 |
| . |
Syrien:
Omänskliga förhållanden i al-Hol - minst 27 000 barn måste
tas hem
|
Foto: Amnesty |
AMNESTY
Omänskliga
förhållanden i al-Hol - minst 27 000 barn måste tas hem
I det enorma lägret
al-Hol i nordöstra Syrien lever tiotusentals barn som godtyckligt
har berövats sin frihet. De lever nu under livshotande och
omänskliga förhållanden i lägret, och deras framtid präglas av
osäkerhet. Stater runt om i världen fortsätter att visa en
skamligt bristande handlingskraft och vilja att repatriera de här
barnen.
Ami
Hedenborg:
|2021--30 Under
de senaste två åren har de barn som befinner sig i al-Hol-lägret
i Syrien inte haft tryggad tillgång till mat, rent vatten och
nödvändiga tjänster som sjukvård och utbildning. Den
syrisk-kurdiska autonoma administrationen som kontrollerar lägret
har godtyckligt fängslat tolvåriga pojkar, separerat tvååriga
barn från sina vårdnadshavare och begränsat tillgången till
sjukvård. Barnarbete, våld och mord har allvarligt påverkat
barnens trygghet, uppväxt och utveckling.
–
Tiotusentals barn från Syrien, Irak och över 60 andra länder har
övergivits med elände, trauma och död som följd, bara för att
deras regeringar vägrar att ta sitt ansvar och föra dessa barn
tillbaka till en trygg och säker miljö. Regeringar måste
respektera sina internationella åtaganden om mänskliga
rättigheter för att tillgodose dessa barns rätt till liv,
överlevnad och utveckling. Barnen bör omedelbart få återvända
hem och det måste betraktas som en akut brådskande fråga.
Dessutom måste den autonoma administrationen utarbeta en tydlig
mekanism för återvändande av syriska barn, deras mödrar eller
vårdnadshavare, säger Diana Semaan, Amnesty Internationals
utredare för Syrien.
Amnesty
International har intervjuat tio personer med inblick i situationen
i lägren, inklusive åtta ögonvittnen. Dessa personer har
beskrivit de osäkra förhållandena i al-Hol samt övergreppen som
utförts av den autonoma administrationen som driver lägret och
kontrollerar nordöstra Syrien.
Sedan
2019, när konflikten med den väpnade gruppen Islamiska Staten
upphörde i Syrien, har omkring 60 000 syrier, irakier och
tredjelandsmedborgare, mestadels kvinnor och barn, fängslats i
al-Hol-lägret utan tillgång till en rättssäker process, enligt
Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter,
OHCHR. I lägret finns individer med olika grad av anknytning till
IS, men också tusentals individer utan någon som helst anknytning
till dem och som strömmade till lägret på flykt från konflikten
i Syrien.
Barn
har stigmatiserats, fängslats och separerats från sina familjer
Al-Hol-lägret
kontrolleras av Asayish, den autonoma kurdiska administrationens
polisstyrka. Den största delen av lägret inhyser syrier och
irakier medan lägerområdet som kallas “annexet”, som skiljs
från huvudlägret av en checkpoint, inhyser alla kvinnor och barn
från andra länder. Barn i annexet utsätts för olika former av
påtvingad separation från sina vårdnadshavare.
Under
det senaste året har Asayish godtyckligt fängslat pojkar så unga
som 12 år i annexet och separerat dem från sina mödrar och
vårdnadshavare, enbart på grund av misstankar om pojkarnas
potentiella framtida "radikalisering", utan några bevis
om brott. Asayish placerar dessa pojkar i fängsligt förvar som
beskrivs som "rehabiliteringscenter" utanför
al-Hol-lägret. Där saknas tillräcklig tillgång till mat, vatten
och hälsovård och sjukdomar som tuberkulos och skabb frodas.
Barn
som befinner sig i annexet, så unga som två år, tvingas skiljas
från sina mammor eller vårdnadshavare när de behöver besöka
sjukhus. När barn behöver få tillgång till sjukvård utanför
lägret tillhandahåller humanitära organisationer en remiss efter
en utdragen och mödosam process. Beväpnade säkerhetsstyrkor
eskorterar barnen till sjukvården och tillåter inte mödrar eller
vårdnadshavare att följa med. Efteråt struntar de medföljande
säkerhetsstyrkorna i att följa upp besöket med mödrar och
vårdnadshavare, och de lämnas därför utan information om deras
barns medicinska tillstånd.
Enligt
barnkonventionen ska inget barn godtyckligt berövas sin frihet, och
frihetsberövandet av ett barn ska ses som en sista utväg och ske
under kortast möjliga tidsperiod.
–
Den autonoma administrationen måste omedelbart släppa alla pojkar
som har fängslats godtyckligt, upphöra med separationen av barn
och vuxna och snarast möjligt återförena alla barn som skilts
från sina föräldrar eller vårdnadshavare, säger Diana Semaan.
Rörelsefriheten
inskränkt, försörjningen begränsad
De
allvarliga restriktionerna av rörelsefriheten som införts av den
autonoma administrationen innebär i praktiken ett
frihetsberövande. Kvinnor och barn kan inte flytta ut från lägret
utan godkännande, och enligt de individer som intervjuats av
Amnesty beviljas det mycket sällan av Asayish.
För
att få tillgång till annexets serviceområde, där humanitära
organisationer tillhandahåller hälsovård och andra viktiga
tjänster, måste kvinnor och barn som befinner sig i denna del av
lägret erhålla godkännande från Asayish och passera deras
checkpoint. Vid checkpointen måste de låta sig fotograferas med
ansiktet avtäckt, vilket innebär att de kvinnor som täcker sitt
ansikte tvingas avtäcka sig. Denna process upprepas vid varje
besök på serviceområdet och har avskräckt kvinnor från att
söka sjukvård för sig själva och sina barn. Något som ibland
leder till allvarliga medicinska tillstånd, inklusive långvariga
infektioner och allvarliga skador på ögon och tänder.
Dessutom
har både män och kvinnor mycket begränsad tillgång till
jobbmöjligheter i al-Hol-lägret. Den autonoma administrationen
tillät under en kort period humanitära organisationer att
anställa män och kvinnor i al-Hols huvudläger, men avbröt
nyligen den möjligheten av oklara skäl.
Bristen
på försörjningsmöjligheter för vuxna, i kombination med bland
annat en otillräcklig tillgång till utbildning för barn, har lett
till en ökad förekomst av barnarbete. Enligt en rapport som Rädda
Barnen nyligen publicerade har bara 40 procent av barnen i
al-Hol-lägret mellan tre och 17 års ålder tillgång till
utbildning. Under covid-19-nedstängningen kunde barn i lägret inte
fortsätta gå i skolan eftersom utbildningscentren i lägret
stängde. Onlineundervisning var inte ett alternativ på grund av
bristande internetuppkoppling och bristande tillgång till
mobiltelefoner.
Skrämmande
nutid, dyster framtid
Den
autonoma administrationen har misslyckats med att ta fram och
implementera en transparent och konsekvent säkerhetsplan i lägret.
Det har lett till ett klimat av ilska och rädsla i en vardag
präglad av våld, enligt de personer som intervjuats. En rapport
från Rädda Barn belyser de höga mordtalen i lägret: 79
människor har blivit mördade bara i år. Tre av dem var barn som
sköts till döds. Ytterligare fjorton barn har dött i olika
incidenter, som till exempel bränder.
–
De här outhärdliga tillstånden har haft ett högt pris, och de
har fått allvarliga konsekvenser för barns redan dåliga psykiska
hälsa. De humanitära organisationer som arbetar i lägret måste
få tillgång till de medel som behövs för att ge barn i al-Hol
och andra läger i nordöstra Syrien psykosocialt stöd, säger
Diana Semaan.
Det
finns hinder för att återvända
Vissa
syriska medborgare får tillstånd att permanent lämna lägret. Men
det finns fortfarande ett antal hinder som gör det svårt att
återvända hem. Bland dessa finns rädslan för att återvända
till områden som befinner sig under den syriska regeringens
kontroll. Ett annat är den autonoma administrationen som ger avslag
på begäran om återvändande för vissa enskilda individer vilket
resulterar i att familjer måste dela på sig samt kvinnors ovilja
att återvända utan sina manliga släktingar som antingen är
fängslade eller saknade.
På
grund av otillräcklig finansiering kan humanitära organisationer
som verkar i nordöstra Syrien inte skydda syriska barn när de
lämnar al-Hol-lägret, vilket ofta utsätter dem för risk för
barntrafficking, barnäktenskap eller rekrytering till väpnade
styrkor.
För
barn från Irak och tredje land är repatriering, alltså att
återvända till sina hemländer, deras enda chans att lämna
lägret. 2021 påbörjade Irak en repatrieringsprocess. Majoriteten
av de övriga inblandade staterna har dock varit ovilliga att fullt
ut åta sig att alla barn ska återsändas till sina hemländer.
Läs
mer om vårt globala arbete på Amnesty där hittar du också alla
de nyheter, blixtaktioner och rapporter vi publicerar.
www.amnesty.se |
