Oversvamningar

	IHS	Kommentarer till nedanstående forskningsrapporter: Paul Lindberg: Sedan rapporterna publicerades 2008 har bedömningen av klimatförändringshastigheten markant förändrats. Uppvärmningshastigheten kan i Norden bli högst i hela världen, med en närmast 40- procentig ökning av nederbörden. Det blir knappast något sommarparadis.
KULTUR OCH SAMHÄLLE	Övriga artiklar
Till framsidan	Brev till Rikare Liv

FOTO: RLC

Påminnelse om en forskningsöversikt:

Översvämning och riskhantering

Under senaste decenniet har flera större översvämningar inträffat i bland annat Polen, Ungern, Tjeckien och Tyskland. England hade under 2007 de regnrikaste sommarmånaderna på 250 år, vilket ledde till mycket omfattande översvämningar. De länder som hade störst antal översvämningar var Italien och Spanien, följda av Frankrike och Tyskland. I Italien var samtliga tolv händelser störtfloder.

Lars Nyberg: Översvämningar har en potential att skörda människoliv och förstöra samhällen och ekosystem. Ett växande antal översvämningar, sett i ett globalt perspektiv, gör att frågan måste hanteras på nya sätt på alla nivåer, från global till lokal nivå och till den enskilde individen.

Statistik från den globala databasen EM-DAT (CRED, 2007) visar att översvämningar utgör ungefär hälften av antalet större naturkatastrofer vilket påverkar ett stort antal människor. Det finns en tyngdpunkt för dessa problem i Asien, men det sker även allvarliga översvämningar i Europa.

Under det senaste decenniet har flera större översvämningar inträffat i bland annat Polen, Ungern, Tjeckien och Tyskland. England hade under 2007 de regnrikaste sommarmånaderna på 250 år, vilket ledde till mycket omfattande översvämningar (Balmforth, 2008).

I Medelhavsområdet och i Alperna förekommer årligen störtfloder till följd av intensiv nederbörd (t ex Badoux m fl, 2008). Barredo (2007) sammanställde de svåraste översvämningskatastroferna i Europa under perioden 1950-2005. 47 händelser beskrevs och de länder som hade störst antal var Italien och Spanien, följda av Frankrike och Tyskland. I Italien var samtliga tolv händelser störtfloder.

I Sverige har det förekommit ett stort antal översvämningar sedan 80-talet som lett till skador på samhällets infrastruktur och störningar för olika verksamheter.

I Klimat- och sårbarhetsutredningen (2006; 2007) har riskerna för de stora sjöarna och ytterligare ett antal älvar beskrivits. Några av de största översvämningsriskerna är kopplade till Vänern och Göta älv.

I rapporten från FN:s klimatpanel (IPCC, 2007) redovisades en ökning av frekvensen av höga flöden i Europa, mätt från 60- till 90-talet. En global uppvärmning leder också till ökade nederbördsintensiteter, särskilt i varma klimatzoner men också på högre breddgrader. Detta gör att sannolikheten för störtfloder ökar.

Samtidigt som sannolikheterna för hög nederbörd och höga flöden ökar i stora delar av världen, och även i norra Europa, ökar också samhällets sårbarhet (Kundzewicz och Kaczmarek, 2000; RIMAX, 2007).

Fortsatt urbanisering och exploatering av riskutsatta områden gör att de värden som kan förstöras i samband med översvämningar också ökar.

Det senaste decenniets svåra översvämningar i Europa har inom EU lett till framtagandet av ett översvämningsdirektiv (EG, 2007). Direktivet antogs hösten 2007 och innehåller övergripande målsättningar och en tidsplan för genomförandet.

Genom direktivet kommer analyser av översvämningsrisker och åtgärdsplaner för att minska riskerna att tas fram i Sverige och övriga EU-länder senast år 2015.

Inom EU finns också ett antal större forskningsprogram om översvämningar.

FLOODsite och RIMAX är exempel på detta där forskningen till stor del drivs utifrån erfarenheter från det senaste decenniets allvarliga händelser. Forskning inom teknik, natur- och samhällsvetenskap och beteendevetenskap samlas för integrerad kunskapsbyggnad.

Diskussion om kunskapsbehov

En mycket viktig faktor som kräver forskning och kunskapsuppbyggnad är den

klimatförändring som vi med mycket stor sannolikhet har framför oss. Förändringar i våra väder- och vattensystem har på många sätt stor betydelse för hela samhället. I Sverige kommer stora delar av landet att få större avrinning och betydande delar av landet också högre översvämningsflöden.

Det är inte bara översvämningsfarorna som förvärras utan också sårbarheten. Fenomenet att bygga på och exploatera ”floodplains” syns över hela världen, men det leder till allt större inbyggd sårbarhet och risk för skador vid kommande översvämningar.

I Sverige finns ett stort behov av utvecklade metoder att beräkna sårbarheter och potentiella skador. I flera europeiska länder har denna kunskap börjat komma fram. Det handlar både om direkta och indirekta kostnader, och även om s.k. ”intangibles”.

Metoder för att förmedla risker (faror och sårbarheter) behöver utvecklas. Ett viktigt verktyg är riskkartering, som också EU:s översvämningsdirektiv ställer krav på. Fortfarande är det oftast bara de översvämmade ytorna (dvs. översvämningsfaran) som beskrivs i karteringar.

En effektiv riskhantering kräver integration av aktörer och beslut, till en sammanhållen förvaltning av avrinningsområden. Ett översvämningssystem bestående av ett vattensystem inklusive ekosystem, och ett stort antal aktörer och användare företrädesvis i de urbana områdena bildar en komplex väv. Integrering av aktörer och processer för att ha en bättre helhetssyn skall vara en självklarhet (t ex Schanze m fl, 2006).

Utvecklade strategier måste ha en inbyggd flexibilitet eftersom klimat- och vattensystemen förändras med tiden, liksom det omgivande samhället.

En fråga som kommer att vara viktig framöver är det faktum att översvämningarna har sin dubbelhet: att de är en del av naturliga variationer i ekosystem samtidigt som de utgör allvarliga hot mot människor och samhälle.

Genomförandet av EU:s vatten- och översvämningsdirektiv skall ske samordnat och där skall de olika direktivens målsättningar vägas mot varandra. I denna process krävs ny kunskap som beskriver eventuella konflikter men också som visar på möjligheter till positiv samordning.

Lars Nyberg är docent, Centrum för klimat och säkerhet vid Karlstads

universitet: Översvämningar och riskhantering – en forskningsöversikt.

MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Översvämningar och riskhantering (MSB) (pdf)

Nedanstående forskningsöversikter är utförda av Centrum för klimat och säkerhet (CCS) vid Karlstads universitet, inom ramen för ett uppdrag som Räddningsverket gav till CCS under 2008.

Översikten är en av flera som tagits fram genom Räddningsverkets försorg inom området Naturolyckor, och det samlade materialet skall bland annat ligga till grund för fortsatta forskningssatsningar inom den nya Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Ett annat syfte med översikten är att göra kunskaper från den internationella forskningen mer spridda i Sverige.

Påminnelse

Klimatförändringens betydelse

Den ökning av nederbörd, avrinning och intensiva regn som presenteras i klimatscenarierna kan förväntas få konsekvenser för markens egenskaper och frågan om klimatförändringens påverkan på skred och ras är idag föremål för forskning över hela världen.

Klimatförändringens betydelse för markförhållanden och samhällsbyggande avspeglas bl.a i olika presenterade forskningsprogram, t.ex Formas och Mistra. Såväl i Sverige som internationellt har forskningsfinansiärer pekat på forskningsbehov kring klimatförändring som bland annat berör markkonsekvenser.

Sverige har speciella geologiska förutsättningar och måste utveckla kunskap och metoder utifrån svenska förhållanden.

Inom forskningsöversikten har vi identifierat kunskapsluckor och forskningsbehov inom områdena, Effekter av klimatförändringar på skred, ras och slamströmmar; Riskanalys och riskhantering; Beslutsstöd och anpassningsåtgärder samt Information och kunskapsspridning.

En viktig slutsats är också att FoU-insatser inom klimatområdet kräver både inomvetenskaplig forskning och tvärvetenskapliga angreppssätt. Såväl baskunskap som tillämpad kunskap behöver utvecklas. Samverkan mellan olika forskningsorganisationer, myndigheter och andra samhällsaktörer är centralt. Generellt saknas de geotekniska aspekterna i de stora pågående klimatrelaterade forskningsprogrammen i Sverige, t ex Mistras och Formas klimatforskningsprogram. Forskningen bedrivs istället i enstaka projekt.

En viktig slutsats är att de geotekniska aspekterna i större utsträckning bör in i de breda forskningsprogrammen alternativt att ett eget brett forskningsprogram etableras inom området klimatförändring med koppling till naturolyckor som skred, ras, erosion och översvämning.

1. INLEDNING

Enligt Räddningsverkets framtidsstudie (2008) kommer ett förändrat klimat att kräva långtgående anpassning av samhället på ett stort antal områden. Räddningsverket avser därför att i det fortsatta arbetet ha ett ökat fokus på anpassningsåtgärder och höjd beredskap både när det gäller risker förknippade med extremhändelser och för successiva klimatförändringar. Föreliggande forskningsöversikt är tänkt som ett underlag för detta arbete.

På uppdrag av Räddningsverket har SGI sammanställt en översikt över aktuell forskning rörande klimatförändringens konsekvenser för skred och ras med relevans för svenska förhållanden samt vilka sårbarheter som finns i samhället.

Vidare har en översiktlig redovisning gjorts av befintliga metoder för riskhantering inom ras- och skredområdet och i rapporten finns också en översiktlig genomgång av anpassningsåtgärder som har identifierats i vetenskapliga studier och som behöver göras före, under och efter ras- och skredhändelser.

Slutligen diskuteras kunskaps-, forsknings-, och utvecklingsbehov som finns inom ras- och skredområdet med anledning av den framtida klimatförändringen.

Arbetet har utgått ifrån befintlig vetenskaplig litteratur, nationella och internationella vetenskapliga artiklar, böcker, rapporter och utredningar.

SGI 2008-11-24 2-0805-0382

1.1 Avgränsning

Rapporten behandlar lerskred, ras i finkorniga jordar samt slamströmmar, dvs. snabba utflytningar av vattenmättade jordmassor, vanligen morän. Rapporten behandlar inte kusterosion eller laviner, vilka båda påverkas av ett förändrat klimat, och som kan sägas ligga inom samma internationella forskningsfält som skred och ras. Erosion är ofta en viktig bidragande orsak till skred och ras men behandlas här inte separat utan som en del av de ”triggande” faktorerna. Bergras berörs endast mycket översiktligt.

De geologiska förhållandena i Sverige och andra områden med omfattande kvartär glaciation skiljer sig från övriga delar av världen. Svenska leror, kvickleror och moräner är i flera avseenden unika för vår region. Den internationella vetenskapliga litteraturen är därför begränsad.

I den internationella litteraturen inkluderas i ”landslide” alla typer av massrörelser i både berg och jord (EU-Glossary of soil terms, 2008). En stor del av forskningen kring ”landslides and climate change” rör det vi kallar slamströmmar, dvs relativt ytliga rörelser av mer eller mindre vattenmättade jordmassor i sluttande terräng. Vår närmaste motsvarighet är slamströmmar i morän.

Vi skiljer i denna forskningsöversikt på skred, som för svenska förhållanden innefattar skred i lera och silt och för internationella förhållanden innefattar en blandning av slamströmmar, lerskred och ras, om inte annat anges.

Ett ras är en massa av sand, grus, sten eller block eller en del av en bergslänt, som kommer i rörelse. De enskilda delarna rör sig fritt i förhållande till varandra. Bergras innebär att bergblock bryts loss och faller från fasta bergssidor och specificeras särskilt i denna forskningsöversikt.

2 GENOMFÖRANDE

Arbetet har omfattat dels en belysning av den nationella svenska arenan bl a med utgångspunkt från Klimat- och sårbarhets- utredningen, dels en litteratursökning och litteraturgenomgång

av svensk och engelskspråkig litteratur. Litteratursökning har gjorts i databaserna:

» SGI-LINE

» Web of Science (ISI Web of Knowledge)

» Science Direct

» Lunds Universitets litteraturbaser och kopplade litteraturbaser

» Diverse sökmotorer och söktjänster på Internet (bl.a Engineering Village).

För den internationella sökningen utnyttjades söksträngen ”landslide and climate change”. Totalt erhölls 198 träffar, vara ett 30 tal citerats i översikten.

Kunskapsluckor och forskningsbehov har också diskuterats vid ett internt telefonseminarium vid SGI samt med Räddningsverket.

Värdefulla synpunkter på koncept har lämnats av Ulrika Postgård och Susanne Edsgård, Räddningsverket. SGI 2008-11-24

3 KLIMAT I FÖRÄNDRING

Klimatförändringarna innebär idag en dubbel utmaning:

» Dels att motverka fortsatt klimatförändring genom att minska utsläppen av växthusgaser.

» Dels att anpassa samhället till de oundvikliga förändringarna av klimatet som redan är en realitet.

Enligt EU:s samlade bedömning kommer klimatförändringar att accentueras och kvarstå under det kommande seklet, även om mycket omfattande insatser görs för att minska utsläppen av växthusgaser (EU, 2007). '

Klimat- och sårbarhetsutredningen har i sitt slutbetänkande ”Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter” (SOU 2007:60) slagit fast att ”Det är nödvändigt att påbörja anpassningen till klimatförändringarna i Sverige.

Huvuddragen i klimatscenarierna är trots osäkerheter tillräckligt robusta för att användas som underlag”

Scenarier över det svenska klimatets förändring presenteras av Rossby Centre, SMHI, som regionala kartor över Europa respektive Skandinavien. Materialet bygger på beräkningar med Rossby Centrets regionala klimatmodell RCA3 och den kopplade RCAOmodellen. Kartorna bygger på en upplösning med gridstorleken 50x50 km i plan.

Uppvärmningen i Sverige förväntas bli större än den genomsnittliga globala uppvärmningen. Medeltemperaturen ökar successivt och klimatzonerna förskjuts norrut. Mot slutet av seklet förväntas medeltemperaturen i Sverige ha stigit med 3-5 grader och under vintermånaderna med 6-7 grader i stora delar av landet, jämfört med perioden 1961-1990.

Klimatscenarierna pekar bl a på 10-40 % ökad årsnederbörd i stora delar av Sverige inom loppet av 70-100 år, samtidigt som frekvensen av intensiv nederbörd ökar.

På motsvarande sätt visar scenarierna ökad avrinning. Nettonederbörden och avrinningen speglar viktiga förutsättningar för skred, ras och slamströmmar både beträffande grundvattentryck och markvattenhalt och beträffande underminerande erosion.

För säkrare bedömningar av klimatets konsekvenser för sked och ras finns ett stort behov av förbättrade och mer lokalt anpassade klimatscenarier och de klimatindex som kan kopplas till dessa (höga flöden, intensiva regn, nollgenomgångar etc). Det finns också behov av ny kunskap när det gäller flöden och grundvattenrespons. Vi efterlyser en ökad samverkan mellan geoteknisk- och klimatologisk forskning.

I ett 100-års perspektiv kommer också geologiska processer som landhöjning och förändrad erosionsbas att ha betydelse. Det finns i det sammanhanget ett tydligt behov av mer preciserade scenarier för havsnivåns förändring.

Klimatförändringar, skred och ras (pdf)