139
000 webbsidor som förändrar
En
kraftkälla mot slaveri
Sökordet
”slaveri” resulterar i många svenska webbsidor på
Internet. Innehållet på sidorna har en samstämd vilja: ingen
tolerans för slaveri! Det här är mycket värdeladdat och
upprör människor!
Slaveri är i sin
omfattning
vår tids värsta och inhumanaste problem!
Svensk solidaritetsyttring på nätet är säkert
världsunikt! Här formas hörnstenen för den allra bästa
solidaritetsanda, och faktiskt en verklig modell att efterlikna.
Hjälparna
i nöden. På webbsidorna
finns den sam-
lade kunskapen om slaveri av i dag, även
hela slaveriets historia. Vilken kraftsamling! Ovidkommande sidor i sammanhanget är
förvånansvärt få.
Slaveriet
av i dag ser olika ut: tvingande prostitution och trafficing,
skuldslavar eller infångade eller kidnappade barn och ungdom som sätts i
slavarbete.
Utförligare dokument finns alltså på nätet.
Slaveri vi mest hör talas om har sin grund i stor fattigdom och
förnedring.
Ett annat stort problem är begreppet ”billig
arbets-
kraft” – det moderna slaveriet.
Bakom
ovanstående webbsidor finns de svenska
representationerna för
FN: s och EU: s organ, och här finns raden av svenska
riksorganisationer för en sam-
stämd slaveribekämpning. Det
finns juridiska och medicinska specialistorganisationer av många
slag, och kyrkornas alla hjälporganisationer. Högskolornas
forskningsresultat uppgraderas ständigt.
Så
många goda viljor, med sådan kunskap! Det imponerar verkligen!
Utan dessa hjälpande påtryckare skulle situationen i världen
vara mycket värre.
Billig
ung arbetskraft. FN
lyckades för några år sedan få alla världens nationer att
underteckna förbud mot slaveri. På vissa håll har det
därefter blivit bättre – sådär, rättare sagt. Det såg ut
att bli en föredömlig början, på vissa ställen.
Nya
moderna och slavliknande former kommer istället, men i större
omfattning än någonsin. Det är begreppet ”billig arbetskraft”, vilket lockar
väst-
världens industrier till
nationer med billig och välutbildad arbetskraft, för att sedan
sälja till den rika världen med ökad profit.
Billig
arbetskraft ska alltså ersätta den rika världens löntagare.
Så är förhållandena i praktiken, faktiskt!
Det
gäller inte bara ”skitjobben” utan även kvalificerade
ingenjörstjänster inom samtliga branscher.
I
ovanstående situation
har västvärlden ett oerhört politiskt och moraliskt ansvar!
Det handlar alltså inte om isolationism – världens
globalisering är ett oåterkalleligt faktum, på gott och på
ont. Det handlar i
stället om solidaritet och hållbar civilisation för alla!
Det
ohållbara handlar många gånger om tvångs-
arbetskraft utan
fria demokratiska rättigheter, mycket unga människor, som
omöjligt kan, eller har rätt till att försvara sina
rättigheter och människovärden. Det enda värde de har är
som billig arbetskraft – under tvång och bevakning!
Över 200
miljoner människor är under olika förhållanden utsatta för
denna djävulska tillvaro, enligt vederhäftiga beräkningar.
Framtidens
stormakter. Vi är vana
att se slaveriet i de fattigaste länderna. Men bland framtidens
stormakter, som formas nu, finns gigantiska industrianläggningar
– superföretag som tillverkar alla produkter från dagligvaror
till bilar. Industrierna är så stora att de täcker hela världsmarknadens
behov av snart sagt allting.
De
kommande supermakterna har aldrig haft några demokratiska
traditioner, vilket de nu heller inte efter-
strävar. För dessa
miljonarméer av tvångsutnyttjade ungdomar finns inga
socialförsäkringssystem,
eller någon sjukvård. Blir de sjuka, får de arbeta sig friska
eller gå under.
Ofta handlar det om upp till 16 timmars
arbetsdag, utan raster; drygt tre kronor i timmen; en kort undermålig måltid. För toabesök fordras tillstånd.
Uppgifterna var giltiga från 2005, enligt forskning.
”Big bang” för alla
investerare. Kinesiska
myndigheter har inför västerländska finansintressenter kallat
detta för ”Big bang” för alla investerare, helt öppet –
utan att skämmas. De ville i första hand vinna investerarna,
inte den demokratiska opinionen.
Som
vi idag kan se har Kina invaderats av dessa investerande
mamonsvärmar. De kinesiska ledarna blir på detta sätt
förrädare mot sina försvarslösa ung-
domar.
Någon
arbetsrättslagstiftning finns över huvudtaget inte. All form
av facklig organisering, eller opinionsbildning är
totalförbjuden
och straffas hårt. De statliga fackföreningarnas enda syfte
är att hålla löntagarna i schack.
Medaljens framsida är de låga priserna
för väst-
världen,
och dess baksida är rena helvetet.
I detta politiska klimat stormtrivs västvärldens investerare.
Makthavarnas
avsikter handlar om den ekonomiska stormaktsdrömmen. Att denna
utveckling leder till demokrati är väl inte troligt. De tycks
värdera alltring i dess extremaste former av nytta, en slags förvrängd
1800-tals "utilism" (maximalt utnyttjandet av vissa för
sakens skull, eller för nationens skull).
Legalism.
Kina har en lång historia med ovanstående värderingar, som
kallas "legalism". Flera dynastier gjorde sig mäktiga på
att driva legalism in absurdum.
Mycket uträttades
(Kejsarkanalen, Kinesiska muren, Förbjudna staden osv.) Men
detta grundades alltid på människas makt över människa, och
som bara ledde till elände för folkflertalen.
Mao
Zedong var anhängare av legalism, men med vissa sociala förtecken.
Pol Pot, Röda Khmerernas ledare, uttalade också sin beundran för
legalism, idéer han också satte i verket. Mycket kan uträttas
med slaveri eller med billig arbetskraft. Alla världens
imperiedrömmar har gått ut på utnyttjandet av för-
slavad
eller av billig arbetskraft, men som alltid varit
mot människornas vilja.
Diktatur och konformism
skapar inre splittring. Kinas
nuvarande president har vid flera tillfällen varnat och hotat ledarskapet
att hejda den ohöljda korruptionen som växt sig allt starkare
i landet. I diktaturer finns det nämligen inga moraliska spärrar,
och ingen opinion som kan påminna om det ohållbara.
Upprinnelsen
av intermezzot på Tien Anmentorget i Peking handlade just om
denna korruption. Skandalen om världens största beställning
av Rolls Roycebilar för ledarskiktet – flera hundra lyxbilar
– fick intellektuella att explodera och göra uppror.
Den
utveckling vi nu ser i Kina är det andra försöket av ”Det
stora språnget”, som makthavarna inte tillåter att
misslyckas. Priset får betalas med miljonarméer av billig
arbetskraft.
Ingen missunnar Kina att lyckas, men inte till
vilket pris som helst, så som vi ser det för närvarande.
Dessutom,
har det visat sig, är demokrati den främsta framkomligheten
för en ändamålsenlig utveckling, och som gynnar alla
människor.
Parias
som billig arbetskraft. I
Indien, exempelvis, utnyttjas föreställningen om parias, för att kunna förslava arbetskraft till de numera
moderna storföretagen.
Detta utnyttjande har lett till att
Indien utvecklat världens rikaste och största medelklass. De
fattiga utnyttjas hänsynslöst, på alla sätt och
vis – som slavar. Något mänskligt egenvärde har inte
dessa människor. Medlidande och medkänsla definieras och tränas
bort av maktägarna, bara för att underlätta
upprätthållandet av makten över
andra människor.
Flera
av Indiens religioner har emellertid visat stor medkänsla och
medlidande för de svagaste, men de har ingen reell makt över
situationen.
Billig
arbetskraft både här och där.
Idag agerar vissa kretsar för att svenska löntagare ska
konkurrensutsättas i förhållande till världsmarknaden. Det
är oftast nyliberala företrädare. En sådan anpassning skulle inte gynna några människor alls.
Om
inte sådant agerande är ondska så är väl heller inte
slaveri någon ondska, i alla fall inte med deras ögon. Men med
solidariska ögon är dessa värderingar helt asociala och odemokratiska.
Här ser vi hur globala förhållanden även blir inrikes-
politik
hos oss. Ingens lycka är viktigare än någon annans!
Paul
Lindberg
Senast
uppdaterad 2007-08-27
|