IHS

Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

 

Aktieägarna som ligger bakom affärsupplägget för Nya Karolinska och de bolag som ska driva anläggningen ser ut att göra goda vinster eftersom bolagen sk(r)attar i paradiset. 

Foto: NeoCaro

SKATTEPARADISET

Tjäna i Sverige

Skatta i paradiset

I några dagar i slutet av 2014 var det en het debatt om den så kallade Lux Leaks-affären. Stora svenska bolag utnyttjade Luxemburgs generösa skattelagar och plötsligt sjönk skatteinbetalningarna till det svenska samhället. Och denna hantering fortsätter även i dag i lite olika former. Det senaste tillskottet i denna genre är flyktingbarn som kommer från helvetet men där deras vinstgivande omhändertagande i Sverige också hamnar i något skatteparadis.


  Ulf Svensson: |2015-09-29Pengar luktar inte konstaterade redan den romerske kejsaren Vespasianus, kejsare i Rom mellan 69 – 79 efter Kristus, när han införde skatt på de offentliga toaletterna. I dag är det knappast någon affärsverksamhet som luktar. Inte ens bristerna i omhändertagandet för ensamkommande flyktingbarn verkar uppröra någon i samhället. Även om IVO, Inspektionen för Vård och Omsorg, lagt in högsta växeln för att komma tillrätta med problemen. Attendo är ett av de bolag som fått flera allvarliga anmärkningar, men där vill ingen ansvarig ställa upp för någon intervju när SvD ringer upp.     

Vinster i välfärden

Diskussionen om vinster i välfärden handlar bland annat om att vinsterna, skatterna och framtida konsumtion hamnar någon annan stans i världen. Att stora summor årligen för svensk välfärd förs ur landet och därmed spär på den kris som framförallt Stockholmare upplever i Stockholms Läns Landsting, som blir än mera akut för varje dag som går. 10 procent av Radiumhemmets personal, cirka 60 personer, slutade sin anställning mellan 2014 – 2015 på grund av horribla arbetsförhållanden.

Av egen erfarenhet vet jag också att privatiseringen gör att vårdkedjorna slås sönder, försämrar tillgängligheten till snabb och säker vård och gör att i slutändan allt blir dyrare. Inte minst tillkommer ofta onödig vård på grund av förseningar inom vården. Människor med cancerdiagnoser är bland annat de som betalar priset för denna vinstjakt. Människor dör i köer och kaos vilket man inte trodde var möjligt för bara några decennier sedan.  

Nya Karolinska i Solna

En av skandalerna inom Stockholms Läns Landsting är bygget av Nya Karolinska i Solna. Det senaste är att det mesta i upphandlingen sköttes av en särskild förvaltning där varken politiker eller landstingets finansavdelning hade full insyn, allt enligt den fortsatta granskning som för närvarande SvD genomför (kanske den enda dagstidning i Sverige med resurser och kompetens att genomföra kritisk granskning). Man undrar oroligt vem/vilka som legat bakom detta upplägg. Är det politiker, tjänstemän eller vem? 

Kostnadsramar har sprängts, likaså tidsramar och ännu har vi inte slutnotan. Vi vet bara att den ordinarie verksamheten på Karolinska Sjukhuset lider av kraftiga besparingar, mycket missnöjda medarbetare och allt kärvare förhållanden för många av de patientgrupper som betjänas av sjukhuset vård och omsorg. Men aktieägarna i de bolag som ligger bakom affärsupplägget och de bolag som ska driva anläggningen ser ut att göra goda vinster eftersom bolagen sk(r)attar i paradiset.                  

Vem betalar?

Det finns naturligtvis ett svar på denna fråga; främst vanliga löntagare, patienter som får sämre vård och medarbetare inom vården som sliter för att få allt att gå ihop. Sen finns det de som inte betalar; människor med privata sjukförsäkringar (subventioneras av folkflertalet), företagen (som tjänar pengar i Sverige men som struntar i svenska skatter) och ägarna till företagen som bli allt rikare (och som betalar väldigt lite i skatt – med få undantag). Men allt sämre vård och omsorg har också en samhällsekonomisk sida som innebär att vårt samhälle skulle kunna fungera mycket bättre om vi fick in dessa skattemedel; vi kunde underhålla vår infrastruktur, bygga bostäder, öka insatserna för de nya målen inom FN:s satsning om global hållbar utveckling – The 2030 Agenda, hantera flyktingkrisen som fyra närliggande frågor.

För många är paradiset inte den vardag som man i dag genomlever sina liv. Men, självfallet kan vi tackla alla mänsklighetens utmaningar på ett bättre sätt om vi slår in på en mer solidarisk och demokratisk väg. Just nu har många förlorat sitt hopp vilket brukar vara det sista som överger en människa, men just flyktingkrisen har också visat att det finns empati i världen och att en ny världsordning är mer angelägen än på länge.  

RLC