 |
| |
Från
tid till annan kommer propåer om att naturen, naturmiljöer
och naturresurser lägger krokben eller står i vägen för
angelägna hållbarhetsinvesteringar.
|
Foto:
RLC |
DEBATT
Ska
klimatnyttan viktas tyngre än
den
biologiska mångfalden?
Senast
när gräddan av Sveriges klimat- och miljöforskare, debattörer
och industriföreträdare i en DN Debattartikel med emfas hävdar
att riksdagen bör ändra miljöbalken på så sätt ”att
klimatnyttan viktas tyngre i tillståndsprocessen vid ansökningar
om utbyggnad av vindkraft och elnät”.
Ulf
Morgan Svensson: En animerad debatt om
vindkraftsutbyggnaden har pågått under lång tid. De
landsomfattande protesterna har handlat om en rad olika aspekter av
denna kraftfulla utbyggnad under 2000-talet; att lokalt boende inte
känt sig informerade eller överkörda, att miljön och
bostadsmiljön påverkas starkt negativt, att vinsterna lämnar
bygden och ofta även Sverige, Energimyndighetens arbete med nya
geografiska riktlinjer – ”Riksintressen för vindbruk” –
mötte våldsamma protester där till och med vindkraftsindustrin
protesterade, att det lokala klimatet påverkas, att landskapet
förändras på ett negativt sätt, att vindkraftsproduktion
negativt påverkat gamla och nya lokala näringar och jobb som
några exempel.
Med
tanke på att hållbar utveckling innefattar ekonomi, miljö och
sociala faktorer krävs att vi gör olika avvägningar mellan dessa
olika intressen och aspekter av tillvaron. De som protesterar mot
att en vindkraftspark byggs är oftast den svagaste partnern. Det
finns även de som välkomnar storskaliga exploateringar och frågan
är varför inte fler nya projekt oftare styrs till dessa platser?
I
Stockholms skärgård verkar opinionen övervägande negativ vilket
är problematiskt utifrån Svenska Kraftnäts synsätt. De menar att
det skulle underlätta om elanvändningen och kraftproduktionen
lokaliseras så nära varandra som möjligt eftersom det
underlättar kraftöverföringen, går snabbare att etablera och ger
små överföringsförluster.
Vad
ska vi ha en biologisk mångfald till?
En
del av protesterna handlar om att skilda miljövärden degraderas
och förstörs. Vi har till exempel redan missat 15 av 16
miljökvalitetsmål till år 2020, som var det år när dessa
miljömål skulle vara uppnådda. Riksdagen deklarerade stolt 1999
att; ”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
nästa generation lämna över ett samhälle där de stora
miljöproblemen är lösta”. Tyvärr missar vi även samtliga 20
FN-mål om biologisk mångfald – de s.k. Aichimålen - som bland
annat Sverige lovade att klara av till 2020. Vi har i praktiken,
steg för steg, således rört oss i en riktning mot en degradering
av samtliga inhemska miljömål, med ett undantag; Skyddande
ozonskikt.
Klimat
och natur pressas till bristningsgränsen
Men
vad betyder det att vidmakthålla dessa miljö- och naturkvalitéer?
Detta ”i en tid där såväl klimat som natur pressas till
bristningsgränsen” enligt statsrådet Märta Stenevi. Hon
fortsätter och understryker i ett tal där den nya budgeten
presenteras att vi måste göra en grön återstart, lämna gamla
hjulspår och peka ut en ny riktning. Och det är här som
utmaningarna hopas. Jag uppfattar det som att pressen snarare ökar
än minskar på klimat och natur. Vi vet mycket väl vilka de
biologiska mångfaldsfaktorerna är, vilka ekosystemtjänster det
handlar om och vilka de rödlistade arterna är.
Med
tanke på de miljödebattörer som nu bara talar om förnybar
energi, och inte fossilfri energi, ska vi veta att de förväntar
sig inte enbart att kärnkraften ska fasas ut och ersättas med
förnybar energi utan också att energianvändningen ska
fördubblas. Det vill säga en enorm omvandling av det svenska
naturlandskapet.
Man
kanske finns en lösning på denna ekvation? Genom att de nya
vindkraftsaggregaten numera ger mer betydligt mycket mer el innebär
det att färre verk behöver sättas upp. Detta innebär också att
äldre och ekonomiskt obsoleta vindkraftsparker kan re-exploateras.
Om man däremot tänker sig att fortsätta exploatera jungfruliga
marker då tror jag att protesterna kommer öka, att hoten mot
naturen förvärras och att legitimiteten i hela
klimatomställningen hotas. |
