 |
| |
Lösningar
för torka eller översvämningar står i startgroparna bland
olika forskningsgrupper.
|
Foto:
RLC
|
SEI
– STOCKHOLM
ENVIRONMENT INSTITUTE
Översvämningar
i Sverige
Hanteringen
av katastrofer
Vid
ett seminarium den 12 november på Svenska Water House, debatterade
SEI och kollegor hanteringen av framtida översvämningsrisker
i Sverige och Europa.
Mot
bakgrund av de förödande översvämningarna i
Centraleuropa, tog seminariet upp Sveriges beredskap för översvämningar
kring en ändamålsenlig praxis. Hur ser Sveriges åtgärdsprogram
ut för hanteringen av översvämningsrisker? Vilka åtgärder behövs för
att åtgärda brister i beredskapsstyrningen?
Tom Gill: |2013-11-12|
Ramen
för hantering av översvämningsrisker i Sverige är idag uppdelad
mellan två administrativa organ, Myndigheten för samhällsskydd
och beredskap (MSB),
och Den svenska Havs och vattenmyndigheten (HaV).
MSB
lägger tyngdpunkten på att klara "extrema flöden" – det
vill säga de mest förödande översvämningar. Men mindre översvämningar
är vanligare och påverkar ekosystem, jordbruk, skogsbruk och urbana
områden, och skadar avrinningsområden. Men EU:s
vattendirektiv, som i Sverige delar denna gränsdragning mellan två
organisationer. HaV, i sin tur
fokuserar på vattenkvalitet och miljöpolitiken, inte av översvämningsrisker.
Därför
anser vissa experter att denna administrativa indelningen har lämnat
luckor i sättet att hantera översvämningar, vilket lagrar upp
problem inför framtiden.
dra nytta av
Nederländernas erfarenheter
Åse
Johannessen, Research Fellow vid SEI och facilitator vid seminariet,
sade:
"I
många europeiska länder genomförs dessa två direktiv kring
översvämning i samma räddningsorganisation. Sverige kan dra nytta av erfarenheterna av
europeiska länder som tidigare påtvingat utvecklingen med styrningen av floder och vattenflöden,
som i slutändan kan orsaka översvämningar
när vattnet bryter igenom och inte beter sig förutsägbart."
Nederländerna
har nyligen styrt sina ansträngningar mot ett mer förebyggande förhållningssätt,
även låta mark återtas av floder och vattendrag.
"Naturligtvis
är det dyrt att låta floder återta mark, men det hade varit bättre om
marken inte från början hade tvingats att överregleras på
ett ohållbart sätt. Om Nederländerna
tidigare hade utarbetat ett mer förebyggande, integrerat arbetssätt skulle
dessa problem inte ha inträffat, "säger Johannessen.
synergieffekter mellan olika
aktörer
Johannessen
menar att, för att ta in en sådan strategi i Sverige, behövs en
dialog om hur man uppnår synergieffekter mellan olika
aktörer som berörs av vetskapen kring flöden i ett avrinningsområde, samt att ta
reda på hur man kopplar upp befintliga avrinningsområden för åtgärder
enligt ramdirektivet för vatten. För tillfället existerar ingen
sådan dialog. "Men det här seminariet
är en början", säger Johannessen.
Seminariet
samlade olika aktörer, vilka har en roll att spela i en integrerad
hantering av översvämningsrisker, för att dela synpunkterna på hur man
bäst löser bristerna. Det frågades hur miljöaktivister,
skogsbrukare, jordbrukare, stadsplanerare, markägare med
professionell kunskap kring riskerna med översvämningar kan
samarbeta. Det har också undersökts vilken finansiering för
åtgärder som behövs från kommuner,
som i slutändan hanterar översvämningsriskerna på en praktisk nivå.
lösningar
för torka och översvämningar
Det
har diskuterats, bland annat genom skapandet kring översvämningsplanering för hela
avrinningsområden. Det gäller lämpliga modeller vid översvämning,
där sådana tidigare saknats i den kommunala planeringsprocessen, samt om
hur man kan främja en dialog mellan lokala aktörer.
SEI-Seminariet
har också tittat på vilken vägledning EU ger på att skapa
synergier mellan de olika direktiven, och frågade vad man kan lära från
andra länder, särskilt Australien, Storbritannien, Tyskland och
Nederländerna, som har av nödvändighet tvingats att hitta lösningar
för torka och översvämningar.
|
