Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

 

Mörk materia är osynligt, men har mätbar massa, så kunde en rekonstruerad bild skapas som visar strukturer och galaxfilament för roteringen av galaxerna. Utfört med superdatorn Pleiades under ledning av professor Joel Primeck, Nasa Ames. Mörk materia uppkom med väte och helium, och av det blev det en himla massa glaxer.

 Foto: NASA

UNIVERSUM OCH MÖRK MATERIA

Oändlig tid

Den potentiella tidlösheten

Oändlighet har varit en fråga för både filosofin, matematiken och andligheten. År 1863 framförde George Cantor tesen om "faktisk oändlighet". Begreppet Potentiell oändlighet blev därefter antaget inom vetenskapen. Kurt Gödel kom under 1900-talet med tesen om "ontologiska bevis".


Paul Lindberg: |2019-10-22|  Religionerna har många gånger hävdat oändlighetens realiteter. Och det har också hävdats av vetenskapen sedan lång tid tillbaka – ja, redan under antiken.

Även om begreppet potentiell oändlighet är en allmän matematisk och vetenskaplig tes, så kan den tesen idag övergå till en reell syntes. Det beror på de senaste upptäckterna inom bland annat astrofysiken och en rad andra forskningsgrenar, vilket säger oss att universum är "integrerat" och upprätthållandet för alla livets oumbärliga processer. Samtidigt om man ruckar lite på begreppet oändlighet och låter nöjas med – så länge Universum hålls vid liv.

Oändlighet i relationen med vår syn av ett tidsbegränsat jordeliv kan ses i sammanhangen med exempelvis multiversum, eller förnyelsen av det som återanvänds med stöd av mörk energi och svarta hål. Det tycks relatera med nya andemeningar. Och det är vetenskapliga hypoteser från dagens vetenskapliga forskning som ligger till grund.

Det som alltmer visar sig inom forskningen av idag är att världen inte skapas av en "slump". Eftersom ordet "slump" är ett nödord för det som inte kan förklaras. Allt det skapade åstadkoms av Universum – det baseras på ett levande Universum.

Det har också sagts att det blir vetenskapen som förklarar begreppet Gud, eftersom människan sökte kunskapen och fann den. Och det är heller ingen motsättning mellan vetenskap och andlighet. Det är en integration.

Universum och oändlig tid

Vår planet har bytt klädnad i en enorm omfattning och omgångar. Det var inte länge sedan vi hade stenålder. Under människans livscykler har förändringarna varit stora, men förhållandevis stabilt för möjliggörandet av livsuppehållande framsteg. Trots möjligheterna har epokerna avlöst varandra, antingen genom utveckling eller avveckling. Människans utveckling har haft en kort period på planeten. Avvecklingen kan stå för dörren, för människan kunde inte alltid mästra sitt kunnande mellan gott och ont.

Det mesta talar för att allt inte kommer att vara beständigt. Djurarter och växtarter har försvunnit från planeten under tidens gång. Människan av idag har fått vara delaktiga i en omfattande utveckling på gott och ont. Men alltför mycket av det goda har också övergått till ont, tyvärr.

Vetenskapens framgångar inom en mängd ämnesområden har gynnat mänskligheten på de mest idealiska sätt.

Från kvantnivå styrs atomerna med elektronfigurationen

På kvantnivån finns inte tiden, varken framåt eller bakåt – även om kvantnivån relaterar med tiden. Till det ställningstagandet är världsforskningen i stort sett enig. Universum är evigt, det vill säga om universum följer universum efter universum. Universum är inte så som med människans tidsflöden. Människan är skapad i tiden i – med växt och tillväxt – och livet flödar och försvinner, medan nytt liv skapas och växer med nya händelser. Och så fortsätter tiden. Allt på planeterna har tidsflöden med uppgång och fall – men också av förnyelse och förädling.

Från ett oändligt kvanttillstånd kan atomer påverkas och styras för påverkan av molekyler som påverkar urceller. Allt är beroende av kedjan för upprätthållandet av livet inom alla ämnesområden. På kvantnivån tycks Alltet vara rena matematikfabriken av  interagerande koder, vilket registreras av en intelligens som får de kommande och mest avancerade kvantdatorer att blygas.

Det tidlösa permanenta kvanttillståndet kan vara den "minnesgrav" som Jesus nämner och som finns med i Bibeln. Alltså minnet av människor som kan komma att uppstå – teoretiskt är det möjligt. Hur det skulle kunna se ut vet vi ingenting om, mer än det som står i Bibeln. Men också i relation med andra religioner eller bland filosofer genom tiderna. Men aningarna finns och är i alla fall ingenting ur vetenskaplig mening som står i vägen.

Universum gav oss livet

Allt i Universum är skapat – och det inkluderar även oss människor och livet på planeten. Vi lever och tänker på grund av Universum. Människan är alltså skapad och beståndsdelar av vad Universum givit oss.

Universum alstrar materian och alla nödvändiga grundämnen i ständiga strömmar. Vintergatan innehar massor av stjärnor i ständiga förnyelser av planetsystemen. Det rör sig om 200-400 miljarder solsystem i bara vår galax. Allt detta skapande sker som ett avancerat löpandeband i hela galaxen – troligtvis även i andra galaxer. Medan förbrukade solsystem tycks återanvändas genom att svarta hål slukar dem. Svarta hål och mörk materia anses ha en relevans för universella processer, vilket tycks ske inom Vintergatans separerade "industriområden" (enligt ny forskning). Det kan betyda att inga "levande" galaxer stryker med när svarta hål är i farten. Universum tycks vara minutiöst betingad.

Vintergatan kom till för cirka 12 miljarder år sedan, och kan vara den äldsta galaxen i Universum. Och det som håller ihop galaxerna är alltså den så kallade "mörka materian", som också är orsaken till Universums hela skapelse. Trots att mörk materia överhuvudtaget inte syns – även kraftiga ljuskällor är opåverkbara mot den mörka materian. Det som möjliggör kunskapen om mörk materia är att den har massa som går att mäta och fastställa dess utsträckningar.

Universums hemligheter avslöjas frivilligt

Sök kunskapen och du ska finna den. All den kunskap som forskningen kommit fram till är enastående framgångar. Förarbetet har grundats på välgrundade teorier som samtidigt, bit för bit, kommit fram till slutledningar. Aningar har övergått till vetenskapliga kunskaper om faktiska förhållanden, som för närvarande slagit alla tidigare rekord inom rymdforskningen.

Universums hemligheter avslöjas och dess betydelse för ett humant liv på vår planet har alltid varit fängslande bland merparten hos människorna. 

Parallellt med den mer fullkomligare kunskapen om Universum av idag, tycks människans andra sida och hennes livsföring kunna krascha planeten. Människor kan – på gott och ont.

Klotformiga hopar är levande fossil och den äldsta formation i Universum – och de finns än i dag. Foto: Nasa

 

 

Vetenskapens

pyttesmå

människor

Med sina gigantiska perspektiv  

Sök och du skall finna – och så gjorde människan det.

Tidigaste förespråkare för den heliocentriska världsbilden var den indiske matematikern och filosofen Yajnavalkya, verksam under 900-talet före vår tid. Hans kunnande motsvarar i stort sätt vårt kunnande av i dag. 

Herakleides, 390 f.Kr, samarbetade med Platon, och beskrev att planeten rörde sig kring sin egen axel, i relation med himlen. 

Aristarchos matematiker, 310 f.Kr, beskrev den heliocentriska kunskapen, och mätte månens och solens storlekar.

Aryabhata, år 476 vår tid, Indien, är troligtvis den störste matematiker i historien, allt han kom fram till är i överenskommelse med vår tids vetenskap. Hans kunskap stämmer med Einstein och mängder av våra senaste framgångar inom matematik och fysik. 

Och längre fram i tiden upptäcktes skrifterna efter de första vetenskaparna och möjliggjorde att kunskapens gärningar åter kunde utvecklas vidare av framstående sökare som Bhaskara, Nicolaus Copernicus, Giordano Bruno och Galileo Galilei. 

Det rör sig om runt 2000 år mellan Yajnavalkya till våra medeltidsforskare, och det berodde säkert på att det inte fanns någon individuell frihet och demokrati som fungerade. Människor fick inte tänka fritt, vilket i vissa sammanhang är ett problem i vår tid. Vi hade helt enkelt en kyrka som inte alls gick i takt med Gud.

De tidigaste forskarna hade något gemensamt – de utgick oftast från andliga perspektiv, vilket möjligtvis kan ha varit en drivmotor.

Universums tidigaste galaxer såg ut så här. En av de allra första var Vintergatan i Universum. Det kan man kalla snobbigt.