|
|
| |
Conchita
Calzado i Filippinerna är en av hundratals bönder världen
över som hotas till livet för att de försvarar rätten till
sin mark och sin miljö. Filippinerna är världens farligaste
land för de som försvarar sin mark och sin miljö, enligt
Global Witness siffror 2019.
|
Foto: WeEffect
/
Jesper
Klemedsson
|
WE
EFFECT
De
mördas
Planetens
försvarare
Conchita
Calzado i Filippinerna är en av hundratals bönder och
urfolksledare världen över som hotas till livet för att de
försvarar rätten till sin mark och sin miljö. Filippinerna är
världens farligaste land för de som försvarar sin mark och sin
miljö, enligt Global Witness siffror 2019.
Anna
Koblanck:
|2020-05-15|
I fjol mördades nästan 200
människorättsaktivister bara i Colombia, Guatemala, Honduras och
Filippinerna. Många är småskaliga bönder som dödas i sin kamp
för mark och miljö. Coronakrisen riskerar att sätta ytterligare
press på det demokratiska utrymmet i utvecklingsländerna, skriver
We Effect i en ny rapport.
–
Istället för att hjälpa nödställda bönder använder regimer
den akuta situation som uppstått under coronakrisen för att
ytterligare tysta bönder som står upp för sina rättigheter till
mark och miljö. Det är i dag livsfarligt att vara bonde i flera
länder, säger Anna Tibblin, generalsekreterare på We Effect.
”Bonde
med livet som insats”
Rapporten
”Bonde med livet som insats” presenterar vittnesmål och
statistik från världens farligaste länder för personer som
försvarar sin rätt till mark och miljö. Av de 304
människorättsförsvarare i världen som mördades under 2019
hörde 195 hemma i Colombia, Guatemala, Honduras eller Filippinerna.
Bönder,
urfolk och kvinnor är särskilt utsatta när konflikter uppstår
kring mark eller andra naturresurser som ekonomiskt starka aktörer
vill exploatera. I en enkät som We Effect har gjort med 16
samarbetsorganisationer i de fyra länderna, svarar elva att de ser
på utvecklingen med oror. Organisationernas ledare och medlemmar
utsätts för hot, våld, trakasserier, attacker, smutskastning och
övervakning från företrädare för statliga och lokala
myndigheter, polis, militär eller privata företag.
”Jorden
är allt för oss"
”Jorden
är allt för oss. Utan den har vi ingen mat till våra barn, inget
vatten, ingen hälsa. Utan mark är vi ingenting,” säger bonden
Victoria, i centrala Guatemala, i ett av vittnesmålen i rapporten.
Det
finns tecken på att situationen ytterligare har spetsats till under
coronakrisen, särskilt i Latinamerika. Ett exempel är Colombia
där undantagslagar förvärrar en redan svår hotbild mot
förföljda bondeledare. En vecka efter att Colombia införde
reseförbud hade ytterligare tre lokala ledare mördats.
En
av dem var Marco Rivadeneira som var medlem i förbundsstyrelsen
för en av Colombias största bondeorganisationer och ordförande i
det lokala bondefacket.
–
Mordet på Marco Rivadeneira har fördömts av bonderörelser. Men
varken internationella krav eller nationella rop på hjälp får
något gehör i coronakrisens skugga. Krisen gör det lättare för
regeringar att blunda för sitt ansvar för att skydda
människorättsförsvarare och utreda mord, säger Anna Tibblin.
Vad
kan Sverige göra för att bättre stötta människorättsaktivister
som försvarar miljön. Den frågan ställdes av en svensk
riksdagsgrupp och bearbetades för ett möjligt agerande och
humanistiskt skydd för de globala bondeorganisationerna.
Björn
Hummerdal (MP), politiskt sakkunnig hos Peter
Eriksson, minister för internationellt utvecklingssamarbete,
Kenneth
G Forslund (S), riksdagsledamot
Magnus
Ek (C), riksdagsledamot
Magdalena
Schröder (M), riksdagsledamot
Yasmine
Posio (V), riksdagsledamot
|
