 |
|
Aktieägarna
som ligger bakom affärsupplägget för Nya Karolinska och de
bolag som ska driva anläggningen ser ut att göra goda
vinster eftersom bolagen sk(r)attar i paradiset.
|
Foto: NeoCaro
|
SKATTEPARADISET
Tjäna
i Sverige
Skatta
i paradiset
I
några dagar i slutet av 2014 var det en het debatt om den så
kallade Lux Leaks-affären. Stora svenska bolag utnyttjade
Luxemburgs generösa skattelagar och plötsligt sjönk
skatteinbetalningarna till det svenska samhället. Och denna
hantering fortsätter även i dag i lite olika former. Det senaste
tillskottet i denna genre är flyktingbarn som kommer från helvetet
men där deras vinstgivande omhändertagande i Sverige också hamnar
i något skatteparadis.
Ulf Svensson: |2015-09-29| Pengar
luktar inte konstaterade redan den romerske kejsaren Vespasianus,
kejsare i Rom mellan 69 – 79 efter Kristus, när han införde
skatt på de offentliga toaletterna. I dag är det knappast någon
affärsverksamhet som luktar. Inte ens bristerna i omhändertagandet
för ensamkommande flyktingbarn verkar uppröra någon i samhället.
Även om IVO, Inspektionen för Vård och Omsorg, lagt in högsta växeln
för att komma tillrätta med problemen. Attendo är ett av de bolag
som fått flera allvarliga anmärkningar, men där vill ingen
ansvarig ställa upp för någon intervju när SvD ringer upp.
Vinster
i välfärden
Diskussionen
om vinster i välfärden handlar bland annat om att vinsterna,
skatterna och framtida konsumtion hamnar någon annan stans i världen.
Att stora summor årligen för svensk välfärd förs ur landet och
därmed spär på den kris som framförallt Stockholmare upplever i
Stockholms Läns Landsting, som blir än mera akut för varje dag
som går. 10 procent av Radiumhemmets personal, cirka 60 personer,
slutade sin anställning mellan 2014 – 2015 på grund av horribla
arbetsförhållanden.
Av
egen erfarenhet vet jag också att privatiseringen gör att vårdkedjorna
slås sönder, försämrar tillgängligheten till snabb och säker vård
och gör att i slutändan allt blir dyrare. Inte minst tillkommer
ofta onödig vård på grund av förseningar inom vården. Människor
med cancerdiagnoser är bland annat de som betalar priset för denna
vinstjakt. Människor dör i köer och kaos vilket man inte trodde
var möjligt för bara några decennier sedan.
Nya
Karolinska i Solna
En
av skandalerna inom Stockholms Läns Landsting är bygget av Nya
Karolinska i Solna. Det senaste är att det mesta i upphandlingen sköttes
av en särskild förvaltning där varken politiker eller
landstingets finansavdelning hade full insyn, allt enligt den
fortsatta granskning som för närvarande SvD genomför (kanske den
enda dagstidning i Sverige med resurser och kompetens att genomföra
kritisk granskning). Man undrar oroligt vem/vilka som legat bakom
detta upplägg. Är det politiker, tjänstemän eller vem?
Kostnadsramar
har sprängts, likaså tidsramar och ännu har vi inte slutnotan. Vi
vet bara att den ordinarie verksamheten på Karolinska Sjukhuset
lider av kraftiga besparingar, mycket missnöjda medarbetare och
allt kärvare förhållanden för många av de patientgrupper som
betjänas av sjukhuset vård och omsorg. Men aktieägarna i de bolag
som ligger bakom affärsupplägget och de bolag som ska driva anläggningen
ser ut att göra goda vinster eftersom bolagen sk(r)attar i
paradiset.
Vem
betalar?
Det
finns naturligtvis ett svar på denna fråga; främst vanliga löntagare,
patienter som får sämre vård och medarbetare inom vården som
sliter för att få allt att gå ihop. Sen finns det de som inte
betalar; människor med privata sjukförsäkringar (subventioneras
av folkflertalet), företagen (som tjänar pengar i Sverige men som
struntar i svenska skatter) och ägarna till företagen som bli allt
rikare (och som betalar väldigt lite i skatt – med få undantag).
Men allt sämre vård och omsorg har också en samhällsekonomisk
sida som innebär att vårt samhälle skulle kunna fungera mycket bättre
om vi fick in dessa skattemedel; vi kunde underhålla vår
infrastruktur, bygga bostäder, öka insatserna för de nya målen
inom FN:s satsning om global hållbar utveckling – The 2030
Agenda, hantera flyktingkrisen som fyra närliggande frågor.
För
många är paradiset inte den vardag som man i dag genomlever sina
liv. Men, självfallet kan vi tackla alla mänsklighetens utmaningar
på ett bättre sätt om vi slår in på en mer solidarisk och
demokratisk väg. Just nu har många förlorat sitt hopp vilket
brukar vara det sista som överger en människa, men just
flyktingkrisen har också visat att det finns empati i världen och
att en ny världsordning är mer angelägen än på länge.
|