 |
| |
Göran
Larsson, professor i religionsvetenskap vid Göteborgs
universitet, ska tillsammans med kollegan Simon Stjernholm vid
Lunds universitet kartlägga främlingsfientliga handlingar
mot trossamfund.
|
Bild:
Göran Larsson. Foto:
RLC
|
RELIGIONSVETENSKAP
Regeringsuppdrag
Kartläggning
av trosfientlighet
Göran
Larsson, professor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet,
ska tillsammans med kollegan Simon Stjernholm vid Lunds universitet
kartlägga främlingsfientliga handlingar mot trossamfund, både
när det gäller lokaler och medlemmar. Det är regeringen som gett
uppdraget till Nämnden för statligt stöd till trossamfund, där
Göran Larsson är knuten som forskare på deltid.
Thomas Melin: |2014-07-23|
Vad är syftet med kartläggningen? Undersökningen är framför
allt fokuserad på anti-semitism, islamofobi och kristofobi, som
även inkluderar övriga trossamfund. Kartläggningen ska både
sammanställa vad vi vet i termer av tidigare undersökningar och
hur trossamfunden ser på dessa frågor och hur dessa jobbar med
frågor som rör hot. Rapporten ska också peka mot framtida behov
och föreslå olika sätt att arbeta med frågor som rör hot mot
trossamfund och faror för religionsfrihet och demokrati i Sverige.
Varför
ser situationen ut som den gör?
–
Ett flertal studier visar att intolerans och diskriminering är ett
påtagligt problem i Sverige. Både debattklimatet och den politiska
diskussionen har hårdnat och många minoriteter, etniska och
religiösa, känner sig idag trängda. Även kristna grupper tycks
känna sig ifrågasatta. Varför det ser ut på detta sätt kan
förklaras av ett flertal faktor som både återfinns i Sverige och
utanför vårt land – till exempel segregation,
minoritet-majoritet, socio-ekonomiska skillnader och olika
värderingssystem, men också ett nytt politiskt debattklimat. Inte
minst har internationella konflikter och terrorhandlingar som kan
knytas till religion påverkat debatten och situationen i Sverige.
Även globaliseringsprocesser i form av nya media och migration är
viktiga faktorer när det gäller debatten om religionen i
samhället. Oro för att internationella konflikter, inte minst i
Syrien och Irak, ska spridas är också påtagliga problem.
Hur
ska ni gå till väga?
–
Vi ska dels sammanställa existerande rapporter på ett systematiskt
och överskådligt sätt, dels genomföra hearings med
representanter från trossamfund. Detta material ska sedan
jämföras med statistiska uppgifter som insamlats av
Brottsförebyggande rådet när det gäller anti-semitism,
islamofobi och kristofobi. Vi ska också sammanställa förslag på
åtgärder och det är vår förhoppning att få fram konkreta
förslag på hur både myndigheter – till exempel polis och
åklagarmyndigheter – och trossamfund kan jobba med frågor som
rör hot på ett mer kraftfullt sätt.
Hur
ska ni redovisa resultatet?
–
Resultaten kommer att presenteras i form av ett seminarium i oktober
där vi presenterar vad vi har fått fram för trossamfund och
aktuella myndigheter/NGOs. Därefter kommer vi att skriva ihop en
rapport som kommer att innehålla förslag på åtgärder. Denna
rapport kommer att publiceras av Nämnden för Statligt Stöd till
Trossamfund (SST) under hösten/våren 2014/2015.
Vilken
betydelse tror du kartläggningen kan få?
–
Förhoppningsvis kan kartläggningen göra den befintliga kunskapen
inom området mer lättillgängligt och mer överskådligt. Men
framför allt så är det vår förhoppning att den kan peka på
skillnader mellan å ena sidan trossamfundens upplevelser och å
andra sidan myndigheters arbete med frågor som rör hot mot
trossamfund.
|
