Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

JÄMLIKHET

Omedvetenheten

Om det normmedvetna

Är jämlik vård möjlig inom dagens allt mer ojämlika och segregerade samhälle? Alla, möjligtvis förutom alla de som propagerar för privata sjukvårdsförsäkringar, är i princip överens om att vård och behandling ska erbjudas medborgarna på lika villkor. 

  Ulf Svensson: |2015-12-14| Nyligen kom en bok på Studentlitteratur som på ett ovanligt kreativt och lättillgängligt sätt tar upp de hinder för en demokratiskt styrd vård som finns för att nå målet jämlik vård, nämligen bristen på normkritiska och normmedvetna perspektiv.

Redan i förordet ges en bra beskrivning på hur diskriminering och kränkningar påverkar tillgången till god vård. Fenomenet bygger enligt författarna på att vi kategoriserar människor utifrån olika normer som vi inte alltid är medvetna om och ger en blixtbelysning av dagens vårdutbildningar;

”Flera granskningar av vårdutbildningar visar att de sällan tar upp vare sig genus, etnicitet eller klass och att både undervisningen och kurslitteraturen ofta utgår från biologisering, etnocentrism, könssterotyper och heteronormativitet.”

Exempel från sjuksköterskeutbildningen

När man läser de inledande texterna i boken – Jämlik vård, Normmedvetna perspektiv – med exempel på från sjuksköterskeutbildningen undrar man om det verkligen är beskrivningar från 2000-talet. Den första tanken är att exemplen måste vara hämtade från mitten av 1950-talet när företrädesvis kvinnor arbetade som sjuksköterskor och yrket ansågs vara ett kall. Eller vad sägs om följande exempel från en svensk föreläsningssal med blivande sjuksköterskor av hen fick höra följande; ”Det sägs ju att på en arbetsplats med mest kvinnor, blir det ju en massa kackel. Kvinnor kan ju inte arbeta i grupp – män är mycket bättre på det, där är det mer raka rör.”

Eller omedvetenheten hos hen om skillnaden mellan kön och genus; ”Ja, vi ska ju ha ett genusperspektiv med i utbildningen, men jag kan inte se att det finns någon skillnad på kvinnliga och manliga njurar.”

Jag tänker på dessa sistnämnda rader när jag läser den senaste årliga lägesrapporten från Socialstyrelsen – där olika områden inom vård och omsorg apostroferas – där det till exempel framgår att det fortfarande är mer vanligt att män som drabbas av stroke vårdas vid en strokeenhet med specialiserad vårdpersonal för just stroke medan så inte är fallet för kvinnor. En bra och informativ källa är exempelvis arbetet inom 1,6 miljonerklubbens och deras förteckning över obalansen mellan kvinnligt/manligt utifrån forskning och praktik.        

Normer – vad handlar det egentligen om

För att se, förstå och inse vad normer är och gör med oss ger författarna i några inledande kapitel en beskrivning om vad normer är och vad ett normmedvetet förhållningssätt är för något. Normer lever nämligen inte i något vakuum utan formas i en samhällelig kontext och hur vi som individer tänker om oss själva, våra medmänniskor och på världen. En norm, som säger oss något om vad som är önskvärt i allmänhet och i vårt fall vad som är önskvärt inom vården, relaterar till både deklarationen om mänskliga rättigheter och till begreppet jämlik vård. 

Vi är i samhället överens om normen, att vård ska erbjudas på lika villkor till alla och att vägen dit berör frågor om klass (pengar spelar också roll), genus, etnicitet, sexualitet, funktionsförmåga, ålder som några exempel. Vi vet också att alla inte blir jämlikt behandlade på grund av att vi till exempel kategoriserar människor och mer eller mindre omedvetet, eller inte normmedvetet, inte i större utsträckning reflekterar över varför vissa egenskaper hos vissa grupper gör dessa mera ”upphöjda”, ”värdefulla” eller ”viktiga” vilket innebär att vi skapar patienthierarkier. 

Själv tänker jag på de årliga besöken på barnavårdscentralen och alla deras kurvor. Det är inte bara barnets det handlar om utan hur jag som förälder sköter mig. Följer vi kurvorna för viktbanan eller längdbanan, mötet blir till en sanningens minut.   

Reflexivitet – att kritiskt granska normer

Varje kapitel avslutas med avslutande reflektioner respektive reflektionsfrågor. På detta sätt får man inta bara en uppsummering av varje avsnitt utan också begynnande insikter i vad normer handlar om, vad dessa påverkas av, hur de formas i makttermer och hur vi själva formas av och formar normerna. Inte minst de sistnämnda är viktigt eftersom om vi blir normmedvetna kan vi också vara med och förända föråldrade normer. Inte helt lätt materia men detta är en av de bästa läroböcker jag läst och jag är numera inte ens student. Och, här är det ett gäng som verkligen inte är omedvetna om det normmedvetna.