 |
| |
Plastskräpet
i haven beräknas att tredubblas från 11 miljoner till 29
miljoner ton per år.
|
Foto:
WWF
/ Richard Carey |
VÄRLDSNATURFONDEN
WWF
Kostnaderna
för plasten i
haven
ökar
lavinartat
–
Priset för samhället, miljön och ekonomin för
att tackla plastavfallet är minst 10 gånger högre än
marknadspriset på jungfrulig plast, vilket är skrämmande och helt
orimligt, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på WWF.
Marie
von Zeipel: |2021-09-06|
Det globala plastskräpet som sprids till
haven uppskattas att tredubblas från 11 miljoner till 29 miljoner
ton år 2040. Kostnaderna för att tackla effekterna från ett års
plastproduktion (2019) beräknas till gigantiska 32 000 miljarder
kronor under plastens livscykel. Det motsvarar Indiens hela BNP,
visar en ny rapport från WWF.
Kostnaderna
för plastavfallet riskerar att fördubblas till 71 000 miljarder
kronor om tjugo år, enligt WWF-rapporten. Det
växande plastberget är ett globalt problem inget land kan lösa
själv utan kräver samarbete och gränsöverskridande lösningar.
Konkreta åtgärder krävs både på regerings-, producent- och
konsumentnivå, menar WWF. Över 2 miljoner människor och ett
80-tal företag har undertecknat ett upprop för att få stopp på
spridningen av plastavfall.
Återanvändning
av plastavfallet senast 2030
–
Glädjande nog har stödet ökat för ett globalt avtal som ska tas
upp på ett FN-möte i i februari 2022 och 119 länder är redan nu
positiva. Det blev klart under det ministermöte om plast som hölls
i Geneve i dagarna. WWF jobbar för att stoppa utsläppen av plast
till miljön och få en 100-procentig återvinning och
återanvändning av plastavfallet senast 2030, säger Inger
Näslund, senior havsexpert på WWF.
WWF:s
rapport ”Plastics: The cost to society, environment and the
economy” visar hur svaga lagar, felriktade incitament, lågt pris
på jungfrulig plastråvara och brist på system för återvinning
och avfallshantering bidrar till ökad konsumtion av ny plastråvara
och därmed växande avfall. Statistiken bygger på kända data om
kostnader för allt från råvaruutvinning till omhändertagande av
plastavfall.
Plasten
i haven beräknas tredubblas till 29 miljoner ton år 2040
Konsumtionen
beräknas dubbleras från dagens omkring 300 miljoner ton till 600
miljoner ton 2040. Varje år läcker cirka 11 miljoner ton
plastskräp till haven – och beräknas tredubblas till 29 miljoner
ton år 2040 om vi fortsätter som nu.
Cirka
99 procent av plastens råvaror kommer från olja och fossil energi,
så kallad jungfrulig plast. Utsläppen av växthusgaser för
plasten under dess livscykel beräknas motsvara 20 procent av hela
den globala koldioxidbudgeten, vilket påskyndar klimatkrisen.
Fakta:
Marint
skräp återfinns i alla världens hav – cirka 11 miljoner ton
läcker till haven varje år. Det mest kommer från land och en
mindre del från sjöfart och fiske. Den största andelen sjunker
relativt snabbt och hamnar på havsbotten. Resten deponeras på
världens stränder eller finns kvar i det öppna havet.
Dokumenterade skador finns på hela 270 marina arter som fastnat i
plastskräp eller förlorade fiskenät, så kallade spökgarn.
Mikroplasterna drabbar både människor och havslevande djur. År
2050 räknar forskarna med att nio av tio sjöfåglar kommer att ha
ätit plast.
EU
genererar årligen omkring 26 miljoner ton plastavfall.
Energiutvinning är det vanligaste sättet att omhänderta
plastavfall. Cirka 30 procent återvinns medan 25 procent hamnar på
soptippen. EUs plaststrategi är att samtliga delar av ländernas
plastförpackningar ska kunna återanvändas eller återvinnas och
minska förbrukningen av engångsplast och användningen av
mikroplaster, tex i kosmetika.
WWFs
plastupprop här:
PLASTUPPROP
Info
om ministerkonferensen som hölls i Geneve 1-2 sep 2021:
MINISTERKONFERENSEN |
