Anna Koblanck / Joakim Rådström: |2021-01-10|  En ny rapport från biståndsorganisationerna We Effect och Vi-skogen föreslår därför ett dubblerat svenskt jordbruksbistånd och mer stöd till hållbar matproduktion.

– Det råder inte brist på mat i världen, det råder brist på rättvisa. Två miljarder människor saknar i dag trygg tillgång till näringsrik mat. I spåren av coronapandemin ökar svälten. Sverige måste bli en starkare aktör mot hungern i världen, säger Anna Tibblin, generalsekreterare för We Effect och Vi-skogen.

Mot denna bakgrund lanserar biståndsorganisationerna We Effect och Vi-skogen en ny rapport om hungern i världen. Rapporten presenteras vid ett webbinarium där bland andra Peter Eriksson, minister för internationellt utvecklingssamarbete, och Michael Fakhri, FN:s särskilda rapportör för rätten till mat, deltar.

Rätten till mat

– Rätten till mat handlar om att vi ska få näring, inte bara överleva. Mat ska vara något som gör oss människor starkare fysiskt, men också politiskt och kulturellt, säger FN:s Michael Fakhri.

Rapporten Rättvis mat till alla! visar på hur fattiga människor i länder som Moçambique, Tanzania, Guatemala och Filippinerna inte har råd att köpa tillräckligt med näringsrik mat för att leva ett friskt och produktivt liv. I Moçambique, ett av världens fattigaste länder, har nio av tio invånare inte råd att köpa ett mål näringsrik mat om dagen.

Hungerkrisen existerar trots att många fattiga lägger merparten av sin inkomst på mat. I Tanzania lägger invånarna över 60 procent av den disponibla inkomsten på livsmedel, medan motsvarande siffra för Sverige är 13 procent. Om en genomsnittlig svensk skulle lägga samma andel av sin inkomst på mat som en tanzanier skulle det bli ungefär 12 400 kronor i månaden.

Fördubbla bistånden till jordbruk

För att vända utvecklingen rekommenderar Vi-skogen och We Effect att Sverige fördubblar sitt bistånd till jordbruk från dagens 2,6 procent av biståndet till minst 5,0 procent. Sverige bör också bli en stark global röst mot hungern.

Världsbanken har visat att bistånd till jordbruk kan vara upp till fyra gånger så effektivt som bistånd till andra sektorer i att motverka fattigdom och hunger. Ändå har svenskt bistånd till jordbruk minskat från närmare 10 procent av biståndet på 1980-talet till 2,6 procent i dag. Det är långt under EU-nivån och det internationella genomsnittet.

– En värld utan hunger är möjlig. Vi kan verka för allas rätt till mat framförallt genom att stärka upp det småskaliga jordbruket i fattigare länder för en stabilare inhemsk matproduktion nära de som behöver det bäst, säger Anna Tibblin.

Hungern i världen

Två miljarder människor har inte trygg tillgång till tillräckligt med näringsrik mat. Det är en fjärdedel av världens befolkning.

690 miljoner människor i världen led av undernäring redan före coronapandemin. FN varnar för att 130 miljoner ytterligare kan drabbas av svält på grund av pandemin.

En miljard hungriga finns i Asien, 675 miljoner i Afrika, 205 miljoner i Latinamerika och Karibien, 88 miljoner i Nordamerika och Europa, och 5,9 miljoner i Oceanien.

Källa: FAO, IFAD, UNICEF, WFP and WHO (2020)

Tryck på bilden för information!

En värld utan hunger är möjligt!

Om jag säger hungerkris, vad tänker du då? Blunda några sekunder och tänk efter.

Kanske ser du bilden av ett undernärt barn i ett flyktingläger, utmärglade människor som flyr undan krig och konflikt eller fält med majs som torkat bort därför att regnet inte kom.

Gemensamt för alla är att de är bilder som etsat sig fast; vi vet hur hunger ser ut. Hunger är att ha ont i kroppen och att inte orka. Hunger gör att hjärnan inte utvecklas och att barn inte växer. Den gör att människor inte fungerar. Det går inte att klara av ett jobb eller att gå i skolan. Det blir omöjligt att ta sig ur fattigdom.

Två miljarder människor i världen har i dag inte trygg tillgång till den mat de behöver. Problemet ökar snarare än minskar, trots att världssamfundet under FN:s flagg för fem år sedan gick samman och satte som mål att utrota hungern till 2030.

Under coronapandemin har läget blivit allt mer akut. När samhällen och gränser stängt ner för att förhindra smittspridningen har framförallt människor i den informella ekonomin i världens fattiga länder i ett slag förlorat sina inkomster och möjligheter att skaffa mat.

Enligt FN:s livsmedelsprogram, WFP, som tidigare i år fick Nobels fredspris för sitt arbete mot hunger i framförallt krigs- och konfliktområden, riskerar över