekonomiska omprioritering som ett medlemskap
skulle innebära påverkar Sveriges bidrag till Agenda 2030.
Frågan om
ett svenskt Nato-medlemskap har inte genomgått en gedigen analys och
demokratisk process.
Svenskt medlemskap i Nato fattades för snabbt
Beslutet
om att ansöka om ett svenskt medlemskap i Nato fattades mycket
snabbt, utan möjlighet till saklig och faktabaserad folklig debatt
eller tillräcklig konsekvensanalys. Beredningen belyser inte de
risker som finns med ett Nato-medlemskap och bygger på en ensidig
syn på säkerhet som militär avskräckning. Det är tydligt att
hanteringen av frågan sker i kris och utan den djupa analys som
skulle krävas för att överge vår tidigare säkerhetspolitiska
hållning och militära alliansfrihet samt förhållningssätt till
kärnvapen.
Kristna
Fredsrörelsen saknar grundläggande perspektiv i beredningen utifrån
agendan för kvinnor, fred och säkerhet, samt unga fred och säkerhet
(UNSCR 1325 och 2250 mfl), dessa perspektiv belyses varken i
beredningen eller i remissprocessen som inte inkluderar varken
kvinnoorganisationer eller barn-/ungdomsorganisationer. Kristna
Fredsrörelsen ser också en stor brist i avsaknaden av ett
urfolksperspektiv och en miljö- och klimatkonsekvensbedömning och
saknar organisationer som företräder samer samt som fokuserar på
miljöfrågor bland remissinstanserna.
Läs och
ladda ner Kristna Fredsrörelsens remissvar mot att Sverige ansluter
sig till Nato
Kristna Fredsrörelsens remissvar
|
