För
närvarande växer oljeraffinaderier fram som svampar ur
marken. Raffinaderier och biltillverkning är tillsammans
betydligt skadligare än bilens koldioxidutsläpp under hela
dess livslängd. |
OLJA,
KÄRNKRAFT OCH ÖVERKONSUMTION
Oljan
och fyra grader
Den
globala krisens samband
Om
20:e århundradet varit oljans tidevarv, så är dess kännetecken
ekonomisk industritillväxt och en makalös miljöförstöring av
planeten. Och om det inte skulle räcka så hittas för närvarande nya
oljefyndigheter i en omfattning, som om de kom till användning
skulle kunna öka den globala uppvärmningen hur många gånger som
helst. Oljebolagen gör allt för att framtvinga ökade oljebehov.
Samtidigt visar miljöforskningen att oljeanvändningen aldrig kan bli
rumsrent för världens energibehov. Kärnkraft är ett ännu värre
alternativ – när olyckan väl är framme, då blir det ett dödshot.
Ju fler kärnkraftverk i världen, desto fler dödshot! De naturenliga alternativen
har visat sig framgångsrika och möjliga, med både energihushållning och teknikkunnande
för en balanserad humanutveckling.
Paul Lindberg: |2012-11-25| Enligt
FN:s organ WMO (World Meteorological Organization) meddelades
för närmare ett år sedan att året 2011 var det varmaste sedan
mätningarnas början under 1700-talet.
Världssamfundets
klimatöverenskommelser (IPCC) angav en yttersta gräns på
två graders temperaturhöjning av planeten. Man slog fast att denna
gräns får under inga
förhållanden överskridas, med risken av att det annars kan
uppstå en s.k. tipping point. Då kan klimatet övergå i en ny
fas med kaosliknande vädersystem, som vi med tiden inte längre kan
värja oss emot.
Enligt
klimatforskningen kan de nuvarande balanserade vädersystemen
kollapsa med en utveckling liknande orkanen Sandy, fast med växande
styrka och ökat antal orkaner. Om exempelvis Stilla havets
medeltemperatur överstiger 28 grader, anses detta kunna leda till
en tipping point. Konsekvenserna av ett sådant scenario påverkar
hela planetens vädersystem. Varmare klimat ökar stormriskerna med
effekten av allt snabbare nedsmältning av inlandsisarna. Grönlands
isar ansågs för bara några år sedan ta århundraden att smälta, men
den ståndpunkten har kommit på skam. Idag smälter Grönlands isar betydligt snabbare, och i accelererande fart. När
Grönlandsisen helt och hållet smält bort, så kan havsytan ha stigit
med omkring 2 meter. En huvuddel av världens största städer ligger
ungefär på den nivån, eller under. Om Antarktis smälter bort,
stiger världshaven med omkring 50 meter. Fram till dess hinner
mycket elände inträffa för mänskligheten.
Jag
önskar av hela mitt hjärta att de som förstör vår jord, också någonstans
ställs till svars för dessa brott. Det handlar nämligen om
brottslighet!
Världsbankens
alarm – 4 GRADER
En
alarmerande rapport från Världsbanken kom under slutet av år 2012
med de senaste forskningsresultaten. Resultaten visade på en dramatisk
global temperaturökning på hela 4 grader. De flesta
berörda organisationer i hela världen uttalar sig i termer av
"katastrof", "allvaret kräver omedelbara
åtgärder", "nu är det försent", och så
vidare.
När
WMO för ett år sedan rapporterade om den globala uppvärmningen
och de gränsvärden man tidigare beslutat om, så måste dessa
värden nu revideras och uppgraderas. Vid den tiden ansåg man att
om hundra år kan riskerna för tipping point vara en realitet. Efter
Världsbankens rapport har klimatforskningen gjort klart att det som nu
gäller är 50 år, eller betydligt kortare tid. Accelerationen i klimatutveckling
ökar, kring detta är forskningen säkra om, men det osäkra
förloppet däremot, rör sig om hur förändringarna kring ökningen av turbulenta och
kaotiska väderleksförändringar kan komma att se ut.
Den
nuvarande situationens allvar grundar sig på bedömningen av kommande
höjning av världshaven, på grund av issmältningen vid polerna
och från inlandsisar, som Grönland, men framförallt på den
globala uppvärmningen och därmed utvidgningen av världshaven.
OBEGRÄNSADE
OLJEFYNDIGHETER
Om
man ska tro forskaren Vladimir Kutcherov, professor för
energiteknik på KTH i Stockholm, så menar han att oljan aldrig
kommer att ta slut. Det går att finna olja även i Sverige, men på
ett djup av omkring 50 000 meter, och den är dessutom spridd i mindre
bergsfickor, och antas väldigt kostsamt att få upp till jordytan.
Ändå är det ett forskningsprojekt som håller på att möjliggöras
för att storskaligt kunna få oljehandeln att fortsätta. Oljan är för
närvarande den största ekonomiska handelsvaran i världsekonomin.
Metoden
att hitta djupolja och naturgas har förnyats. Djupoljan, visar det
sig, har inte
bara uppkommit på grund av fossila bergarter. Vladimir Kutcherovs
forskning gäller att hitta oljefickor på mest effektiva sätt,
för att möjliggöra djupborrning och ekonomisk lönsamhet. Han
menar att mängden djupolja kan få stor betydelse för
oljebranschen. Han skriver även i ett pressmeddelande att om
miljökonsekvenserna vill han inte uttala sig om, och menar att det
inte finns några alternativ till oljeanvändningen. "– Vår
forskning visar bara att vi har tillräckligt med olja. Hur vi ska
använda den är en annan fråga".
Enligt
olika forskare kan det stämma att olja inte nödvändigtvis
uppstått ur fossila processer. Molekylstrukturen i den råolja som
idag pumpas upp vittnar om att det uppkommit olja både från
organiska och ickeorganiska material.
Jan
Bergström är professor inom områdena kring kambriska
metazoer, morfologi och evolution, och menar att Vladimir Kutcherov
mycket väl kan ha rätt i att det finns djupolja, som skulle kunna
utnyttjas. Däremot uttrycker han "att det är lite väl
drastiskt att utropa oljan och naturgasen som den framtida
lösningen för världens energilösning. Frågan är ju först och
främst om vi verkligen vill fortsätta ta upp olja för att släppa
ut koldioxid i atmosfären."
OLJANS
BETYDELSE – BASFAKTA
Hela
världens oljeförbrukning är 85 miljoner fat per dag, vilket
motsvarar omkring 30 miljarder fat per år. 90 procent av världens
alla transporter använder olja.
Världens
totala energiförbrukning motsvarar 50 miljarder fat olja per år.
Det motsvarar 140 miljoner fat per dag. Mer än 90 procent av
Sveriges transporter får energin från olja. En svensk normalvilla
förbrukar motsvarande 9,5 fat olja per år för uppvärmning och
3,3 fat för varmvatten och hushållsel.
Det
finns olika oljor för energianvändning, såsom uppborrad bergsolja,
sandolja som lättåtkomligt pumpas upp ur markytan, och svavelrik
tjärsandolja med stora fyndigheter i Kanada, vilket motsvarar 175
000 miljoner fat.
OLJA,
PRIVATBILISM OCH KOLLEKTIVTRAFIK
Idag
finns en tillförlitlig forskning kring konsekvenserna av en personbils betydelse i energi-
och miljösammanhang. En traditionell nybygd personbil förbrukar
lika mycket energi i tillverkningen som under dess hela aktiva användningstid.
När det gäller senaste tidens s.k. "miljöbilar" eller
hybridbilar, med generellt lägre energiförbrukning, så har
tillverkningsprocessens energiåtgång istället högre
processvärden än vad den förbrukar i bränsleåtgång under hela
den aktiva livstiden. Delvis på grund av nya typer av material som
har mera omfattande tillverkningsprocesser. Men också på
grund av att miljöbilarna blev i regel större och med högre
motorkraft, och hela poängen med bensinsnålare motorer förlorades
helt och hållet. Biltillverkarna har inte på något seriöst sätt
bidragit till någon minskning av koldioxidutsläppen.
Jämförande
energiåtgång per capita och räknat i fat olja av olika
transportslag.
»
Tåg
förbrukar då generellt motsvarande 0,07 fat olja för att
transportera en person 100 mil.
»
Buss
förbrukar motsvarande 0,08 fat olja för att transportera en person
100 mil.
»
Bil
förbrukar motsvarande 0,20 fat olja för att transportera en person
100 mil.
»
Flyg
förbrukar motsvarande 0,44 fat olja för att transportera en person
100 mil.
»
En
bensinsnål personbil förbrukar 0,1 liter bränsle per person, med
4 personer i bilen, medan en motorstark
"miljöbil"
eller liknande, med endast en person, drar 1, 2 liter bränsle
»
Transporter
med järnväg förbrukar endast 10 procent av energi i jämförelse
med långtradartransporter,
eller utryckt att långtradartransporter
förbrukar 10 gånger mer energi för motsvarande mängd transporter
med
tåg.
TAR
OLJAN SLUT?
Även
om det finns djupolja på omkring 50 000 meters djup, så är
exploateringsprocessen för närvarande orealistisk. Djupoljan är
spridd i bergsfickor. Även om det med nya metoder går att hitta
oljan, så blir det dyrbart att hämta upp den. Det blir betydligt
billigare att producera energi enligt naturenliga metoder, så av den
anledningen kommer säkert djupoljan att bli kvar där den hör
hemma.
Oljan
vi hämtar upp idag är lättåtkomlig, och är världens största
och värdefullaste handelsvara. Det råder delade meningar om hur
mycket olja det finns idag, och hur många oljefyndigheter det
finns. Det kommer hur som helst att påverka jordens fortsatta öden
på gott och ont. Hur lång tid det tar för oljans slut beror
alltså på många faktorer. En sak är forskningen ense om och det
är oljans ändlighet och som kommer att ta slut.
Generella
bedömningar gäller att det finns mellan 30 – 50 procent olja och
oljefyndigheter i världen. Dessa uppgifter är svävande på grund
av att oljeintressenterna utnyttjar oljetillgångarna för en
påverkan att tjäna optimala profiter på politiska
stämningslägen. Ibland står vi på gränsen till sista
oljedroppen, medan det vid andra tillfällen utbasuneras att det
finns ingen anledning till oro för något slut på olja.
Tillgången
till olja minskar och åtstramning sker med prisransonering redan
idag. Framöver kan vi förvänta oss resolutare prioriteringsregler för
oljeanvändningen.
Olja är antagligen det mest mångsidiga
råvara som för närvarande finns. Det har varit slösaktigt billigt och
användbart till det allra mesta – från medicinska produkter till
bomber. Idag är vi mycket beroende av
olja inom de flesta nyckelnäringar. Därför är det viktigt att
hushålla med olja till viktigare saker än uppvärmning eller transporter.
|
