Antalet asteroider i solsystemet med en diameter över 1 km uppskattas för närvarande till någonstans mellan 1,1 till 1,9 miljoner. 

När asteroiderna först upptäcktes antog astronomerna att det var byggnadsmaterial till en planet som inte kunde samlas på grund 

av Jupiters gravitationsfält. Numera vet man att nästan alla asteroider är kollisionsfragment.

Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

 

Dessa vackra tecken kan vara de allra första skrivtecken i världshistorien. Den brända lertavlan hittades i Mohenjo Daro. Enligt Richard Meadow på Harward University är Indusdalens skrivtecken något äldre än sumerernas och egypternas skrivtecken.

INDUSDALENS CIVILISATION

Mohenjo Daro

Förintelse för 4 000 år sedan

Spektakulära förklaringar om en fasansfull katastrof grundat på märkliga hypoteser, men också med vetenskapliga bevis. Det har beskrivits som en ögonblicklig död för människor i provinsen Sindh i nuvarande Pakistan. Det tyder inte på att krig varit orsaken. Däremot anses det för närvarande ha varit antingen ett asteroidnedslag eller en radioaktiv atombombsliknande explosion.


 Paul Lindberg: |2013-10-01År 1922 hittar den indiske officeren Rakhaldes Bandyopadhyay i ruinerna av vad som då ansågs var en buddhistisk stupa. Det var en munk som hade berättat om märkliga ruinlämningar. Officeren kontaktade arkeologerna John Marshal, KN Dikshit och Ernest Mackay, med flera. Under 1920- och 1930-talen gjordes omfattande utgrävningar med upptäckten av en av världens äldsta städer, Mohenjo Daro – de dödas hög.

När ruinhögen grävdes ut till rätt tidsnivå, upptäcktes mängder av skelett runt om i hela staden. Människor hade inte på något sätt utsatts av fysiskt våld på grund av krig. Och frågan ställdes omedelbart: vad var det som orsakade denna tragedi?

I det indiska eposet Mahabharata kan vi läsa följande: "Vit het rök som var tusen gånger starkare än solen steg i ett gränslöst ljussken och förvandlade staden till aska. Vatten kokade, och hästar och vagnar brändes i tusental, som i ett krig. Liken av de fallna vanställdas av den fruktansvärda värmen, så att de inte längre såg ut som människor" "Det var fruktansvärt att se … aldrig tidigare har vi sett en sådan hemsökelse."

Troligtvis kommer denna text ursprungligen från föregångaren till Mahabharata – boken "Jaya", seger. Tillkomsten av ovanstående textutdrag är inte känd men borde ligga förhållandevis nära efter katastrofen. Texterna är detaljbeskrivande, och har författats långt före Buddhas och Mahaviras tidevarv.

ÖGONBLICKSBILDER AV PLÖTSLIG DÖD

Överallt på gator, torg och i hus låg skelett, vilket tyder på att människorna har dött samtidigt. De har kastats mot marken eller sökt skydda sig med bara händerna, och allt skedde ögonblickligen. När skeletten grävdes fram visades skicket av människornas sista andetag och med de sista kroppsrörelserna i sina liv.

Skeletten har legat kvar utan någon nämnvärd beröring av naturen eller av senare människor. Antagligen begravdes de av det damm som med tiden uppstått – eller om det kan ha varit stoft efter en explosion, men i så fall på en annan plats. Det fanns inga vulkanaktiviteter, som kan ha orsakat katastrofen. Vulkaner kan annars avge dödliga svavelgaser, så som skett i exempelvis afrikanska samhällen.

Frågan ställdes efter utgrävningarna varför det inte förekommit någon påverkan på grund av en explosion. Varken hus eller skelett har blåst bort i något som liknar kraften av en tryckvåg.

MASSIV RADIOAKTIV PÅVERKAN

Det upptäcktes att alla skeletten än idag är extremt radioaktiva, i dignitet med atombombningen av Hiroshima och Nagasaki från året 1945. Skeletten kunde ha en radioaktivitet 50 gånger högre än normalt. I norra Indien har man senare funnit tecken på en gigantisk explosiv påverkan med en energiamplitud som tyder på största möjliga effektvärde, med värme- och ljusstrålning liknande en kraftigare atombomb eller till och med en vätebomb.

I regionen Rajmahals berg tror forskare ha funnit bergsväggar som utsatts av intensiv värme. I bergen fanns en stad från samma tid som Mohenjo Daro, som samtidigt kan ha påverkats av samma katastrof. Staden i bergen smälte bokstavligen samman i en spektakulär förglasning. Precis som om staden hade blivit utsatt av en atombomb av högsta amplitud. I så fall påverkades hela Indusdalen och med en tryckvåg åt alla håll, men som hindrades där berg var i vägen.

Jag har letat efter denna stad och dessa berg, men inte kunnat finna om det stämmer. Om någon läsare känner till detta, så kan ni väl höra av er!

ATOMBOMB ELLER RADIOAKTIVT ASTEROIDNEDSLAG

Spekulationer kring detta mysterium är inte speciellt konstigt. På fullt allvar finns det emellertid forskare som gör gällande att det under samma tid som katastrofen, skulle det ha funnits vetskap om radioaktiva mineraler i bergen. Invånarna hade lärt sig bearbeta och omvandla mineralerna till kärnkraftsurladdningar. Forskarna menar också att teknologikunskapen inte alltid utvecklats linjärt, och att Induscivilisationen var en kunskapsmedveten högkultur.

Lite väl fantasifullt, kan det tyckas. Men det har skrivits en hel del böcker kring denna tes – även av forskande och erkända naturvetare.

Det mest trovärdiga kan vara, antingen en radioaktiv asteroid av ett större format, eller en asteroid som när den gick genom atmosfären kom att bilda en nukleär relationsprocess ihop med markytan, som alltid har mer eller mindre radioaktivitet. I bergen kunde det ha funnits ett koncentrat av radioaktiva mineraler, som genom värme alstrad av asteroiden genom atmosfären, och i samband med tryckvågen spred den nukleära energin och stoftet i en koncentrerad riktning, rakt mot Mohenjo Daro i Indusdalen.

Vy över Mohenjo Daros högsta punkt, som utgörs av en tempelbyggnad. Byggnaderna i staden blev troligtvis inte ruiner på grund av mänsklig förstörelse, eftersom dessa murar fortfarande står kvar. Och skeletten, vars människor som låg runt i staden, har under ett kort ögonblick dött och lämnats kvar på samma ställe till utgrävningarna gjordes under 1920 och 1930-talen.

Rekonstruktion av bebyggelsen i Mohenjo Daro. Det fanns både rinnande vatten som leddes till staden, och anlagda kloaksystem från staden.

 

Lertavlor som avtäckts i Harappa har C14-daterats till 3300- 3200 f.v.t. De kan också ha treuddsformade och växtliknande markeringar, med släktskap av kilskrift.

Prästkung anses denna staty betyda.

Avancerade och utsmyckade badanläggningar grävdes fram. Minst 1.500 år före och den grekiska högkulturen.

Stenlagda gator med vattensystem för olika behov.