Foto RLC

Riksrevisionen

Regeringens köp av utsläppskrediter

Oklart hur statens köp av utsläppskrediter bidrar till att nå riksdagens klimatmål. Regeringen har inte beslutat hur många utsläppskrediter som ska köpas och när. Därmed är det inte klargjort hur stora utsläppsminskningar som ska uppnås under perioden fram till år 2020 och hur de ska bidra till klimatmålet. Detta visar en granskning från Riksrevisionen. Claes Norgren är ansvarig Riksrevisor.

  Pressmeddelande: |2011-02-16| Riksrevisionen har granskat statens köp av utsläppskrediter från projekt utomlands som ska minska utsläppen av växthusgaser. Dessa köp ska bidra till att uppnå Sveriges nationella etappmål för klimatet, som innebär cirka 20 miljoner ton minskade utsläpp år 2020 jämfört med år 1990. En tredjedel av dessa utsläppsminskningar ska nås genom köp av utsläppskrediter från andra länder.

Granskningen visar att regeringen inte har beslutat hur många utsläppskrediter som ska köpas och när. Därmed är det inte klargjort i vilken utsträckning statens köp av utsläppskrediter kommer att bidra till att nå klimatmålet. De samlade utsläppsminskningarna kan bli som lägst 6,7 miljoner ton och som högst 100 miljoner ton. Statens köp av utsläppskrediter görs inte heller tillräckligt effektivt och transparent.

– Varken riksdagen eller medborgarna har informerats om hur klimatmålet ska nås och vad det kommer att kosta. Regeringen bör klargöra hur många utsläppskrediter som behövs för att nå etappmålet till 2020, annars kan kostnaderna bli som lägst 670 miljoner och som högst hela 10 miljarder kronor, säger riksrevisor Claes Norgren.

Riksrevisionen rekommenderar att regeringen beslutar om startåret för etappmålet, i vilken takt utsläppen ska minska och hur många utsläppskrediter som högst ska tillgodoräknas under perioden fram till 2020 för att nå målet.

Energimyndigheten bör sätta upp stegvisa leveransmål för köpen av utsläppskrediter samt tydligt redovisa i vilken grad etappmålet hittills har uppnåtts och hur mycket insatserna har kostat. Myndigheten bör också bidra till ökad transparens genom att i högre grad dokumentera och redovisa arbetet öppet.

Klimatinsatser utomlands – statens köp av utsläppskrediter (RiR 2011:8)

Riksrevisionen har granskat statens köp av utsläppskrediter, som är en central del av klimatpolitiken. Utsläppskrediterna kommer från så kallade CDM- och JI-projekt i andra länder som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser till lägre kostnader än i Sverige. Utsläppskrediterna får användas för att nå Sveriges nationella etappmål om utsläppsminskningar till år 2020. Etappmålet gäller de verksamheter som inte omfattas av EU:s handelssystem. En tredjedel av målet ska nås genom köp av utsläppskrediter. 

» Granskningen visar att regeringen inte har klargjort hur många utsläppskrediter som ska köpas och när. Därmed saknas underlag för att bedöma om anslagen, totalt 1,6 miljarder, är för höga, för låga eller rimliga. Kostnaden kan vara som lägst 670 miljoner och som högst 10 miljarder kronor. 

» Statens köp av utsläppskrediter genomförs inte tillräckligt effektivt och transparent.

» Energimyndigheten saknar i många fall dokumentation av sitt arbete med både riskhantering och uppföljning. 

» Rapporteringen till riksdagen är bristfällig och ger ingen samlad bild av hur utsläppskrediterna ska bidra till att nå målet .

Fakta

Granskningen gäller statens köp av utsläppskrediter från 2002 till och med juni 2010. Utsläppskrediterna kommer från så kallade CDM- och JI-projekt som syftar till att minska utsläpp av växthusgaser. En utsläppskredit är en typ av utsläppsrätt och motsvarar ett ton minskade utsläpp av koldioxid. Utsläppskrediterna genereras genom utsläppsminskningar från projekt i andra länder. Utsläppsminskningarna utomlands kan sedan tillgodoräknas det egna landet.

Ladda ned eller beställ rapporten

Klimatinsatser utomlands – statens köp av utsläppskrediter (RiR 2011:8)

Madeleine Nyman är projektledare och Pernilla Eldblom är pressekreterare