Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

 

Naturen lever på grund av energier som människan måste ta största ansvar för.

Foto: RLC

GLOBAL UTMANING

Riv hindren! För omställningen

till nettonollutsläpp!

Utsläppsminskningarna av växthusgaser i Sverige har gått mycket långsamt de senaste åren och en anledning till det är de hinder som står i vägen för omställningen.

Robert Höglund: |2022-04-05| Klimatpolitiska Rådet bedömer att de åtgärder som föreslogs i den Klimatpolitiska handlingsplanen skulle sänka utsläppen ytterligare så att cirka en tredjedel av dagens utsläpp kvarstår. Detta är fortfarande betydligt högre än de 11 miljoner ton som – enligt klimatlagens bestämmelser – får hanteras via kompletterande åtgärder. Det klimatpolitiska rådet drar slutsatsen att de klimatpolitiska målen bortom 2020 inte kommer nås med nuvarande förutsättningar och beslutad politik, mer behövs göras.

Vi vill med projektet Klimatagendan – Sverige ställer om – accelerera omställningen, identifiera hinder, komma med förslag på lösningar och även förankra förslagen med en lång rad samhällsaktörer samt med allmänheten.

"Nettonoll" för de inhemska utsläppen

Som ett första steg i projektet har Material Economics i rapporten Klimatagenda för Sverige (mars 2021) gjort en omfattande analys av hur Sverige kan nå ”nettonoll” för de inhemska utsläppen. Analysen visar å ena sidan att Sverige jämfört med andra länder ligger väldigt bra till. Samtidigt konstateras att de flesta av de lågt hängande frukterna inom industrin redan är plockade. För att industrin ska kunna minska utsläppen ytterligare krävs att dagens processer ersätts med nya tekniska lösningar, alternativt att storskalig infångning av koldioxid med CCS blir verklighet. Material Economics analys visar att det inom fem viktiga områden finns uppenbara hinder som måste överbryggas för att omställningen överhuvudtaget ska vara möjlig

Svensk fossilfri elenergi behöver växa

Framförallt måste den svenska energiproduktionen växa mycket kraftigt för att tillhandahålla den el som kommer att behövas i de nya fossilfria industriella processerna och i de eldrivna fordon och arbetsmaskiner som ersätter fossila varianter. Analysen visar bland annat att Sverige inte kan förlita sig på en kraftig ökning av biobränslen för omställningen, utan att vägen till nollutsläpp framförallt går via elektrifiering. Sveriges elanvändning kan behöva mer än dubbleras, från dagens 141 TWh per år till över 300 TWh. För att detta ska kunna ske behöver också infrastruktur som nya el- och gasnät byggas ut och tillståndsprocesserna för dessa snabbas på tidsmässigt.

För att omställningen ska möjliggöras kommer det också att krävas förbättrade statliga stödpaket för innovationsåtgärder så att demonstrations- och pilotprojekt för nya industriella fossilfria processer kan komma på banan. Konkurrenskraften hos de aktörer som satsar på fossilfria processer måste också värnas vis-a-vis utländska konkurrenter för att omställningen ska kunna ske. Stora satsningar på vätgas är också nödvändiga.

Kommunikationen om vad omställningen innebär

Denna första policyrapport fokuserar på att lägga fram förslag på åtgärder av policykaraktär som krävs för att överbygga hindren som beskrivs ovan och därigenom möjliggöra omställningen. Sammanlagt läggs 43 förslag fram på fyra områden. Global utmaning har haft dialog med en lång rad aktörer för att utveckla förslagen, och har haft hjälp av en extern rådsgrupp för att diskutera och förankra dem. Många av de förslag som väcks återfinns också i andra sammanställningar av nödvändiga åtgärder såsom Fossilfritt Sveriges policysammanställningar och färdplaner, Reformisternas rapport En ny grön giv och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien IVA:s Vägval för klimatet.

Kommande rapporter kommer mer i detalj att behandla vad mer som krävs för att genomföra omställningen på andra områden. Projektet innefattar löpande dialog kring de viktigaste policyförslagen med en rad aktörer, följt av kommunikation med allmänheten om vad omställningen innebär.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I tillägg till de bredare frågorna, som adresserar vägen framåt för viktiga sektorer, finns flera tvärgående teman att hantera. De relaterar till fortsatt innovation, konkurrenskraft för gröna lösningar, tillgång till nya insatsvaror och ny infrastruktur, samt olika tillståndsprocesser.

I skrivande stund hålls stora satsningar från bolag och privatpersoner tillbaka till följd av en eller flera av dessa. Samtidigt vet vi att omställningen måste accelerera i närtid för att vi ska nå klimatmålen.

Från en kartläggning av tvärgående hinder för omställningen ser vi fem särskilt viktiga områden som måste hanteras under tidigt 2020-tal, för att möjliggöra den omställningstakt som krävs”

Ur rapporten Klimatagenda för Sverige,

Material Economics, mars 2021

Läs hela rapporten!

RAPPORTEN RIV HINDREN