Religionsfriheten


	Den egna friheten kräver ett erkännande av den andres frihet. Och det är just det som religionsfriheten handlar om.

JURIDIK OCH TEOLOGI

Religionsfriheten

Är den överflödig?

Har Religionsfriheten blivit överflödig? Den frågan ställde Fredrik Bodlund Jardsell år 2011 vid Gävle högskola. Han lät göra en undersökning av religionsfriheten som lag och rättighet utifrån dess problematiserande i den samtida debatten. Frågeställningen har aktualiserats i och med nya totalitära tonlägen runt om i Europa och Sverige. Rikare Liv vill här tillkännage frågeställningen med forskarens egna ord.

Fredrik Bodlund Jardsell: |2014-09-20| ”Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor.” FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Religionsfrihet är en grundläggande mänsklig rättighet och står i Sverige inskriven i grundlagen, få opponerar sig mot detta. Men dess faktiska innebörd och praktiska applikation har en tendens att hamna i blåsväder i den allmänna debatten. I en uppmärksammad debattartikel från 2007 hävdar företrädare för Förbundet Humanisterna, professor i statsvetenskap Ishtiaq Ahmed och professor i praktisk filosofi Torbjörn Tännsjö att religionsfrihetslagen är otydlig, motsägelsefull och kontraproduktiv, samt argumenterar för att lagen kan och bör upphävas då dess komponenter redan skyddas genom annan lagstiftning.

Jag personligen kunde inte annat än höja på ett ögonbryn inför artikelns ärende och frågade mig själv huruvida det låg någon sanning i de påståenden som framläggs. Därför valde jag att med utgångspunkt i den ovannämnda artikeln titta lite närmare på religionsfriheten och försöka komma tillrätta med vad dess roll och omfattning egentligen är.

Ur artikeln, titulerad ”Avskaffa lagen om religionsfrihet”, publicerad i Expressen den 17 maj 2007, har jag för avsikt att formulera lämpliga frågeställningar att arbeta utifrån, och med hjälp av diverse källor som rör religionsfrihet som lag och mänsklig rättighet skall jag försöka besvara dessa frågor efter bästa förmåga, och förhoppningsvis få läsaren att reflektera närmare över religionsfrihetens innebörd i vår tid.

Sammanfattning. Denna uppsats hade som syfte att undersöka religionsfriheten som lag och rättighet baserat på hur den framställts i artikeln ”Avskaffa lagen om religionsfrihet”. Undersökningen utgick ifrån tre frågeställningar.

Den första handlade om huruvida religionsfrihet medför att religiöst troende har större friheter än icketroende. Det visades på att religionsfriheten erbjuder samma frihet för alla och envar, individens frihet att ha den relation till religion som eftersträvas av densamme. Lagen om religionsfrihet visades syfta till att i möjligaste mån tillgodose denna frihet. Att det skulle medföra större friheter för religiöst troende visade sig vara en feltolkning av begreppets innebörd och struktur.

Den andra frågeställningen behandlade huruvida lagen om religionsfrihet är logiskt inkonsekvent. Undersökningen visade att så inte är fallet, utan religionsfrihetens logiska konsekvens ansågs inte vara tillräckligt verklighetsförankrad för att kunna ge ett tydligt svar på hur frågan bör ses. Tre modeller för hur man kan förstå religionsfrihet i samspelet barn-föräldrar presenterades. En variant av livstolkningsmodellen underströks och argument för att huvudansvaret måste ligga hos föräldrarna lades fram.

Den tredje och avslutande frågeställningen behandlade huruvida begreppet religionsfrihet bidrar med någon mänsklig rättighet som inte redan är skyddad av övriga rättigheter, i artikeln utgjorda av tanke-, mötes- och föreningsfriheten.

Undersökningen visade att religionsfrihet inte kunde reduceras till summan av några av dess komponenter. Efter en genomgång av olika perspektiv på frågan konstaterades att även om religionsfrihetens tillämpning kan vara svår att precisera, så utgör den en form av helhetsbegrepp som inte är reducerbart till tankefrihet, mötesfrihet och föreningsfrihet.

Avslutning. Att göra denna undersökning av religionsfriheten som lag och rättighet har varit mycket givande. Om något har framkommit extra tydligt så är det att det är en frihet som gäller lika kraftfullt för alla människor.

Det finns en hel del fördomar om att den – som uttrycktes i artikeln – är ett speciellt skydd för utövandet av religion. Men det har framgått tydligt att detta är en grav missuppfattning. Den är ett integritetsskydd med lika stort värde för alla – ateist som troende.

Den del av undersökningen som jag blev mest fascinerad av och gärna skulle vilja undersöka närmare vid tillfälle, var den tredje frågeställningen, där religionsfrihetens praktiska rättighet identifierades. Inom ramen för denna uppsats omfattning kunde några djupare analyser inte göras av denna, men innehållet var ändå mycket spännande.

En visshet som jag tar med mig från det här arbetet är att religionsfrihet är en omistlig del av de mänskliga rättigheterna, och den behöver finnas uttryckt i lag för att kunna komma till sin rätt. I ett samhälle så pluralistiskt som Sverige idag är det extra viktigt att vi inser allas lika rätt och värde. Misstänksamhet, oförstående och okunskap gentemot den andre ger upphov till så mycket onödiga och felaktiga konflikter. Vi behöver fokusera på vår gemensamma tillvaro som en spelplan för oss alla att få utvecklas som människor. En klok insikt som jag stött på många gånger under mitt arbete är följande; den egna friheten kräver ett erkännande av den andres frihet. Och det är just det som religionsfriheten handlar om.

Hela avhandlingen

RLC