Rare Earth hypotes


200 miljarder solsystem i vår galax Vintergatan. Kan det finnas liv någonstans i detta enorma urval?	Bild: NASA

RARE EARTH HYPOTESEN

Liv på andra planeter?

Inte troligt enligt forskare

För att liv, som på jorden, ska kunna uppstå någonstans i vår galax krävs det en osannolik kombination av astrofysikaliska och geologiska händelser och omständigheter. Det är en ståndpunkt som hävdas av författarna Peter Ward och Donald E. Brownlee – astronom och astrobiolog. I deras bok Rare Earth Hypotes ifrågasätts att liv enligt vår definition är möjligt någon annanstans i universum.

Paul Lindberg: |2013-03-17| Alla har en ungefärlig uppfattning om vad liv innebär, men det finns ännu ingen entydig och vetenskaplig förklaring till ordet liv – även om man vet hur liv yttrar sig. En vanlig föreställning är att liv är antitesen till död – liv och/eller död. Livets byggstenar är elementarpartiklar som bildar grundämnen och mineraler vilka är grunden för liv, detta är ingenting levande i sig. I livets konstruktion ingår energipartiklar som bildar atomer, vilka bildar molekyler som bildar celler. Den biologiska cellen är livets minsta levande komponent. Liv uppkommer i cellprocessen. Och i människans praktik genom zygot och conceptionsprocessen, det vill säga själva tillblivelsen. Det handlar om en kausal, holistisk och universell skapelseprocess. Livet föds och dör – den "eviga" processen.

Den s.k. urcellen ger liv åt allt liv på jorden – myggor såväl som människor. Urcellen anses numera vara cirka en miljard år gammal. Enligt forskningen kan denna urcell, idag, mera liknas vid tre klassificeringar: bakterier; arkebakterier och arkéer; kärnförsedda celler eller eukaryota celler. Arkéerna kan leva under mycket extrema förhållanden, och med extremt höga temperaturer och höga salthalter.

Det gjordes nyligen en jämförelse av gener i jästbakterier och arkéer. Det visade sig att generna i jästens kärna liknar dem i arkéerna, medan generna i jästens cytoplasma påminner om dem i bakterierna. Detta tyder på att arkéerna i något skede kommit in i bakteriena och fortsatt att leva i dem som ett slags parasiter. Med tiden har arkéerna förlorat sina egna gener för reglering av ämnesomsättning. På samma sätt har det skett med de gener som styr bakteriernas egen genreglering. Och det är på detta sätt som man anser att den cell, som motsvarar dagens eukaryota cell, har uppstått.

den osannolika sannolikheten

Det är självklart som författarna skriver, att det handlar om en kombination av astrofysikaliska och geologiska händelser och omständigheter – men inte nödvändigtvis osannolikt.

De grundämnen som finns på jorden finns troligtvis spridda genom hela universum – mer eller mindre. Syre och vatten anses finnas i hur stora mängder som helst, och detta på grund av att universums största tillgång är väte och helium.

Deras hypotes går ut på att komplext utomjordiskt liv kräver en jordliknande planet med liknande omständigheter. De frågar sig om det verkligen finns sådana förhållanden bland galaxens alla solsystem. De menar att livet är ovanligt i universum, och hävdar att planeter, och solsystem med planetsystem och galaktiska regioner som är möjliga för liv enligt jordiska förhållanden är mycket sällsynta, och de hänvisar till Fermiparadoxen som lyder: "Om utomjordiska utomjordingar är vanliga, varför är de då inte uppenbarade?"

Den paradoxen säger säkert en hel del, men inte helt och fullt. Enrico Fermis paradox uppsattes år 1950, och hade då en relevans när han hävdade motsättningen mellan den beräknade sannolikheten för utomjordiskt liv i universum och den brist på bevis för intelligent liv på andra platser än jorden som råder. Paradoxen har fått sitt namn av den italiensk-amerikanske fysikern och nobelpristagaren Enrico Fermi, som formulerade frågan ”Var är de?”, apropå att inga tecken på liv på andra planeter i form av till exempel rymdskepp eller radiokommunikation har påträffats.

Visst, så är det förstås. Vi har fortfarande ingen kontakt, och de har ännu inte hört av sig. Hur vet vi det? Vad har vi gjort som skulle vara mer initiativrikt än utomjordingarna? Varför har vi inte klarat av att upptäcka liv på andra planeter? Vi har väl inte kommit längre i utvecklingen, kan vara svaret. Men varför har utomjordingarna inte hört av sig? De har väl inte heller kommit längre. Universum har i mångt och mycket en liknande utvecklingsform genom hela universum. Enligt den aktuella astronomiforskningen anses det att vart vi än befinner oss så skulle universum se ganska lika ut i det stora hela.

DET KOMPLEXA LIVET

Rare Earth teorin hävdar att uppkomsten av det komplexa livet kräver en mängd tillfälliga omständigheter. Mängden av omständigheter är dessa författares grundläggande förklaring och käpphäst. Utgångspunkten är för dem vårt eget solsystem, som de även utgår från som statistiskt exempel, för jämförelsen till liv utanför vårt solsystem. Men ur deras eget resonemang skulle istället en statistisk jämförelse i så fall låta vår galax vara rikligt bebodd, med tanke på att en planet av åtta är bebodd hos oss. Men nu är vår planet inte hela universums måttstock. Hur vi ska se på statistiken är en verksamhet som inte är ovanlig i dessa sammanhang.

Universum uppfyller i stort sätt alla de kriterier som fordras för att möjliggöra ett levande universum. Beroende på hur man ser på saken. Om man ser det som att det ska vara jordlikt, så minskar naturligtvis premisserna. Det som finns i vårt solsystem finns alltså mer eller mindre överallt i universum. Att vi anser människan vara unik, borde inte syfta enbart på jordens människor kring det liv som finns här, eftersom vi ännu inte vet om det finns liv utanför vårt solsystem. Men i denna diskussion kring liv utanför solsystemet finns det lika många ståndpunkter som hela det komplexa livet i stort. Människan är unik, enligt de flesta människor i allmänhet och gudstroende i synnerhet. Den ståndpunkten påverkar många inom denna diskussion.

SKAPELSEN OCH UTOMJORDINGEN

Frågan kring Rare Earth Hypotesen är omfattande, vad jag har kommit fram till. Många människor vill inte att det ska finnas några varelser från annat håll än jorden. Varför det är så tillhör säkert psykologins frågor. Delvis kan det vara värderingar som berör den skapade människan, och av Gud. Eftersom religionerna emellan har slagits om vems Gud det är som gäller, så är det väl samma andas barn som värderar utomjordingen och dennes möjlighet att välkomnas till jorden.

Samma rasism bland jordens invånare emellan, som mot eventuella utomjordingar. Det kan vi se i mängden Hollywoodfilmer, där utomjordingar mestadels är monster och äter människor. Undantaget är väl den rara rymdbesökaren E.T. Stackars utomjordingar när de kommer hit och hälsar på. En FN-civiliserad välkomstkommitté borde kunna förberedas för den goda viljans skull. "We come in peace!"