 |
| |
Amnesty
Internationals generalsekreterare Agnès Callamard, har
besökt Ukraina och pratat med överlevare och
familjemedlemmar, men också träffat ukrainska befälhavare
och ledare.
|
Foto:
AI |
Amnesty
International
Ryssland
måste ställas till svars
Ukraina:
Ryska styrkor måste ställas till svars för en rad krigsbrott som
begåtts i området nordväst om Kiev. Det säger Amnesty
International i en ny rapport som publiceras i dag. Utredningen har
genomförts på plats i Ukraina.
Marie
Struthers:
|2022-05-06| Rapporten ‘He’s Not
Coming Back’: War Crimes in Northwest Areas of Kyiv Oblast’
bygger på dryga 80 intervjuer och omfattande granskningar av
materiella bevis. Amnesty International har dokumenterat
rättsstridiga luftangrepp mot Borodjanka och utomrättsliga
avrättningar i andra städer och byar, inklusive Butja, Andriivka,
Zdvyzhivka och Vorzel.
En
delegation från Amnesty, ledd av Amnesty Internationals
generalsekreterare Agnès Callamard, har de senaste dagarna besökt
regionen och pratat med överlevare och familjemedlemmar, men också
träffat ukrainska befälhavare och ledare.
–
De ryska styrkornas attacker följer ett mönster som inkluderar
både rättsstridiga angrepp och medvetet dödande av civila, säger
Agnès Callamard, generalsekreterare för Amnesty International.
–
Vi har träffat familjer vars medlemmar har dödats i fruktansvärda
angrepp. Deras liv har för alltid förändrats på grund av den
ryska invasionen. Vi står bakom deras krav på rättvisa och
understryker hur viktigt det är att de ukrainska myndigheterna, den
internationella brottsmålsdomstolen (ICC) och andra säkerställer
att bevis som kan vara till hjälp i en framtida
krigsbrottsrättegång bevaras. Det är av största vikt att alla
som bär ansvar, även uppåt i befälsordningen, ställs till
svars.
Utomrättsliga
avrättningar
I
Borodjanka dokumenterade Amnesty hur minst 40 civila dödats i
oproportionerliga och urskillningslösa attacker. Angreppen jämnade
ett helt bostadsområde med marken och gjorde att tusentals
människor stod utan boende. I Butja och
flera andra städer och byar nordväst om Kiev kunde Amnesty
dokumentera 22 döda personer. De flesta var uppenbara
utomrättsliga avrättningar som ryska styrkor bär ansvar för.
Under
de tolv dagar som utredningen pågick intervjuade Amnestys utredare
boende i Butja, Borodjanka, Novyi Korohod, Andriivka, Zdvyzhivka,
Vorzel, Makariv och Dmytrivka. Man besökte även flera platser där
människor dödats. Allt som allt
intervjuade Amnestys utredare 45 personer som hade bevittnat eller
hade förstahandskunskap om olagligt dödande av deras släktingar
och grannar av ryska soldater. Man intervjuade även 39 andra
personer som hade bevittnat eller hade förstahandskunskap om de
luftangrepp som riktade in sig på åtta flerfamiljshus.
Olagliga
luftangrepp i Borodjanka
Den
1 och 2 mars träffade en rad ryska luftangrepp mot åtta olika
flerfamiljshus i Borodjanka, som ligger ungefär sex mil nordväst
om Kiev. I husen bodde fler än 600 familjer. I
angreppen dödades minst 40 människor som bodde i husen. Själva
husen förstördes, inklusive dussintals omgivande byggnader och
hus. De flesta människor som dödades befann sig i husens källare,
där de sökt skydd. Andra dödades i sina lägenheter.
På
morgonen den 2 mars dödades minst 23 människor i Byggnad 359 på
Tsentralna Street i en enda attack. Bland de dödade fanns fem av
Vadim Zahrebelnijs släktingar: hans mamma Lydia, hans bror
Volodymyr och hans fru Julia, och hennes föräldrar: Lubov och
Leonid Hurbanov.
20
minuter efter att vi lämnat huset blev det bombat
Vadim
berättade för Amnesty: “Vi [Vadim och hans son] lämnade Byggnad
359 strax efter sju på morgonen. Men min mamma, min bror och hans
fru och hennes föräldrar bestämde sig för att stanna i källaren
eftersom de var rädda för att bli skjutna av de ryska soldaterna
om de gick ut på gatan. Ungefär 20 minuter efter att vi lämnat
huset blev det bombat. Allihop blev dödade tillsammans med våra
grannar.”
Vasil
Jarosjenko var i närheten av en av byggnaderna när den träffades.
Han berättade: “Jag lämnade min lägenhet för att jobba lite i
garaget medan min fru skulle hjälpa några grannar ner till
källaren. När jag kom fram till garaget, ungefär 150 meter från
byggnaden, hörde jag en stor explosion. Jag duckade ner bakom
garaget. När jag tittade såg jag ett stort hål i byggnaden. Hela
mittenpartiet av huset hade kollapsat, precis i den del där de
boende hade sökt skydd i husets källare. Min fru Halina var en av
de som dödades. Jag kan fortfarande se henne framför mig, vid
dörren till vår lägenhet – lägenheten som var vårt hem under
40 år.”
Den
1 mars träffades sex andra byggnader i närheten i en serie
luftangrepp. Minst sju personer dödades i Byggnad 371 på
Tsentralna Street, däribland den 39-åriga kirurgen Vitalij Smisjuk,
hans fru Tetjana och deras fyraåriga dotter Jeva.
Det
var stridsvagnar på gatorna
Vitalijs
mamma Ludmila berättade för Amnesty: “När situationen
förvärrades blev det för farligt att flytta från en del av
staden till en annan. Det var stridsvagnar på gatorna… Människor
var rädda för att vara utomhus. Jag pratade med min son och sa åt
honom att ta sig därifrån, men han var orolig för att gå
utomhus. De tog skydd i källaren — men bomben förstörde hela
mittendelen av byggnaden, där källaren låg.”
Inga
permanenta ukrainska militära mål ska ha funnits i eller omkring
några av byggnaderna som träffades, men det har rapporterats om
att beväpnade individer som stöder de ukrainska styrkorna då och
då hade skjutit mot passerande ryska militärfordon från i eller
omkring några av byggnaderna. Att medvetet, direkt eller
oproportionerligt, attackera civila objekt utgör krigsbrott.
Amnesty
har skapat en interaktiv 360-graders representation av de omfattande
skador som de ryska luftangreppen mot Borodjanka har orsakat.
Utomrättsligt
dödande och avrättningar
Utomrättsligt
dödande och avrättningar i området nordväst om Kiev. I
slutet av februari ockuperade ryska styrkor staden Butja, cirka 30
kilometer nordväst om Kiev. Fem män dödades av ryska styrkor i
vad som var uppenbara utomrättsliga avrättningar. Detta skedde
mellan den 4 och 19 mars i fem sammanhängande byggnader runt en
innergård nära korsningen mellan gatorna Yablunska och
Vodoprovidna.
En
av offren var Jevhen Petrasjenko, en 43-årig försäljningschef och
tvåbarnsfar, som sköts ihjäl i sin lägenhet den 4 mars. Jevhens
fru Tajiana berättade för Amnesty att hon befann sig i byggnadens
källare medan Jevhen var kvar i deras lägenhet. Han hade gått
iväg för att hjälpa en granne samtidigt som ryska soldater gick
från dörr till dörr och genomförde husrannsakan. Dagen efter
hittade en granne Jevhens kropp i parets lägenhet.
Ryska
soldater gav senare Tatjana tillstånd att besöka parets
lägenheten. Hon berättade för Amnesty att “Jevhen låg död i
köket. Han hade blivit skjuten i ryggen, i närheten av lungorna
och levern. Hans kropp fick ligga kvar i lägenheten till den 10
mars, då vi fick möjlighet att begrava honom i en grund grav på
innergården.”
Amnestys
utredare hittade två kulor och tre patronhylsor inne i lägenheten
på den platsen där Jevhen dödats. Enligt Amnestys vapenutredare
var det svartspetsade 7N12 pansargenomträngande 9x39 mm patroner.
Dessa kan endast avfyras av speciella gevär som används av vissa
ryska elitstyrkor, inklusive de styrkor som enligt uppgifter varit
aktiva i Butja under den här perioden.
Militära
dokument, som hittades i Butja
Militära
dokument, som hittades i Butja och som Amnestys utredare analyserat,
ger ytterligare indikationer på att dessa ryska styrkor varit
inblandade. Dokumenten inkluderade värnplikts- och
utbildningsregister som tillhörde en förare och mekaniker från
VDV:s 104:e regemente, alltså ryska luftburna styrkor. Värt att
notera i detta fall är att vissa VDV-enheter är utrustade med just
sådana gevär som avfyrar pansargenomträngande 9x39 patroner.
Mellan
den 22 och 23 mars dödades även Leonid Bodnarchuk, en 44-årig
byggnadsarbetare som bodde i samma byggnad som Jevhen Petrasjenko.
Boende som hade sökt skydd i byggnadens källare berättade för
Amnesty att ryska soldater skjutit Leonid när han gick uppför
trappan från källaren, och att de sedan kastade en granat i
trapphuset. De boende hittade senare Leonids lemlästade kropp i en
blodpöl i källartrappan.
Amnestys
utredare och samlade bevis
Amnestys
utredare hittade stora blodfläckar över flera trappsteg på
trapporna som leder ner till byggnadens källare. Man hittade även
brännmärken och skador på väggen i trapphuset som
överensstämmer med dem efter en granatexplosion. Amnesty
har även samlat bevis och vittnesmål om utomrättsligt dödande,
inklusive uppenbara utomrättsliga avrättningar. En del offer hade
sina händer bundna bakom ryggen, medan andra visade tecken på
tortyr.
En
av dem som dödades I byn Novyi Korohod var den 46-årige
byggnadsarbetaren Viktor Klokun. Hans partner, Olena Sakhno,
berättade för Amnesty att några bybor tagit med henne till
Viktors kropp den 6 mars. "Hans händer var bundna bakom ryggen
med en vit plastbit och han hade blivit skjuten i huvudet."
Oleksij
Sychevkijs fru Olha, 32 år, och Oleksijs pappa Olexandr, 62 år,
dödades när bilkonvojen de färdades i besköts av vad de tror var
ryska styrkor.
"Bilkonvojen
vi färdades i bestod endast av flyende civila. Det fanns barn i
nästan alla bilar. Precis när vår bil hade nått en länga med
träd hörde jag skott – först enstaka skott, sen en
skottlossning.”
“Skotten
träffade den första bilen i konvojen vilket gjorde att hela
konvojen stannade. Min familj åkte i bilen bakom det första
fordonet. Minst sex eller sju skott träffade vår bil. Min pappa
dödades omedelbart av en kula i huvudet. Min fru och min son
träffades av metallsplitter.”
I
april besökte Amnestys utredare Butja, Borodjanka och andra
närliggande städer och byar. Då hade döda kroppar grävts fram,
antingen ur spillrorna av kollapsade byggnader eller från de grunda
gravarna som många offer tillfälligt begravts i. Amnesty
konstaterade då att många familjemedlemmar till offren var
missnöjda med hanteringen av deras familjers kvarlevor.
Familjemedlemmarna uttryckte oro för att hanteringen av kvarlevorna
var kaotisk och att informationen de fick var bristfällig. I vissa
fall hade identifieringen av kropparna inte gjorts på ett korrekt
sätt.
Krigsförbrytelser
och rättvisa
Utomrättsliga
avrättningar som begås i internationella väpnade konflikter
utgör uppsåtligt dödande och därmed krigsförbrytelser.
Urskillningslösa och oproportionerliga attacker utförda med
brottsliga avsikter utgör också krigsförbrytelser.
Alla
ansvariga för krigsförbrytelser ska ställas till svars för sina
handlingar. Enligt doktrinen om befälsansvar ska överordnade,
inklusive befälhavare och civila ledare som ministrar och
statschefer, hållas straffrättsligt ansvariga om de haft kännedom
om eller antas ha känt till krigsförbrytelser som begåtts av
deras styrkor, men inte försökte stoppa dem eller straffa de
ansvariga för handlingarna.
Alla
rättsprocesser och mekanismer bör vara så omfattande som möjligt
och säkerställa att alla som misstänks ha begått
krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten, folkmord och
aggressionsbrott i Ukraina, ställs inför rätta i rättvisa
rättegångar utan att dödsstraff utdelas. Detta gäller alla
parter i konflikten. Fokus ska ligga på upprättelse för de
personer/målsägande som har utsatts för övergrepp (survivor
centred approach).
Amnestys
dokumentation av kränkningar av mänskliga rättigheter och
internationell humanitär rätt under kriget i Ukraina kan man ta
del av här nedan:
amnesty
dokumentation |
