
|
|
EU
spelade en central roll i Paris när det globala klimatavtalet
förhandlades fram i slutet av förra året. Nu gäller det för
EU att leva upp till den ledarrollen.
|
Foto: EU
|
NATURSKYDDSFÖRENINGEN
Skärp
EU:s klimatmål
I
linje med Parisavtalet
EU-kommissionen
vill anpassa ambitionsnivån i EU:s klimatpolitik till eftersläntrarna.
Kryphål tycks vara viktigare än utsläppsminskningar, enligt
Naturskyddsföreningens och som uppmanar regeringen att verka för
att 2030-målet skärps och att kryphålen täpps till i
kommissionens förslag.
Med föreslagna låga
ambitioner kommer EU inte kunna leva upp till Parisavtalet.
Johanna
Sandahl: |2016-09-169|
EU-kommissionen har lagt fram nya förslag på hur det övergripande
klimatmålet för utsläppen av växthusgaser utanför utsläppshandelssystemet
(ETS) ska fördelas mellan medlemsstaterna fram till år 2030.
EU:s
övergripande klimatmål till år 2020 är att minska utsläppen med
20 procent jämfört med 1990. Det överträffades många år i förväg
– redan 2014 hade utsläppen minskat med 23 procent. Utsläppen
utanför ETS är uppdelade i olika nationella mål fram till 2020,
och en majoritet av medlemsstaterna har redan överträffat sina mål.
Nu förhandlas målen till år 2030.
Kryphål
prioriteras
Men
trots att målen har överträffats flera år i förväg har man
inte dragit lärdom av detta. Istället anpassas ambitionsnivån
till eftersläntrarna, och kryphål tycks vara viktigare än utsläppsminskningar.
Det överenskomna målet är att utsläppen utanför ETS ska minska
med endast 30 procent till 2030 jämfört med 2005. Med ett så lågt
satt mål kommer EU inte kunna leva upp till Parisavtalet, vars
budskap är att hela världens utsläpp ska vara nära noll år 2050
och att rika länder ska gå före.
Sverige
har fått ett åtagande att minska utsläppen med 40 procent till
2030. Andra länder har fått lägre åtaganden, och nio länder
tillåts rent av öka sina utsläpp. Att EU:s 28 medlemsländer har
olika möjligheter att gå snabbt fram är självklart, men att utsläppen
tillåts öka i vissa länder är helt oacceptabelt.
Kommissionens
förslag innehåller en rad allvarliga brister. Fyra övergripande
svagheter är:
Det
övergripande målet på 30 procents utsläppsminskning 2005-2030 är
alldeles för lågt satt, både i relation till vad EU bör göra i
linje med Parisavtalet och vad som krävs enligt klimatforskningen för
att begränsa den globala uppvärmningen.
tre
omfattande kryphål
Ländernas
tillåtna årliga utsläpp till 2030 har fördelats utifrån
antaganden om alltför höga utsläppsnivåer år 2021. Utsläppen väntas
inte alls minska under åren fram till 2021, vilket rimmar illa med
den utveckling vi hittills har sett.
Förslaget
innehåller tre omfattande kryphål, som ytterligare urvattnar det
redan mycket svaga förslaget. Det handlar om tillgodoräknande av
kolsänkor, överflytt av utsläppsrätter från utsläppshandelssystemet
till den icke-handlande sektorn, samt en extra utsläppsbonus till
tolv länder.
Kommissionen
lägger ett förslag om översyner av måluppfyllnaden, vilket är
bra, eftersom målen kommer behöva vässas. Men kommissionens översyner
inträffar för sent för att kunna påverka måluppfyllelsen.
Naturskyddsföreningen
föreslår därför Sveriges regering att kraftfullt verka för att:
Skärpa 2030-målet i
linje med Parisavtalet. EU:s totala utsläpp bör minska med i
storleksordningen 60-70 procent till 2030.
Utgå från en ambitiös
klimatpolitik i EU också fram till 2021 vid fördelningen av utsläppsutrymme.
Ta
bort kryphålen i kommissionens förslag
Införa
en tidig och återkommande mekanism för att successivt skärpa målen,
enligt samma princip som i Parisavtalet.
Markera att Sverige inte tänker
använda sig av de kryphål som kommissionen erbjuder.
EU spelade en central roll i
Paris när det globala klimatavtalet förhandlades fram i slutet av
förra året. Nu gäller det för EU att leva upp till den
ledarrollen.
Johanna
Sandahl är ordförande Naturskyddsföreningen
|