IHS

Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

 

Förbättra de svenska järnvägarna istället för Förbifart Stockholm. 

 

ENERGI OCH DEMOKRATI

Löfvens resa

Det gröna folkhemmet?

Det är två frågor som återigen gör det svårt att rösta på Socialdemokraterna i nästa års riksdagsval. Det ena handlar om utbyggnaden av Förbifart Stockholm och den andra om avskaffandet av det kommunala vetot mot vindkraftsetableringar. Häromdagen blev vi varse sårbarheten i det stockholmska trafiksystemet – det var nämligen återigen totalstopp på en av Stockholms infarter, en krasch och trafiken stängdes av, vilket dels visar sårbarheten i det nuvarande systemet, dels den kostnad som krävs för att bygga ett robust vägnät i huvudstaden. Och avskaffandet av det kommunala vetot mot vindkraftsetableringar är en trist påminnelse om ett maktpartis prioriteringar.


 Ulf Svensson: |2013-08-28Det finns massor att läsa om Förbifart Stockholm vilket gör att fakta inte är det som fattas. Snarare handlar det om analysen. När städer blir mer tillgängliga, vilket i många fall är både sympatiskt och eftersträvansvärt, finns en tendens att människor bosätter sig i en krans runt staden. Detta innebär att ju fler vägar och leder som man bygger desto mer spridd bebyggelse. Tyvärr har denna nya utbredning nackdelen att den kollektiva trafiken har svårt att hänga med i svängarna vilket drabbar alla som inte har bil. En annan effekt är att billeder är transportalstrande, det vill säga ju fler gator, vägar och leder som byggs desto mer trafik – och var det lider, mer, fler och längre köer. Och sist men inte minst, ökad trafik leder till ett än mera obalanserat klimat.

Om man till detta lägger förtätning i glesare utbyggda stadsdelar ökar trafiktrycket än mera. I alla fall om man inte bygger ut den kollektiva trafiken i motsvarande mån. Och, det är här som mina svårigheter med Socialdemokraternas nuvarande ledning uppkommer. (S) vill göra allt på en gång men det saknas medel att lösa alla utmaningar och av någon anledning prioriterar man biltrafiken – korkat!

Kort sagt, att i en tid när vi borde vara ytterst måna om att investera för framtida generationer borde vi inte bygga fast oss än mera i ett trafiksystem som gynnar fåtalet, drar massor av fossil energi, ockuperar mark som kan användas till annat, är kostsamt och exkluderar andra alternativ. Frågan är varför Socialdemokraterna fortfarande är bilkramare?

Vindkraft och det kommunala vetot

Vindkraften kommer att spela en viktig roll i det framtida energisystemet. Problemet är att de förnybara energikällorna läggs på toppen av den kraft vi idag har och således ökar den totala energianvändningen i vårt samhälle.

IVA (Ingenjörs Vetenskaps Akademin) har nyligen räknat ut att det går att energieffektivisera industrins energianvändning med 50 procent till 2050, samtidigt som man konstaterar att den totala energimängden ökar från 148 TWh i dag till cirka 165 TWh år 2050. Tanken verkar inte heller vara att det förnybara ska in och det fossila ska ut. Man kan fråga sig vad detta spår leder och vad som är problematiskt med detta.

För det första krävs för all energiproduktion, förnybar som icke förnybar, i vårt samhälle att råvaror utvinns, omvandlas och bearbetas vilket kräver energi och transporter. Utan fossil energi, gruvdrift och annan resursomvandling blir det varken vindkraftverk eller elbilar. Denna omvandling släpper naturligtvis ut en ansenlig mängd koldioxid som påverkar vårt klimat och påverkar vår naturmiljö negativt.

För det andra vill inte våra kraftbolag att deras kunder ska spara eller bli allt för resurseffektiva vilket man kan förstå. Producerar man kraft vill man självfallet sälja och få in så mycket slantar som möjligt.

För det tredje är hög energianvändning, som är fallet i norden med en stor mängd vattenkraft i energisystemen, något som påverkar resursanvändningen total i samhället vilket driver på konsumtionen av diverse prylar (se bilagt exempel på prylsamhällets konsumtion).

För det fjärde borde rättvisa och solidaritet finnas med i diskussionerna; dels med människor i områden som saknar förutsättningar att producera el (många i världen saknar t.ex. fortfarande elström), dels att vi idag konsumerar jordens resurser i en allt snabbare och allt ohållbarare takt, till men för kommande generationer. Detta trots att vi säger oss veta vad vi gör och att vi vet att även så kallad grön energiomvandling är resurskrävande.

Detta är hyckleri så det storknar!

problemet med vindkraft

Vad är då problemet med vindkraft, socialdemokraterna och det kommunala vetot? I forskningsprogrammet Vindval kan man hitta en rad olika rapporter om ditt och datt gällande den storskaliga vindkraftsutbyggnaden. Det är speciellt två rapporter som sticker ut: dels en syntesrapport, och dels en rapport som handlar om opinionen mot vindkraft.

I syntesrapporten tar man till exempel inte upp frågan kring den naturvetenskapliga forskningen om påverkan på ekologiska samband, inte heller hur vindkraft byggs eller transportvägarna. Det vill säga några av de viktigaste frågorna lämnar man walk over.

I en annan rapport om opinionen sägs det bland annat följande: ”I detta sammanhang kom i tilltagande utsträckning expertis att ställas mot lekmän. Biologer, ekologer, landskapsplanerare, miljövårdsadministratörer och andra experter såg i regel inga miljömässiga problem med vindkraftsutbyggnaden i de former den planerades medan lokala medborgargrupper utan professionell kompetens tog strid för sin bygd, sitt landskap eller den plats de gjort till sin.”

Man kan undra vad det är för problem med att kämpa för sin bygd? Av forskare ges även en annan bild av vad som händer när vindkraft placeras på fel ställe. Man förstör habitat, tar bort kolsänkor, förändrar hydrologin, försvårar för vissa arter, bygger vägar som försvårar utbyte mellan olika områden som gynnar skadeinsekters utbredning, hotar rennäringens framtid samt att man påverkar ekosystemtjänsternas ständigt pågående produktion vilket för tillfället utreds av en statlig utredning.

Samtidigt kan man konstatera att mycket av dessa markkonflikter kan minimeras, eller helt elimineras, om det fanns en övergripande fysisk planering i Sverige vilket det tidigare gjorde i vårt land.

Demokratifrågan viktigast

Kanske är det demokratifrågan som är viktigast. Tänk att det kommer ett utländskt bolag som via elcertifikatsystemet får in en stor del garanterad intäkt från svenska och norska elkonsumenter, förstör friluftslivsområden och försvårar expansion av turismnäringen, tar hem alla vinster och lämnar kvar en industritomt som tar många år att återskapa. Självfallet kan de under tiden ha utplånat vissa habitatområden och andra förutsättningar för att livet ska återvända. Är detta inget en lokalbefolkning borde ha något att säga till om?

Jo, jag tror att vindkraft kommer att fylla en viktig funktion i den svenska energiförsörjningen. Men det förslag till nya riktlinjer för riksintresset vindbruk kan få hela lasset att välta. Att peka ut de mest unika miljöer vi har i Sverige är nog det mest kontraproduktiva förslaget som lagts i vårt land när det gäller den framtida energiförsörjningen.

Till och med branschorganisationen Svensk Vindenergi, Boverket, Naturvårdsverket och Naturskyddsföreningen tycker samma sak. Kanske är det dags för en omstart av den fysiska riksplaneringen som tog en övergripande planeringsperspektiv och såg till helheten som nu måste till för att rädda vad som räddas kan. Fortsättning föjer ...

ELFÖRBRUKNING I VARDAGSLIVET

Apparatnivån

Går man ner på ”apparatnivå” – detaljerad nivå – kan bilden av elförbrukningen bli ännu mer fattbar eftersom den relateras till ett handfast vardagsliv.

 Ulf Svensson:  Man kan fråga sig hur mycket el som olika apparater respektive lampor drar på ett år, uttryckt som kWh, men där alla funktioner/ bekvämligheter inte finns i alla hushåll som exempelvis bastuaggregat. 

Apparater och lampor, som har en tendens att bli allt fler, kan också delas in i fyra så kallade användarberoende enligt följande: 

1:a manuella = sätts på och stängs av användaren efter behov, 

2:a halvautomatiska = sätts på av användaren men styrs av ett program, 

3:e automatiska = är termostatreglerade, samt 

4:e ständigt på = apparater som ständigt är påsatta. Vi får då följande bild, enligt fakta från Öresundskraft och forskaren Mats Bladh, som är ett urval av funktioner/apparater:

1. Manuella

Bastu

Ugn

Torkskåp

Solarium

Spisplatta

Spisplatta

Strykjärn

Infravärme

Hårtork

Dammsugare

Kupévärmare

Kaffebryggare

Våffeljärn

Glödlampor 10 st

Motorvärmare

Glödlampor 10 st

Glödlampor 10 st

Spisfläkt

TV

Dator

Elvisp

LCD-TV

Värmedyna

Lysrör

Parabol

Receiver

Julljusstake

Dator, vila

DVD

Video

Lågenergilampa

CD-spelare

Skrivare

TV, vila

DVD, vila

Batteriladdare

Watt

5000

2200

2000

2000

2000

1500

1300

1000

1000

900

900

900

900

600

500

400

250

200

140

125

90

60

60

36

30

30

25

25

15

15

11

10 

10

10

5

5

Tim/år

52

104

208

52

243

243

52

48

30

52

240

365

26

730

240

730

730

183

730

365

13

730

52

730

365

730

240

365

104

104

730

365

52

730

104

52

kWh

260

229

416

104

486

365

68

48

30

47

216

329

23

438

120

292

183

37

102

46

1

44

3

26

11

22

6

9

2

2

8

4

1

7

1

0

2. Halvautomatiska

Tvättmaskin

Diskmaskin

Vattenkokare

Torktumlare

Mikrougn

Brödrost

Watt

2300

2000

2000

2000

1300

1000

Tim/år

208

365

30

208

42

30

kWh

478

730

60

416

55

30

3. Automatiska

Varmvattenberedare

Frysskåp

Kylskåp

Glödlampa, timer

Watt

3000

200

150

40

Tim/år

1460

2555

2555

720

kWh

4380

511

383

29

4. Ständigt på

Akvarium

Receiver, vila

Dator, av

Parabol, vila

Video, av

Digitalbox

Klockradio

Telefonsvarare

Mikrougn, vila

 

Watt

110

30

15

15

10

10

5

5

3

Tim/år

8760

8030

8030

8395

8656

8760

8760

8760

8718

kWh

964

241

120

126

87

88

44

44

26