Foto: COREL

Socker och snabba kolhydrater

Livsmedelsverkets kunskapsluckor

Livsmedelsverkets kostråd är föråldrade, saknar vetenskaplig grund och kan till och med vara farliga. Det skriver Fredrik Nyström, professor i internmedicin vid Linköpings universitet och en av föreläsarna på framtidsforumet På Landet. Han lyfter också upp landsbygdens roll för hälsan.

  Fredrik Nyström: |2010–01–27| Landsbygden som är så viktig för vårt välbefinnande är också grunden för den kanske största av alla näringsgrenar – livsmedelsproduktionen. Idag går trenden mot att i allt högre grad producera så nära konsumenten som möjligt för att undvika långa transportsträckor. Då är det ännu viktigare att den gröda som produceras på nära håll verkligen är bra för vår hälsa.

Men här infinner sig genast ett problem. Moderna undersökningar visar att vi blir allt överviktigare och till och med feta i vårt avlånga land. Samtidigt har våra myndigheter, framför allt livsmedelsverket, inte ändrat de kostråd man ger till allmänheten under de senaste 30 åren.

Moderna studier visar också, tvärtemot mot vad livsmedelsverket basunerar ut, att en kost bestående av lite kolhydrater och mycket fett och protein fungerar effektivare än traditionell lågfettkost för viktminskning hos feta personer, samtidigt som blodfetterna förbättras av att äta mycket fett [1].

Svenska studier som publicerats i de bästa internationella vetenskapliga tidskrifterna bekräftar också att dagens kost och livsstilsråd inte ger viktnedgång [2], samt att det inte alls, som livsmedelsverket envetet påstår, är farligt att äta mättat fett i Sverige [3].

Myndigheter utan trovärdighet

För att landsbygden skall kunna satsa på en produktion som ger hälsa i Sverige krävs att våra myndigheter tar sitt ansvar och erkänner att man under lång tid baserat kostråd på vetenskapligt svaga så kallade epidemiologiska undersökningar, som i princip inte kan ge svar på orsak och verkan, och att den gamla idén att fett skulle vara farligt inte heller bekräftats i nya svenska undersökningar [3].

Att stoppa huvudet i sanden och envetet hålla på en kost som bevisligen inte ger viktnedgång undergräver trovärdigheten för våra myndigheter. Först alldeles nyligen, efter decennier av fettsnåla och grönsaksförespråkande kostråd, undersöktes äntligen den påstådda nyttan av detta, i en studie som omfattat hela 50 000 kvinnor under åtta år.  Och vad finner man? Jo, ingen nytta avseende sjuklighet eller dödsfall av denna kostregim föreligger. Det kan till och med vara farligt att äta en sådan kost om man är en person som redan har hjärt- och kärlsjukdom [4].

Denna jättelika ”Womens Health Study” är den enda som verkligen utförts för att testa nyttan av ett lågt fettintag i kombination med både mycket grönsaker, frukt och fibrer. Varför har man inte tagit tillbaks dagens råd efter ett sådant dramatiskt fynd som gjordes i denna studie, publicerad i en av de bästa vetenskapliga tidskrifter vi har?

Bristande kompetens

Många tror också att så kallade antioxidanter är nyttiga komponenter i grönsaker och frukt, men en aktuell sammanställning av studier på antioxidanter talar för att ett extra intag av betakaroten och vitamin A och vitamin E ökar sjukligheten jämfört med overksamma ”sockerpiller” [5].

Grönsaker är gott tycker många, men om det inte gör den nytta som många framhävt historiskt bör vi undvika att skuldbelägga många familjer som på grund av bristande ekonomiska resurser inte har råd att erbjuda färska tomater till sina barn året runt. Köttfärs kanske är väl så nyttigt, och det är mer mättande.

Samtidigt som kostråd och livsstilsråd ändå i viss mån debatteras i samhället, ofta på hemsidor och bloggar, är det en realitet att svensk klinisk forskning, som utgjort en viktig källa till vår svenska ekonomiska historiskt sett goda utveckling, har blivit allt mindre internationellt slagkraftig.

Även här kan man misstänka att det har med organisation och politik att göra. Precis som inom många myndigheter har man numer inte särskilt ofta vetenskaplig kompetens i toppen i ledningsstrukturerna på landstingen. Politisk hemvist och karriär spelar en allt större roll för makt. Det gör att man ofta har såväl bristande kompetens som att man arbetar kortsiktigt, utifrån valperioder, när man styr organisation och fördelar resurser.

Förflytta resurser

Men varför inte slå två flugor i en smäll? Vi har i en del avseenden en fantastisk och unik möjlighet att utföra storskalig forskning i Sverige. Våra personnummer och olika register gör att vi kan följa upp förekomst av sjukdom, och framför allt förtida död, med närmast total kontroll, något som är närmast unikt i en internationell jämförelse.

Man skulle kunna ta resurser från myndigheter som idag ägnar sig åt dåligt grundade livsstilsråd och starta underökningar av om det verkligen är bra att ge råd om att äta mycket grönsaker eller om det är kött och smör som man skall satsa på att producera på landsbygden. Tänk om det är dagligt intag av rödvin som förklarar den låga förekomsten av hjärt- och kärlsjukdom runt medelhavet?

Landstingen skulle kunna medverka i detta och till exempel stratifiera livsstilsråd utifrån olika scenarier. Varför inte göra en stor undersökning av nyttan av att äta spannmål jämfört med kost som framför allt bygger på fett och protein, det vill säga kött och smör?  Jag tippar att den sistnämnda födogruppen är bäst, åtminstone för att undvika fetma.

Med en sådan vetenskaplig strategi skulle vi på 5-10 års sikt kunna få en betydligt bättre uppfattning om vilka råd som verkligen gör nytta avseende förebyggande av sjukdom.  Det kostar mycket lite resurser att använda de forum vi redan har idag för att på sikt skaffa denna kunskap om livsstilens betydelse. Resurserna finns till stor del redan på vårdcentraler som ger livsstilsråd.

Vad som behöver skapas är lämpliga regimer man vill jämföra med varandra och sedan lottas personerna i fråga, eller enheterna, till att arbeta efter de olika koster eller livsstilsregimer man vill jämföra. På detta vis skulle vi få svar på grundläggande frågeställningar om livsstil och samtidigt hålla Sverige på arenan inom den kliniska forskningen.

Man kan också inflika att det borde vore en skyldighet för framför allt landstingen att faktiskt dokumentera att den verksamhet man bedriver är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Livsviktigt för hälsan

Idag finns det starka bevis för vilken livsstil som är bäst inom ett fåtal områden. Tydligaste exemplet är nyttan av att arbeta för rökstopp. Inom annan behandling än den som ges med läkemedel (där vi har väldigt bra vetenskapliga bevis för nyttan av ett mycket stort antal läkemedel mot stora folksjukdomar) finns nu också svenska bra bevis för att fetmakirurgi faktiskt minskar sjuklighet och död, och inte bara kroppsvikten [2].

Men detta är en tämligen extrem kirurgisk åtgärd, som kostar stora resurser och som är förenat med klara risker. Tänk om vi kan göra stor nytta genom minskad sjuklighet genom att istället för att minska fettintaget ta bort kolhydrater? Moderna studier talar för att just sådan kost ger större viktminskning och bättre blodfetter och blodsocker [1] än den kolhydratbaserade fettsnåla kost som idag rekommenderas av livsmedelsverket och som uppenbarligen inte hindrat en drastiskt ökande förekomst av fetma i samhället.

Att erkänna att de livsstilsråd som härskat de senaste decennierna inte kunnat bromsa fetmatrenden i Sverige är livsviktigt för framtida svenskars hälsa. Landsbygden som vi alla behöver för vårt välbefinnande bör också producera en kost som ger oss hälsa då allt mer är närproducerat idag.

Kanske vi kan få landsbygden än mer levande om det är just köttproduktion vi skall prioritera, för bästa hälsa, med fritt strövande djur för både kött och smörproduktion?

Fredrik Nyström är professor i internmedicin vid Linköpings universitet

Vetenskapliga referenser

[1] Shai I, och medarbetare. Weight loss with a low-carbohydrate, Mediterranean, or low-fat diet. N Engl J Med 2008;359:229-41.

[2] Sjostrom L, och medarbetare. Effects of bariatric surgery on mortality in Swedish obese subjects. N Engl J Med 2007;357:741-52.

[3] Leosdottir M, Nilsson PM, Nilsson JA, Mansson H, Berglund G. Dietary fat intake and early mortality patterns–data from The Malmo Diet and Cancer Study. J Intern Med 2005;258:153-65.

[4] Howard BV, och medarbetare. Low-fat dietary pattern and risk of cardiovascular disease: the Women’s Health Initiative Randomized Controlled Dietary Modification Trial. JAMA 2006;295:655-66.

[5] Bjelakovic G, Nikolova D, Gluud LL, Simonetti RG, Gluud C. Mortality in randomized trials of antioxidant supplements for primary and secondary prevention: systematic review and meta-analysis. JAMA 2007;297:842-57.

www.gunnarlindgren.com