 |
| |
Det
är anmärkningsvärt att Strålsäkerhetsmyndigheten, till
skillnad från Miljödomstolen och landets främsta
korrosionsforskare, gått på kärnkraftindustrins bluff om
att olegerad koppar duger som barriärmaterial i 100 000 år.
|
Foto:
RLC |
RADIOAKTIVT
OM 100 ÅR
Slutförvar
av kärnbränsle
Kopparkapslarna
fungerar inte
Det är anmärkningsvärt att Strålsäkerhetsmyndigheten till skillnad
från Miljödomstolen och landets främsta korrosionsforskare ställer
sig bakom att olegerad koppar duger som barriärmaterial i 100 000
år, skriver Göran Bryntse.
Göran
Bryntse: |2021-02-23|
I
fjol togs två testkapslar upp ur underjorden vid Oskarshamn efter
20 års förvaring för att undersöka bland annat kopparkapslarnas
hållbarhet. Resultatet var förödande för kärnkraftsindustrins
KBS-metod.
Korrosionen
kan vara 1 000 gånger snabbare än vad Svensk Kärnbränslehantering,
SKB, hävdar. Det kan innebära att kapslarna kan börja läcka
radioaktivitet om 100 år istället för de 100 000 år som behövs.
Försöket
med kapslarna är dessutom ur vetenskaplig synvinkel undermåligt,
av flera skäl.
Kapslarna har till exempel inte varit utsatta för gammastrålning
trots att man vet att en sådan kan påskynda korrosionen.
Upptagningen och analysen av testkapslarna har dessutom omgetts av
stort hemlighetsmakeri. Transparens och offentlighetsprincipen har
kringgåtts både av SKB och Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM.
Katastrof för KBS-metodens trovärdighet
Korrosionsforskare
vid KTH har i en inlaga konstaterat att det LOT-försöket (Long
Term Test) har visat på så omfattande korrosion att det innebär
en katastrof för KBS-metodens trovärdighet. Även Miljödomstolen
konstaterade i sin dom 2018 att kapslarna inte håller vad SKB
lovar.
Schweiziska
försök av flera materialkombinationer, de så kallade FEBEX-försöken,
har visat att den svenska metoden med olegerad koppar var det sämsta
materialet ur korrosionssynvinkel av de som testades.
Det
som händer är att koppar reagerar med svavel-, klor-,
karbonat- och hydroxidsalter och med vattenmolekylerna i
grundvattnet. Det finns även en påverkan av bakterier. Det leder
bland annat till spänningskorrosion, gropfrätning och väteförsprödning.
Den omgivande bentonitleran är inte sprickfri vilket ytterligare ökar
kopparkorrosionen.
SKB:s
bortförklaringar av den omfattande korrosionen som dokumenterats i
LOT-försöken är inte trovärdiga och ett övergrepp på
evidensbaserad vetenskap. Kombinerat med det omfattande
hemlighetsmakerier som både SKB och SSM ägnar sig åt är hela
situationen oacceptabel.
Olegerad koppar måste överges
Det
finns alternativ till olegerad koppar som barriärmaterial. Inom
industrin används palladiumlegerat titan eller tantal-legeringar för
liknande miljöer. Korrosionen på metallföremål i regalskeppet
Vasa visade att tennlegerad koppar (brons) var drygt hundra gånger
mer motståndskraftig än olegerad koppar.
Olegerad
koppar måste nu överges som barriärmaterial för kapslar för högaktivt
kärnkraftsavfall som ska hålla i 100 000 år. Det är anmärkningsvärt
att Strålsäkerhetsmyndigheten, till skillnad från Miljödomstolen
och landets främsta korrosionsforskare, gått på kärnkraftindustrins
bluff om att olegerad koppar duger som barriärmaterial i 100 000 år.
Omöjligen att godkänna KBS
Regeringen
kan därför omöjligen godkänna KBS-metoden i nuvarande läge utan
bör kräva alternativa lösningar och mer forskning. Det är inte
bråttom med beslut om slutförvarstekniken. I Japan till exempel tänker
man inte ta sådana beslut före 2035. Och vi har tid att vänta.
Slutförvaret kan ändå inte förslutas före 2090 på grund av
avklingningstiden för radioaktivitet från den sist stängda
reaktorn.
Göran
Bryntse, teknisk doktor, ordförande i Milkas, Miljörörelsens kärnavfallssekretariat.
Artikeln publicerad 12 februari 2021 på Ny Tekniks hemsida.
Den
som vill läsa mer om allt hemlighetsmakeri och om alla
korrosionsproblem kan läsa vidare på sajten MKG.se, som är
Naturskyddsföreningens och Jordens Vänners informationskanal om kärnkraftsavfall.
Naturskyddsföreningen:
www.snf.se
|
