Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

 

Från tid till annan kommer propåer om att naturen, naturmiljöer och naturresurser lägger krokben eller står i vägen för angelägna hållbarhetsinvesteringar.

Foto: RLC

DEBATT

Ska klimatnyttan viktas tyngre än

den biologiska mångfalden?

Senast när gräddan av Sveriges klimat- och miljöforskare, debattörer och industriföreträdare i en DN Debattartikel med emfas hävdar att riksdagen bör ändra miljöbalken på så sätt ”att klimatnyttan viktas tyngre i tillståndsprocessen vid ansökningar om utbyggnad av vindkraft och elnät”.

Ulf Morgan Svensson: En animerad debatt om vindkraftsutbyggnaden har pågått under lång tid. De landsomfattande protesterna har handlat om en rad olika aspekter av denna kraftfulla utbyggnad under 2000-talet; att lokalt boende inte känt sig informerade eller överkörda, att miljön och bostadsmiljön påverkas starkt negativt, att vinsterna lämnar bygden och ofta även Sverige, Energimyndighetens arbete med nya geografiska riktlinjer – ”Riksintressen för vindbruk” – mötte våldsamma protester där till och med vindkraftsindustrin protesterade, att det lokala klimatet påverkas, att landskapet förändras på ett negativt sätt, att vindkraftsproduktion negativt påverkat gamla och nya lokala näringar och jobb som några exempel.

Med tanke på att hållbar utveckling innefattar ekonomi, miljö och sociala faktorer krävs att vi gör olika avvägningar mellan dessa olika intressen och aspekter av tillvaron. De som protesterar mot att en vindkraftspark byggs är oftast den svagaste partnern. Det finns även de som välkomnar storskaliga exploateringar och frågan är varför inte fler nya projekt oftare styrs till dessa platser?

I Stockholms skärgård verkar opinionen övervägande negativ vilket är problematiskt utifrån Svenska Kraftnäts synsätt. De menar att det skulle underlätta om elanvändningen och kraftproduktionen lokaliseras så nära varandra som möjligt eftersom det underlättar kraftöverföringen, går snabbare att etablera och ger små överföringsförluster.

Vad ska vi ha en biologisk mångfald till?

En del av protesterna handlar om att skilda miljövärden degraderas och förstörs. Vi har till exempel redan missat 15 av 16 miljökvalitetsmål till år 2020, som var det år när dessa miljömål skulle vara uppnådda. Riksdagen deklarerade stolt 1999 att; ”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta”. Tyvärr missar vi även samtliga 20 FN-mål om biologisk mångfald – de s.k. Aichimålen - som bland annat Sverige lovade att klara av till 2020. Vi har i praktiken, steg för steg, således rört oss i en riktning mot en degradering av samtliga inhemska miljömål, med ett undantag; Skyddande ozonskikt.

Klimat och natur pressas till bristningsgränsen

Men vad betyder det att vidmakthålla dessa miljö- och naturkvalitéer? Detta ”i en tid där såväl klimat som natur pressas till bristningsgränsen” enligt statsrådet Märta Stenevi. Hon fortsätter och understryker i ett tal där den nya budgeten presenteras att vi måste göra en grön återstart, lämna gamla hjulspår och peka ut en ny riktning. Och det är här som utmaningarna hopas. Jag uppfattar det som att pressen snarare ökar än minskar på klimat och natur. Vi vet mycket väl vilka de biologiska mångfaldsfaktorerna är, vilka ekosystemtjänster det handlar om och vilka de rödlistade arterna är.

Med tanke på de miljödebattörer som nu bara talar om förnybar energi, och inte fossilfri energi, ska vi veta att de förväntar sig inte enbart att kärnkraften ska fasas ut och ersättas med förnybar energi utan också att energianvändningen ska fördubblas. Det vill säga en enorm omvandling av det svenska naturlandskapet.

Man kanske finns en lösning på denna ekvation? Genom att de nya vindkraftsaggregaten numera ger mer betydligt mycket mer el innebär det att färre verk behöver sättas upp. Detta innebär också att äldre och ekonomiskt obsoleta vindkraftsparker kan re-exploateras. Om man däremot tänker sig att fortsätta exploatera jungfruliga marker då tror jag att protesterna kommer öka, att hoten mot naturen förvärras och att legitimiteten i hela klimatomställningen hotas.