 |
| |
Ny
bedömning avslöjar stora klimatrisker för den globala
livsmedelshandeln – efterlyser brådskande multilaterala
åtgärder
|
Foto:
SEI / Ian Taylor / Unsplash |
SEI
Stora
klimatrisker med den
globala
livsmedelshandeln
En
banbrytande rapport från Stockholm Environment Institute (SEI)
avslöjar i detalj klimatriskerna för den globala handeln med stora
jordbruksprodukter – och drar slutsatsen att de utgör en
allvarlig global utmaning.
Annika
Flensburg: |2021-10-01|
Ledare vid FN:s livsmedelsmöte och
kommande klimatförändringsförhandlingar (COP26) måste erkänna
de viktiga kopplingarna mellan klimatförändringar,
livsmedelssäkerhet och handel och vidta åtgärder för att bygga
systemisk motståndskraft mot klimatpåverkan genom multilateralt
samarbete.
Jordbruket
är en av de mest utsatta sektorerna för klimatförändringar.
Rapporten Klimatförändringar, handel och global
livsmedelssäkerhet – en global bedömning av gränsöverskridande
klimatrisker i jordbruksvaruflöden avslöjar för första gången i
detalj vilka länder som utsätts för gränsöverskridande
klimatrisker (TCR) genom jordbrukshandel och vilka länder som är
viktiga källor till risk. Rapporten
utvärderar sex viktiga varor: basvaror (majs, ris och vete), starkt
inbäddade varor (soja och sockerrör) och lyxvaror (kaffe).
Gränsöverskridande
klimatrisker
Resultaten
tyder på att alla länder utsätts för gränsöverskridande
klimatrisker, oavsett utveckling, makt eller rikedom. Länder i
Europa och Nordamerika är båda mycket utsatta för TCR genom
utländsk import och kan utgöra stora riskkällor för andra som
är beroende av deras export för livsmedelssäkerhet. Även om
hanteringen av klimatrisker historiskt sett har uppfattats som en
utmaning för utvecklingsländerna och anpassningsplanering ofta har
genomförts på nationell, regional eller lokal nivå, hävdar
rapporten att denna ram av anpassning är inaktuell och
otillräcklig för att nå Parisavtalets globala mål om anpassning.
"Att uppnå global livsmedelssäkerhet är i
grunden kopplat till klimatåtgärder", säger
huvudförfattaren Kevin M. Adams.
”Där
klimatförändringar hotar jordbruksproduktionen runt om i världen
kan länder omedvetet importera eller exportera dessa risker till
sina handelspartners. Som vi har sett med Covid-19 kopplar
internationell handel och leveranskedjor samman våra länder och
samhällen över stora avstånd, på gott och ont. När vi räknar
med ökade effekter på grund av klimatförändringar måste det
globala samhället gå samman för att säkerställa
marknadsstabilitet och tillåta mat att köpas till överkomliga
priser, eller riskera sociala omvälvningar och nya geopolitiska
utmaningar.”
Sverige
är också särskilt sårbara
USA,
Kina och Brasilien är betydande källor till klimatrisk för de
globala råvarumarknaderna. Detta är särskilt problematiskt för
importörer som är beroende av denna handel för
livsmedelssäkerhet eller annan ekonomisk verksamhet. Viktiga
exempel är länder i Central- och Latinamerika och Karibien som är
beroende av import från USA och länder i Asien och Afrika som
importerar mat från Kina. Utvecklingsstater för små öar och små
globalt integrerade länder som Singapore och Sverige är också
särskilt sårbara. Däremot kan Ryssland, en stor råvaruexportör,
troligtvis uppleva ökad jordbruksproduktion på grund av
klimatförändringar, inklusive majs, soja och ris, men ofta inte
tillräckligt för att kompensera för risker någon annanstans.
”Länder,
företag och samhällen har inte tillräckligt med insyn i deras
exponering för gränsöverskridande klimatrisker. Att anpassa sig
till klimatförändringar kräver att länder och företag
samarbetar över gränserna för att förbättra klimatresistensen
för alla. Det finns möjligheter för frihandelsavtal och enligt
WTO: s regler att hantera gränsöverskridande klimatrisker och alla
anpassningsbedömningar måste inkludera dessa risker.” Magnus
Benzie är medförfattare och forskare vid Stockholm Environment
Institute.
Anpassning
till klimatförändringar
”Anpassning
till klimatförändringar har länge varit en prioritet för
utvecklingsländerna. Men våra resultat understryker att det är i
allas intresse att anpassa sig och att göra det tillsammans. Som
internationellt samfund är vi bara lika motståndskraftiga som de
mest utsatta bland oss. Det finns ett brådskande behov och en
tydlig möjlighet till multilateralt samarbete kring
klimatförändringar och handel, inklusive att arbeta tillsammans
för att investera i systemisk motståndskraft ”, säger Kevin
M. Adams.
Sammantaget
drar rapporten slutsatsen att traditionella tillvägagångssätt
för hantering av risker i leveranskedjor, till exempel att ersätta
högrisklänkar med mer motståndskraftiga eller säkra risker över
en mångfald av leverantörer, sannolikt inte kommer att visa sig
vara effektiva på lång sikt eller mer extrema scenarier.
Klimatförändringar driver systemrisk och kommer att inträffa
överallt på en gång. Länder måste samarbeta via multilaterala
institutioner och processer för att uppnå det ömsesidigt
fördelaktiga målet om systemisk motståndskraft på globala
jordbruksmarknader.
Viktiga
resultat per vara
Rapporten
utvärderar potentialen för framtida risker utifrån dagens
mönster för internationell jordbrukshandel. Den beaktar inte de
dynamiska effekterna av förändringar i handelsmönster,
förbättrad teknik eller effekten av förändringar i
råvarupriser. Det förutsätter också att de globala koldioxid 2
utsläppen kvar på dagens bana. Rapporten föreslår att samordnade
investeringar för att bygga motståndskraften hos viktiga
jordbruksproducenter kan vara en viktig anpassningsstrategi som ger
gemensamma fördelar för producenter och konsumenter.
Metoden
utesluter extrema väderhändelser, vilket innebär att resultaten
sannolikt är en konservativ uppskattning av den totala nivån av
systemisk risk.
www.sei-international.org |
