 |
| |
Hur
tänker våra experter, är de verkligen de som bör få forma
vår framtid?
|
Foto:
RLC
|
SVERIGE
Miljökvalitetsmålen
krossas
Koldioxidhalten
ökar
När
den tidigare socialdemokratiske partiledaren, Håkan Juholt,
uttalade sig om expertvälde och diktatur blev det en proteststorm
utan dess like. Några veckor senare kan vi läsa om forskare som på
fullt allvar föreslår en "paus" för det demokratiska
beslutsfattandet, eftersom "det går för långsamt", om
vi ska kunna rädda vårt klimat och vår miljö.
Ulf
Svensson: |2017-11-18|
De
svenska miljökvalitetsmålen krossas.
Nu ökar dessutom de globala
utsläppen av koldioxid igen efter att ha legat stilla i tre år och
halten koldioxid stiger åter i atmosfären vilket kan vara ett
tecken på minskat koldioxidupptag i biosfären.
När
världen ska räddas är det experterna som förutsätts ha alla
svaren och vi vanliga medborgare ska sitta lugnt i båten. Frågan
är om mindre demokrati och mer expertvälde är vägen framåt i en
tid när alla politiker basunerar ut att nu är tiden inne för att
vi alla ändrar vår livsstil? Ett område där förändringar är nödvändiga
är hanteringen av vattenresurserna eftersom dessa påverkar nästan
alla 16 nationella miljökvalitetsmål. Besluten kring vatten- och
avloppsfrågorna (VA), är en vattendelare om vi överhuvudtaget
skall klara våra åtaganden mot kommande generationer.
Ohållbart
system vädrar morgonluft
Inom
VA-området agerar för tillfället en hel bransch samfällt för
att sätta vatten- och avloppsfrågorna högt på dagordningen och
de driver för närvarande en aggressiv kampanj för att rusta upp vårt
nuvarande VA-system. VA-industrin och dess lobbyorganisationer inser
dock att investeringar i nya vatten och avloppsnät konkurrerar med
vård, omsorg och skola i de kommunala budgetarna. Därför föreslår
industrin att det bildas kommunala/privata aktiebolag. På detta sätt
kan man få in allt större intäkter utan att höja
kommunalskatten, men för kunderna kommer det att svida i plånboken
då aktörerna inom VA tror att taxorna måste fördubblas inom några
år. Läckande avloppsledningar som hotar dricksvattentäkter,
enskilda avlopp som förorenar sjöar och vattendrag, inläckaget i
nätet riskerar att öka på grund av brister i VA-nätet är några
av industrins argument. Men är det detta som är problemet?
Ett
plus ett blir minus 3
I
dag blandas cirka en tredjedel av vårt renade dricksvatten och
toalettavfallet i våra reningsverk, där resultatet är förorenat
vatten och förstörd växtnäring. Dessutom förgiftas vattendrag,
sjöar och hav med en rad konsekvenser som följd, bland annat övergödning.
Slutligen produceras slam i våra allt effektivare reningsverk, slam
som innehåller allt kemiskt avfall, medicinrester mm från vårt
moderna samhälle. och som till råga på allt sprids ut på vår åkermark,
mark som utgör grunden för vår livsmedelsproduktion. Nu kan vi
dessutom lägga till alla mikroplaster och bilden av framtiden blir
allt annan än ljus. Rent dricksvatten och ren växtnäring i form
av toalettavfall blir således förorenat vatten, förstörd växtnäring
samt förgiftning av mark och vatten; knappast en vinnande
framtidsformel.
Demokratin
redan på "paus"
I
Riksdagen uppmärksammades nyligen – via en interpellation
– VA-frågorna utifrån den enskilde fastighetsägarens situation
med fokus på landsbygdens invånare. Interpellationen föranleddes
av TV4:s Kalla Fakta (17 oktober) där det framgår att enskilda
drabbas extra hårt när kommuner dömer ut fungerande VA-lösningar,
lösningar som kommunerna dessutom själva har godkänt! Istället
krävs fastighetsägarna på hundratusentals kronor för system man
inte beställt, inte behöver och inte kan betala. I storstädernas
kranskommuner uppgår fakturorna till nästan en miljon kronor.
Eftersom teknikutvecklingen har gått fort inom VA-området finns i
dag lösningar som varken är negativ för hälsa, miljö eller
klimat. Redan 1939 fanns t. ex. i Sverige en källsorterande,
avloppsfri toalettlösning som tar till vara växtnäringen, en
resurs som både är central för ett hållbart samhälle och en
bristvara för ett hållbart jordbruk.
I
det ovan refererade TV 4 reportaget från Kalla Fakta framgår också
med all tydlighet att människor i Sverige är helt rättslösa när
en kommun bestämt sig för att bygga ut vatten och avlopp.
Konsekvensen för den enskilde fastighetsägaren, blir att människor
med liten betalningsförmåga, drabbas osedvanligt hårt. Betala
avgiften eller flytta är alternativen vilket liknar en "
diktatorisk rättsordning". Att få rätt mot en kommun i
domstol har visat sig vara utomordentligt svårt, för att inte säga
omöjligt. Denna rättsordning innebär således en slags
"ekonomisk rensning" av ekonomiskt svaga hushåll, som
kommunen därmed frånsäger sig ansvaret för.
16
miljökvalitetsmål
Riksdagen
har beslutat att det svenska samhället till år 2020 ska nå 16
inhemska miljökvalitetsmål, det s.k. generationsmålet. I Naturvårdsverkets
senaste bedömning av dessa mål nås bara ett till målåret 2020
medan övriga 15 mål inte kommer att uppnås med nuvarande politik.
Just vattenresurserna är väl företrädda i våra nationella miljömål.
Målen Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans, levande
kust och skärgård, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning,
Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag, Giftfri miljö och
slutligen God bebyggd miljö är mål som vi missar
till 2020. Det vill säga, hälften av alla inhemska miljökvalitetsmål
rör direkt vattenresurserna och vi misslyckas med att värna denna
centrala resurs inför framtiden. Detta samtidigt som vi förstör
den resurs – bredspektrala växtnäringen – som är ännu mer
bristvara än vatten, vilket exempelvis kan renas från Östersjön
(vilket också nu görs på Gotland).
Finns
det lösningar?
Jag
vill hävda att det stora hotet mot våra vattenresurser och
vattenbristen i landet är politisk idétorka. En del lösningar
inom boendet har funnits sedan slutet på 1930-talet (källsorterande
toalett) medan andra är helt nya (rymdduschen). Även de aktörer
som använder huvudparten av vattenresurserna, jordbruket (ca. 50 %)
och industrin (ca. 20 %), drabbas. Lägg därtill att misslyckandet
har ekonomiska, hälsomässiga, sociala och miljömässiga
konsekvenser som är svåra att kvantifiera. Även den expanderande
turismen kommer att drabbas, utan god kvalitet på vattnet minskar
turismnäringen i betydelse.
Om
vårt renade dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel, eller som
Region Gotland skriver i en av sina broschyrer – "Målet är
rent vatten" – är det nog ingen bra idé att förorena det
med kiss och bajs utan möjlighet att sedan separera resursen. Och
utan högkvalitativ växtnäring kommer vårt jordbruk att få
problem och frågan är då var vi får vår mat ifrån. Myndigheterna
löser således inte problemen med VA men behåller makten över
utvecklingen. Detta är mycket illavarslande. Hur tänker våra
experter, är de verkligen de som bör få forma vår framtid?
|
