Paul Lindberg: |2020-04-29|  Företag i kris och som behöver rekonstrueras efter coronakrisen bör få möjligheten att låta staten investera i behövande projekt. Folkets skattepengar kommer på så sätt till realistisk och ömsesidig nytta för samhälle och näringsliv. I både Sverige och Västeuropa i övrigt har det varit ett vanligt samförstånd. Eftersom stöd till näringslivet måste ske med medborgarnas gemensamma samhällsägande, så måste också dessa pengar investeras seriöst och lagenligt. Rent demokratiskt går det inte att skänka bort statskassans pengar till privatägda aktiebolag – det vore förskingring.

Statens pengar ska användas till samhällets medborgerliga upprätthållande; värnandet av samhällsmedborgarnas sociala behov och levnad.

Samhälle och företagsaktier

Att få industri och näringsliv på fötter är en fundamental samhällsangelägenhet och måste behandlas därefter. När det gäller "stöd" till näringslivet så måste det behandlas traditionsenligt och affärsmässigt. Det blir bäst för alla parter och för samhället. Att skänka stödpengar till industrin kan komma att bedömas som förskingring när väl industrin gått igång igen. Det blir därför följdriktigare med statliga aktieköp. Livskraftiga företag ska återställas med bästa möjliga medel och med realistiska ekonomiska samhällstillgångar – men med demokratins förutsättningar.

Varken företag eller enskilda människor ska behöva gå under i den nuvarande coronakrisen.

För att ge den behövliga industrin stöd bör staten bidra med stora kapitalförstärkningar för de viktiga företagen. Vissa företagsnischer slås ut av olika anledningar, medan samhällsnödvändiga företag ges ekonomisk samhällsinjektion i form av statliga aktieinvesteringar – allt för samhällets rehabiliteringsutveckling.

Samhällets investeringar

I världens alla länder existerar ägandet i en blandning av staten och privatkapitalism. Och det fungerar mer eller mindre bra. I Västeuropa är det korporativa och statliga ägandet en vanlig samhällsform. Det kan vara på gott och ont, men tycks inte fungera helt obemärkt. Korporativism kom till för att samordna kapitalismens och löntagarnas gemensamma samhällsintressen. Det blev visserligen ersättningen för en demokratisk socialhumanism.

Näringsliv, industri och medborgare finns till för samhälle, företagsamhet och förtjänst. Det offentliga är kopplingen av demokratins sökande tentakler för det demokratiska sambandet. Alla människor är beroende av att samhället fungerar inom alla sektorer och på alla plan. Ett starkt demokratiskt samhälle som först och främst går humanitetens tjänster är också det mest livsdugliga för livet på planeten Jorden.

Demokratin ersattes av "nyliberalism"

Coronapandemin har inte orsakats av människan. Med tiden visar sig hela orsakssammanhangen. Genom ett fungerande offentligt samhälle skulle vi snabbare kunnat skydda medborgarna och minskat allvarliga kriser. I många länder hindras möjligheterna även för en aktivare och snabbare klimatomställning, och det gäller även i Sverige. Orsakssammanhang har med kopplingar till vår samhällskapacitet och dess utförbarheter att göra.

Coronapandemin kom hastigt, men skulle kunna ha fungerat betydligt bättre om den utlovade säkerheten hade fungerat. Lagren av sjukvårdsmaterial saknades när det behövdes på grund av nedmonteringen av lagerhållningen, som på grund av att den medicinska produktionen mestadels framställs i andra länder, som exempelvis i Kina och andra länder. Det var en regelmässig innebörd att det skulle finnas behövlig lagerkapacitet. Krisberedskapen i Sverige frammanades av sjukhuspersonalen med en i nöden kreativt skapande som räddade många människor, medan andra dog på grund av bristen av samhällsplanering .

I Finland har man medicinsk säkerhetslagring, som gynnat landets medborgare.

Nyliberal samhällspåverkan

Hur har "nyliberalismen" påverkat exempelvis Coronapandemin? Nyliberalismens värderingar står för att det privata näringslivet ska ha det maximala inflytandet över ekonomi och politik. I stället ska samhället ha det minsta inflytandet över ekonomi och politik. Så har också världen förvandlats. Parlamentarismen har till stor del fogats till denna samhällsdoktrin. Nyliberalismens framgångar märks framförallt med den globala världshandeln, som slagit rekord efter rekord, i sådan omfattning att den globala uppvärmningen tar livet ur planeten.

Den långsiktiga planeringen och det existentiella ansvaret existerar inte alls inom nyliberalismens värld. Nyliberalismen får hela världen att krackelera och måste ersättas med en vetenskaplig och ansvarsfull planering för  både samhället och hela världen – det som kallas för samhällsplanering, och inte nyliberalism.