FOTO: RLC

Valet 2010

Den ohederliga Alliansen

Kännetecknet för liberalismen är dess elastiska mångtydighet. Men liberalismen var från början den ideologiska och organiserade rörelsen mot kungliga och kejserliga militärdiktaturer, monopol och feodalism. Franska revolutionens borgerliga seger tog över makten, medan de folkliga upproren krossades av Napoleon. Nyliberalismen däremot kom att bli endast de framgångsrikas egoistiska ideologi.

  Paul Lindberg: |2010-09-09| Svante Nycander, tidigare chefredaktör på DN, varnar för antiliberaler på uppslaget Idé & Kritik. Men han buntar vårdslöst ihop alla som inte delar hans syn på vad som kan betecknas som liberal. Han menar helt enkelt att alla som sakligt kritiserar Alliansens regeringsinnehav under den gångna mandatperioden är antiliberaler, och han menar att han bör tas på allvar: ”unga människor tar intryck och skräms bort från vardagspolitiken.” Det är kärnan i Nycanders varning.

Vad menar Nycander när han skriver ”Antiliberalism bör tas på allvar”? Att unga människor tar intryck och skräms bort från Alliansen är ju naturligtvis glädjande för dem som företräder demokrati och humanekologismen, exempelvis. 

Men, antiliberal!

Meningen med begreppet liberalism, borde vara en permanent tolkningsfråga, i ständig utveckling. Nycander står knappast för någon utveckling alls. Hans liberalism är endast ett försvar för Alliansens handlande under mandatperioden. Och summan av Alliansens handlande har enbart varit ett kraftigt slag mot bland annat socialliberalismen, och mot en god samhällshumanism. De svagaste i samhället har nämligen åkt rejält på stryk i det här landet. Om detta nämner Nycander ingenting alls.

VARNING FÖR NYLIBERALISM

Det finns ändå demokratiska och kraftfulla liberala ståndpunkter, men som inte alls står för Alliansens egoistiska och asociala handlingar. Den liberala kritik som drabbar Alliansen är inte nödvändigtvis bara antiliberal, den kan vara det, men det handlar snarare om anti-nyliberalism – en helt nödvändig kritik.

Nyliberalism har nämligen drabbat en hel värld på många sätt och vis, och det är denna nyliberalism som Nycander försvarar. Den socialistiska kritiken har ju faktiskt också haft rätt, i den sakliga kritiken mot nyliberalism.

Den globala världshandeln, och den ständigt framtvingade BNP-tillväxten, har tillsammans med en vulgär överkonsumtion i den rika världen skapat den nu turbulenta globala uppvärmningen. I denna världsordning har endast en minoritet av världens människor gynnats, av dem som ingår i detta vansinniga världshandelssystem.

Nycander kritiserar ingenting av den globala kapitalismen, grundad på nyliberalismen, vilket alltså drabbat mänskligheten hårt på sina håll. Kapitalism tilltvingade den totala friheten för att utan hinder kunna agera i den globala världshandeln, helt på egna villkor. Det handlar om friheten att exploatera billig arbetskraft och råvaror runt om i världen. De har kringgått miljöansvaret, och konsekvenserna av dessa globala härjningar har i vissa länder resulterat i att stora landsdelar har ödelagts av förgiftning och blivit obeboeliga. 

Vi ser väldigt många länder runt om i världen som plundras, och människor som många gånger tvingas arbeta under slavliknande former. I dessa länder samarbetar den liberala och globala kapitalism med diktaturer av alla slag. Kina är det största exemplet. Kommunistlandet, som blev en totalitär statskapitalistisk diktatur, där människor tvingas till låglönearbete utan sociala rättigheter eller med rätten till fri facklig organisering. Med Kina samarbetar alltså hela den rika västvärldens liberaler, för att gemensamt plundra denna billiga arbetskraft. Detta nämner inte Nycander. Och därför kritiseras liberalism på grund av sina handlingar.

LIBERAL FRIHET FÖR KAPITALISM – MEN INTE FÖR DE DRABBADE

Västvärldens liberala kapitalism tar sig friheter, men vill inte ta ansvar. Trots påtryckningar i Sverige mot barnarbete, så återuppstår handeln så fort kritiken avstannar.

Jag tror inte på Nycander, därför att han inte är hederlig i sin varning för antiliberaler. Han tycks själv stå helt i nyliberalismens tjänst. Det trodde jag inte tidigare, men nu är jag övertygad! Samma sak med finansminister Anders Borg, han har gjort varnande utryckningar mot sina partibröder, när det öppet vurmat för nyliberalism, och han har i uttalande efter uttalande gjort klart att han är emot nyliberalism. I praktiken har han däremot visat att hans varningar inte betyder någonting alls.

Varning för Svante Nycander, och en nyliberalism som kännetecknas av Mammons bluff och båg!