 |
| . |
En
havssköldpadda har fastnat i fiskenät. |
Foto:
Jordi
Chias, WWF |
WWF
Plastskräp
hotar havens arter
och
ekosystem
Plastutsläppen till haven beräknas
fyrdubblas till år 2050. Medelhavet, Östkinesiska havet, Gula
havet och Arktis havsis riskerar att överskrida farliga
gränsvärden för mikroplaster. Över 2000 arter har påverkats
negativt liksom hela marina ekosystem som redan är under hård
press.
Marie
von Zeipel: |2022-02-10|
Det visar en ny WWF-rapport som
sammanfattat drygt 2500 forskningsstudier på området och är en av
de mest omfattande hittills.
–
Utan tvekan bidrar de okontrollerade utsläppen av
plastföroreningar till att öka takten på den pågående sjätte
massutrotningen. Det är minst sagt bråttom för världen att få
till ett rättsligt bindande avtal om plastföroreningar, säger
Gustaf Lind, generalsekreterare WWF.
Frågan
är högaktuell och ska upp i FNs miljöförsamling UNEA-5.2 mellan
den 28 februari-2 mars i Kenya. Drygt 150 länder står bakom kravet
att börja förhandla om ett globalt avtal.
Utsläppen
av plast till haven beräknas fyrdubblas till 2050
Granskningen
”Impacts of plastic pollution in the ocean on marine species,
biodiversity and ecosystems” varnar för att havsområden som är
mer än två och en halv gånger Grönlands yta (drygt 5 miljoner
kvadratkilometer) riskerar att överskrida ekologiskt farliga
nivåer för mikroplaster vid nästa sekelskifte. Plastproduktionen
förväntas fördubblas till 2040 och konsumtionen öka från 300
miljoner till 600 miljoner ton. Utsläppen av plast till haven
beräknas fyrdubblas till 2050 och mängden mikroplast öka
50-faldigt vid nästa sekelskifte. Forskarna uppskattar att 90
procent av alla sjöfåglar och 52 procent av alla havssköldpaddor
får i sig plast.
I
värsta fall kan de skadliga nivåerna ge stora negativa effekter
på både arter och ekosystem. Mikroplast över en tröskelnivå på
1,21 x 105 partiklar per kubikmeter har nu hittats i till exempel
Medelhavet, Östkinesiska havet, Gula havet och i Arktis havsis.
Plastföroreningarna
fortsätter att öka i decennier
–
När plastföroreningarna nått haven är de nästan omöjliga att
återvinna och koncentrationen fortsätter att öka i decennier. Om
regeringar, näringsliv och samhälle agerar kraftfullt tillsammans
nu kan plastkrisen fortfarande begränsas. Att stoppa spridningen av
utsläpp är mycket mer effektivt än att städa upp efteråt,
säger Inger Näslund, senior havsexpert på WWF.
Negativa
effekter från plastföroreningar har upptäckts i de flesta
artgrupper. De kan minska arternas förmåga att föröka sig och
därmed försvåra produktiviteten hos marina ekosystem som
korallrev och mangrove. Där andra hot som överfiske, global
uppvärmning, övergödning eller sjöfart överlappar med
plastskräp, förstärks de negativa effekterna.
–
Forskningen fungerar som en ficklampa som kastar ljusstrålar i
havens mörker. Bara en bråkdel av plastens effekter har
undersökts men de är oroande och en varningssignal, säger Melanie
Bergmann, marinbiolog vid Alfred Wegenerinstitutet.
–
Att plast inte bryts ned gör att mikro- och nanoplaster fortsätter
att ackumuleras och når farligt höga nivåer i havens
näringskedjor. Mönstret måste brytas. Vi måste minska produktion
och konsumtion av jungfrulig plast och få en 100-procentig
återvinning och återanvändning av plastavfallet senast 2030,
säger Inger Näslund.
Rapporten
visar bland annat:
●
2 144 arter i havsmiljön är påverkade av plastutsläpp i de
havsområden som granskningen omfattar. Forskarna uppskattar att upp
till 90 procent av alla sjöfåglar och 52 procent av alla
havssköldpaddor får i sig plast.
●
Omfattningen av plastföroreningar och deras påverkan på marina
arter och ekosystem varierar stort: från plastbitar i
magen, dödliga snaror runt halsen till kemiska mjukgörare i
blodet. Farorna för det marina livet är enorma. Plastskräp
orsakar inre och yttre skador, dödsfall, minskat födointag,
försämrat immunförsvar eller reproduktionsförmåga hos
organismer.
●
Mangroveträdens komplexa rotsystem, som är avgörande för den
marina biologiska mångfalden, innehåller höga halter av
mikroplaster som hämmar växternas tillväxt. Indonesiens
mangroveskogar, som hotas av avverkning och markomvandling, är
också hårt utsatta av plast som täcker rötterna.
●
Korallrev världen över drabbas hårt av klimatförändringarna.
När plastskräp fastnar i dem minskar deras chans ytterligare att
överleva. Plastpresenningar eller fiskeredskap stannar ofta kvar
på revet i årtionden och skadar korallerna. Mikroplast som
koralldjuren får i sig minskar motståndskraften.
Plastens
råvaror kommer från olja och fossil energi
Fakta:
Cirka 99 procent av plastens råvaror kommer från olja och fossil
energi, så kallad jungfrulig plast. 11 miljoner ton plastskräp
läcker till haven varje år från land och en mindre del från
sjöfart och fiske. Den mesta hamnar på havsbotten, resten
deponeras på stränder eller i det öppna havet. Bara 9 procent av
allt plastskräp återvinns globalt. Mikroplast är ett samlingsnamn
för små plastfragment som är upp till fem millimeter, tillverkat
som mikroplast eller rester från slitage eller nedbrytning av
plast.
Trycket
ökar för ett rättsligt bindande plastavtal. Mer än 2 miljoner
människor har undertecknat ett globalt upprop från WWF som stöds
av 100 globala företag och 700 organisationer. 156 länder är
positiva till att förhandlingar kommer igång.
Rapporten
har tagits fram för WWF av tyska Alfred Wegenerinstitutet (Alfred-Wegener-Institut,
Helmholtz-Zentrum für Polar-und Meeresforschung), som forskar om
hav- och polarfrågor.
Världsnaturfonden
|
