 |
| |
Organisationer
som står bakom uppropet är Skydda Skogen,
Naturskyddsföreningen i Jokkmokk, Greenpeace,
Fältbiologerna, BirdLife Sverige och Jordens Vänner. |
Foto:
Greenpeace / Mose Agestam / Skydda Skogen
|
GREENPEACE
– SKYDDA SVENS SKOG
Skydd
av fjällskogsområde
Massivt
stöd för Karatj-Råvvåive
Sex
miljöorganisationer och mer än 11 000 privatpersoner kräver nu
att hela den fjällnära gammelskogen Karatj-Råvvåive i Jokkmokks
kommun får skydd som naturreservat. 4000 hektar av området är
fortfarande utan skydd och delar av gammelskogen kan komma att
avverkas.
Mattias
Areskog: |2021-06-09|
– K
Det
en kvadratmil stora fjällskogsområdet Karatj-Råvvåive har sedan
länge varit planerat som naturreservat. När reservatet till slut
bildades 2018 så hade nästan halva det skyddsvärda området
skurits bort. Istället skulle markägaren och myndigheter
undersöka möjligheten att bilda en så kallad ekopark. Det skulle
ge området ett mycket svagare skydd utan förbud mot avverkning av
skogar med höga naturvärden.
–
Att bilda en ekopark kan framstå som ett fullgott alternativ till
naturreservat, men det innebär likväl i praktiken att den
skyddsvärda skogen kan huggas ner. Vad har den biologiska
mångfalden vunnit då? säger Linda Ellegaard Nordström från
Skydda Skogen.
Områdets
naturvärden är unika
Skogsstyrelsen
presenterade i början av året resultatet från sin
ekoparksutredning av Karatj Råvvåive, och där slår de fast att
”områdets naturvärden och kulturhistoriska värden är unika och
ett formellt skydd över området är att rekommendera”. Det är
samma bedömning som både Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i
Norrbotten gjort.
–
Vi som står bakom uppropet för Karatj-Råvvåive förespråkar att
hela området får ett formellt skydd som naturreservat. Stora
sammanhängande naturskogsområden som Karatj-Råvvåive är mycket
viktiga att behålla ofragmenterade, för att kunna säkra en intakt
fågelfauna med arter som lappmes, tretåig hackspett och lavskrika,
säger Lotta Berg från BirdLife Sverige.
Förhandlingar
mellan Naturvårdsverket och markägaren
Skogarnas
naturvärden är höga och väldokumenterade, och mer än hälften
är redan klassade som nyckelbiotoper. Vidare utgör de
hänglavsrika tallhedarna ett riksintresse för rennäringen och
kärnområde för Tuorpons sameby. Där finns gott om
kulturhistoriska spår av barktäkter, samiska boplatser, eldhärdar
med mera. Just nu pågår förhandlingar mellan Naturvårdsverket
och markägaren Jokkmokks Allmänning för att avgöra områdets
öde.
De
organisationer som står bakom uppropet är Skydda Skogen,
Naturskyddsföreningen i Jokkmokk, Greenpeace, Fältbiologerna,
BirdLife Sverige och Jordens Vänner. 11 300 privatpersoner från
hela världen har undertecknat uppropet.
Läs
Skydda Skogens brev
Till
Jokkmokks Allmänning, Länsstyrelsen i Norrbotten,
Miljödepartementet och Naturvårdsverket
BREVET
|
